Detta är en maskinell transkribering (KB-Whisper) av avsnittet som publicerades 2022-10-04. Fel kan förekomma.
Lyssna på avsnittet: 31: Effektivitet! Personlig, i teamet och på möten, Michael Alphov berättar hur! Läs sammanfattningen: Personlig effektivitet och effektiva möten – praktiska verktyg för projektledare (31)
Transkribering
I en perfekt värld har man ett beslutsmöte, ett diskussionsmöte och ett informationsmöte. Men den världen lever vi inte i, utan vi har ju alla de här tre i samma möte. Den som pratar är Mikael Alpov. Han kommer idag prata om hur du får till bra personlig effektivitet och hur du får till riktigt bra möten. En riktigt bra podd skulle jag säga. Dagens avsnitt är sponsrat av Mowerje.
Där kan du få till all hjälp som du behöver ha med administration när du ska flytta. så gå in på moveria.se och fixa ditt bredband eller boka din flyttfirma eller nåt liknande. Tack Moveria för att ni sponsrar avsnittet. Och jag som har podden heter Mattias Ejbe och nu kör vi. Du lyssnar på Projektledarpodden. En podd för dig som gillar att leda projekt och vill lära dig mer av andra om projektledning. Idag kommer vi med oss Mikael Alpov.
Han föreläser, utbildar inom personlig effektivitet, effektivt ledarskap, effektiva möten, ja det är det mesta som är effektivt. Han driver även chef, snötverk runtom i Sverige och ena halva han är podden Alp of Lopez. Välkommen hit! Stort tack Mattias, stort tack. Härligt att få vara här. Ja, och vi får se hur effektiva vi kan bli idag.
Du har ju det verkligen överallt på din hemsida att du är effektiv. Vad är personlig effektivitet? Ja, det där är ju världens bästa fråga och den där frågan får jag. Jag vet inte hur många gånger i varje vecka när man kör utbildningar, föreläsningar eller bara i förbifarten. En del gör det ju med, tänkte jag säga, på riktigt och en del gör det ju med glimten i ögat. Och en del tycker att det här med effektivitet är lite jobbigt.
Så att frågan är otroligt bra. Jag brukar säga så här att effektivitet handlar ju inte om, det handlar inte så mycket om verktyg eller system eller processer och sånt. Det kan du göra såklart. Men det handlar egentligen om vad man gör och vad man inte gör. Så det är ju väldigt mycket upp till oss själva om vi ska vara effektiva. Effektivitet handlar väl om att minska slöseri kan jag tycka ytterst om vi ska försöka koka ner det någonstans.
Alltså göra saker på så bra sätt som möjligt med så bra output som möjligt. Jag är ju… Får man erkänna det? Men jag är ju i grunden lite lat. Och då har jag ju ingen lust att göra saker för länge och hålla på att göra om och göra fel och så där. Så att…
Jag vill ju att sakerna ska funka så otroligt bra som möjligt från början. Och det tycker jag är effektivitet. Alltså minska slöseri helt enkelt i olika former. Det här med slöseri i olika former känner man igen från vissa sammanhang. Har du brukar dela upp det slöseriet också eller hur tänker du kring det? Nej, men det kan ju vara både hårda saker, men det kan ju också vara mjuka saker.
Det kan ju givetvis vara, slöser man bort en massa tid så blir det ju pengar i slutändan. Det är ju rimligt och de flesta organisationer har ju inte tid eller möjlighet att slösa bort pengar. fast man inte riktigt har koll på att man gör det, för att man jobbar inte speciellt effektivt. Det kan också vara energi, det är världens mest populistiska modeord, det här med hög energi och allt det här. Men ni vet ju själva ni som lyssnar över energi, man tappar energi när man får göra om och det blir fel och man hoppar mellan saker och det blir avbrott och allt det där.
Och så tänker jag också att det kan bli slöseri inom det här med det som du är inne på att jobba mycket som projektledare man har ju förväntningar på varandra också och förväntningar att saker ska hända, det ska bli något bra resultat och vi ska liksom göra saker, leverera. Det där blir ju ett stort problem för produktivitet i team, om vi nu ska gå in på det spåret också, om man inte gör saker, om man slösar bort tid, slösar bort kraft, man har inte, jag sa processer förut, om man inte har rätt processer, då det blir en sån stor effekt på outputen eller resultatet i ett projekt också om man inte jobbar smart. Det som är viktigt att nämna i sammanhanget också för en del får för sig att det här med produktivitet eller effektivitet är att man alltid måste köra i 150 km i timmen framåt, man ska inte ta pauser vid struntar i luncharna, man kommer tidigt, går sent, man sliter så. Det är något helt annat.
Det är ju dumheter. Det är något helt annat. De flesta som jobbar på ett smart sätt kommer att kunna jobba mindre– –fast med bättre resultat, bättre output och mer fokus. En otroligt bra fråga. Jag vet inte om svaret var luddigt– –men det handlar mycket om slöseri. Jag tycker du är inne på att man inte ska jobba 110 eller 120 procent– utan man kanske ska boka upp 80% för att ha luft i sin kalender och det blir effektivare.
Kan du berätta lite grann om det? Ja, när jag pratar om personlig effektivitet just, eller för den delen, man kan ju applicera det på en verksamhet också. Det är ju det som… du driver ju Projektledarpodden här, vilket innebär att då handlar det ju om att få ihop massa människor och deras tid till att bli någonting som blir bra tillsammans. Och en sak som jag tycker många projektledare gör fint… om man nu får sticka ut hakan så mycket. Eller det kanske inte ens är projektledarnas fel, det kanske är verksamhetens fel eller cheferna som inte har koll och sätter en siffra att man kanske ska lägga.
Exempelvis, jag har ett bra exempel här innan jag kommer tillbaks till det här, din originalfråga här, men jag har ett bra exempel på ett stort företag som jag jobbar med där det kom en just en projektledare, han har gått en utbildning för mig så kom han till mig när jag var i korridorerna och sprang där så sa du Micke jag måste prata om en sak så han. Jaha, vadå? Ja, men du, jag ska driva ett stort projekt här som är ungefär 10-12 personer och jag har fått på mig här nu att vi har den här deadline och allting. Och ja, proffsig kille. Och de har sagt att jag måste räkna på någonstans mellan 32-33 timmar per person i veckan i det här projektet för att vi ska lösa det.
Och jag har räknat ut en siffra så att han sa att det är rimligt att vi kanske kommer maxa på 27 timmar per person. För de här har varit med i projektet förut, de svarar på grejer där, etc. Så vi har en diff på minst fem timmar per person. Och är det tio personer då så är det femtio timmar som det diffar direkt från vecka ett. Det kommer ju inte gå, sa han. Och vad kommer det hända då?
Ja, i slutändan så kommer jag få själv för att inte jag har levererat. Och så kommer vi ta in konsulter och så kommer det bli dålig siffra på sista raden. Och vad händer då? Det händer ju precis det där. De levererar i tid, resultatet blir bra, men de tjänar ju för lite pengar. Så tillbaka till det här hur mycket ska man boka upp i sin kalender?
Jag är 100% enig med det där för det det handlar om också är ju att man måste hitta hur ser det ut för mig själv. Och jag brukar, det är väl inte bara jag, men många som jobbar med produktivitet brukar ju prata om någonting man kallar för snittdagen. Och en snittdag då egentligen, det finns ju ingen snittdag för alla dagar är ju olika. Men lika förbaskat kan man prata om en snittdag för att jag vill hävda att man kan stoppa in, Så länge man är på tjänstemannasidan så kan man stoppa in sina arbetsuppgifter i fyra olika block. Alltså man kan dela upp sin arbetsdag i fyra olika block.
Och ibland kanske inte man kan dela upp arbetsdagen i fyra block utan det blir att arbetsveckan får vara i fyra block eller arbetsmånaden. Och de här blocken då, de är om vi talar från början så är det, första är någonting som jag kallar för återkommande rutiner eller återkommande uppgifter. Det är grejer kan man tänka som om jag inte gör det idag så finns det kvar imorgon. Exempelvis ta hand om alla nya inkommande mail, göra admin saker, uppdatera olika system, CRM eller projektsystemet, vad det kan vara för någonting. Att testera fakturer om man gör det, följa upp saker man redan har gjort, kolla att det verkligen blir gjort.
Alla de här grejerna som är repetitiva, små saker, man ska ringa något samtal hit och dit, och gör man inte det idag så är det kvar till morgon. Så återkommande rutiner. Och hur mycket tid tar det här då? Ja, högst individuellt såklart, men det är sällan som någon tar sig undan, alltså i tid, med en och en halv till två timmar om dagen. Det brukar landa där någonsin, för här ligger Raste med också. Jag sa ju att man behöver vila lite ibland, så att Fika ligger med här.
Aha, då har vi ju tagit bort det här blocket. Och ska vi vara riktigt ärliga så är det extremt få som jag träffar på. Jag har ju hållit på med det här i 20 år och jag ska säga att det är extremt få som jag stöter på. När jag ställer frågan, tar ni med er beräkning med återkommande rutiner? Nej, det gör vi inte. Nej, gör ni det?
Det gör vi bara. Får ni ihop tiden i slutändan? Nej, det är inte säkert. Nej, då är det här en faktor kanske. Sen har vi block nummer två, och det är möten. Det har de flesta människor i olika utsträckning.
Det kan vara fysiska möten, eller det kan vara numera som också har ökat under pandemin, våra digitala möten. Det har till och med blivit mer möten under pandemin för vi träffades mindre. Många av de här mötena ligger kvar nu. Många människor har jättemycket möten. Då pratar jag ju interna, externa, säljmöten, kundmöten, projektmöten, avstämningsmöten, ett-tet-möten om du är chef. Alla typer av möten.
Här får man göra ekvationen själv. Hur många timmar i snitt sitter jag idag? Varje dag i möten. Ja, det kan ju vara jättemycket. Man får också vara lite snäll mot sig själv. för många chefer idag har ju som uppgift att sitta i väldigt mycket möten och är man projektledare så sitter man i mycket möten och sånt. För då har man mindre i blocket jag aldrig strax ska nämna men ja det kan ju försvinna många timmar här och en del en del däppar ihop när vi gör den här övningen för nu är deras tid slut på arbetsdagen.
Och då brukar jag säga vi har ju två block kvar också och då är ju alltid min första fråga Ja, blir det alltid som du har tänkt dig varje dag? Nej, blir det ju sällan som är svaret då. Och det är ju det som är lite kul också, för tänk vad tråkigt om det alltid blev som man hade tänkt sig då då hade man ju dött av tristess tänker jag. Så att det är kul att det händer saker, men det jag pratar om är oförutsett slash oplanerat. Och i det här blocket så lägger jag Allting som blir grejer man måste göra eller hantera eller som man inte hade tänkt att hantera på idag.
Det kan vara att en kollega kommer och ställer en fråga, det kan vara att det blir tekniskt rull med något system, det kan vara att telefonen ringer, det kan vara att det kommer ett chattmeddelande. Och det är både och därför att många tycker att det här är någon annans fel hela tiden, med avbrott. Men väldigt ofta ser man också i studier, när man tittar på det här med produktivitet på tjänstemannas sida, och avbrott. Vem är anledning till avbrottet? Ja, ofta är det jag själv. för jag hoppar mellan uppgifter eller ska bara göra det innan jag gör det och så ska man alltid vara tillgänglig och alla de här grejerna så att oförutsett släpper oplanerat Det finns kommer alltid att finnas Det är ju där ibland som de roliga sakerna händer också man får svar på den här frågan eller ofärt förfrågan eller vad det nu är för någonting så att det kommer att hända saker Exa antal timmar per dag För de flesta det är sällan någon kommer undan en en och en halv timme där också Om vi räknar 1,5 timme i rutinblocket och så 1,5 timme här, då är vi uppe i 3-4 timmar.
Många tjänstemän i dag hamnar runt 50-60% i blocket återkommande rutiner och oförutsätt. Och så lägger vi på möten. Där brukar det definitivt vara slut på dagen. Vi har fortfarande ett fjärde block kvar också. Det blocket kallar jag för eget planerat arbete. Och slarvigt då, vad är det som ligger där?
Ja, om man ställer frågan till folk, ja men du beskriv vad du gör på ditt jobb. Säg att man träffar någon man inte har träffat förut på ett mingel eller en fredagsmiddag eller någonting. Ja men vad gör du på jobbet då? Aha, då kommer man inte beskriva återkommande rutiner, man kommer definitivt inte beskriva oförutsett oplanerat. Man kommer sällan nämna att man sitter i en massa oproduktiva möten. Utan man kommer prata vitt och brett och med stolthet och glädje och entusiasm om Alla de här roliga projekten man driver, alla de stora aktiviteterna man är inblandad i, alla de stora grejer man gör med kunder eller interna saker.
Aha, vad lägger man minst tid på om man har otryll? Ja, men det är ju det här blocket. Så att det var en lång utläggning, så vad blir kontentan? Ja, man kan ju inte boka upp för mycket, för oförutsett blir ju egentligen tomt i kalendern, man måste ta hänsyn till sina rutiner. Alltså, planering är ju väldigt mycket matte. Det är ju som projektledning.
Det är ju trots allt mycket. Man får ju räkna helt enkelt. Vad svarar då de när du försöker lära ut där? Vad svarar de? Ja, men det är lätt att säga, men det är svårt att få till det. Precis så är det.
Så att det är som det här. Man måste ju börja ändra beteende här helt enkelt. Och hur ska man kunna börja ändra beteende? Ja, det måste ju börja med att man förstår hur läget är. För förstår man inte hur läget är så är det omöjligt att göra någon förändring. För då fattar man ju inte att man ska göra någon förändring.
Pratar vi på individnivå på tjänstemannasidan så är det inte så lätt att påverka allting heller. Så det här blir oftast en fråga som man måste diskutera i större perspektiv. Det är sådana här diskussioner som mynnar ut i att jag har varit med och implementerat på mängder av organisationer. Både stora börsbolag ner till mindre, ägarledda bolag till kommuner, till statliga myndigheter. Det här med när farsan ska vi göra olika saker under veckan. För man måste ibland ge förutsättningar för att människor ska kunna jobba också.
Så jag har varit med och infört på en kommun. Jag var införd vid mötesfria onsdagar. Jag har aldrig fått så mycket själv någonsin kan jag säga. På ett ställe. Det var kaos. Det kommer aldrig att gå.
Det var allt jag hörde i ett halvårstid. Nu är de supernöjda. Ja men onsdagarna är kanon. För då gör jag de här eget planerat arbete. Jag följer upp grejer, förbereder möten och allting. Jag vet att cheferna helt enkelt tog ett beslut att vi måste ge förutsättningar för medarbetarna att kunna jobba.
Jag har varit med och infört mötesfria tisdag, förmiddag, torsdag, eftermiddag. Jag har företag som idag inte har några interna möten innan 9.30 och efter 15.30. Utan då ligger det. Man ska ha utrymme för att lämna på dagis, men också göra fokusgrejer. För ni är gärna smartast och mest utvilad morgon, förmodligen. Då behöver det inte ligga en massa möten där, att man ägnar den tiden till…till, vad vet jag, gå igenom inboxen kanske.
Sekundärt då. Gör det som är viktigast istället när du är mest utvilad och pig. Så att, ja, det är inte lätt. Det är absolut inte lätt. Jo, det är lätt. Det är jättelätt att prata om.
Det är det med allt jag pratar om, det brukar jag säga hela tiden. Det är superlätt det här. Det är jättelätt. Men det betyder ju inte att det är enkelt att införa. Det är ju en jädra skillnad där. Lätt att fatta, lätt att förstå, lätt att inse.
Men enkelt att genomföra? Nej, absolut inte. Och det hända väldigt mycket om att ändra vanor, beteenden. Och ibland så måste man upp en nivå som sagt, för att… Ja, man måste förstå att det är någonting man ska förändra. Förstår man inte att det är någonting man ska förändra, utan man går till chefen och säger det är körigt att få ihop det och chefens… att du får prioritera bättre.
Då är det ju inte medarbetarens fel oftast utan det är ju chefen som man borde rycka i örat och försöka få och förstå. Och det kanske är så att chefen också är bakbunden så måste du gå till sin chef och säga att vi måste justera något. För vad blir kontentan? Det blir ju att det inte blir gjort. Eller hur? Det blir ju inte gjort.
Det intressanta med den här är att du inte får mindre gjort om du har väldigt uppbokad kalender än om du skulle ha lite mer luft och faktiskt göra saker för saker klara. Absolut, absolut. Annars blir det ju, det blir ju liksom, det blir ju liksom skenproduktivitet eller sådana hittepågrejer liksom och det går ju inte för att, och det är också en grej som jag tycker, jag vet inte, jag tycker ju en massa saker där ni redan märker ni som lyssnar här, Men jag tycker att man måste våga prata om saker ute i verksamheter idag också. Jag tycker att vi är alldeles för fega faktiskt det ordet.
Man pratar inte om det. Alla vet att det går inte att jobba med helt fullbokat hela tiden. Den här projektledaren jag sa som hade 32 istället för 27. Alla vet ju att det kommer ju inte att funka. Det kommer ju inte att funka. Alltså varför inte prata om det istället och försöka göra bästa utav det?
Det är inte att man ska sänka ambitionsnivån eller försöka förhala saker eller grejer. Jag tycker att man ska jobba både hårt och mycket och ambitiöst. Men man måste göra det med en rimlig insats. För vad handlar det om i slutändan? Man ska förhoppningsvis både producera bra och vara produktiv. Samtidigt som man mår bra och har lite roligt också.
Det går inte att ligga efter hela tiden. Som du säger, vad händer om folk ligger på en hög stressnivå? Man har kniven mot strupen. Vad händer med kvaliteten, resultatet, vad händer med människorna i slutändan? Det blir inte bra i alla fall. Det kan man vara överens om.
Det har vi alldeles för många exempel på, säkert du och jag. Vad som händer. Det handlar mycket om att ta makt över sin egen tid. Man har en chef som styr det här givetvis. men har ändå en del saker man faktiskt kan påverka själv. Jag vet att du nämner och brukar prata om förhållningsbeteende, tom inkorg och såna här saker. Kan du berätta lite om tips som en projektledare skulle kunna användas av redan idag?
Mm, absolut. Och jag har ju till och med en föreläsning som heter Ta makten över din egen tid. Och min första fråga när jag träffar folk då, oavsett om det är fysiskt eller digitalt, kan man verkligen ta makten över sin tid? Och då blir ju folk lite perplexa, för de har ju köpt en föreläsning som heter ta makten över din egen tid. Och så kommer han föreläsaren här och frågar, kan man verkligen det? Och ja, det brukar bli alldeles tyst.
Och så brukar jag säga, nej men det kan man ju inte. Och då blir de ju ännu mer som fågelholkar. Men vad kan man ta makten över? Jo, man kan ta makten över vad man gör med sin tid. Det är ju det som är det intressanta. Vi har ju redan nämnt det här med planering, att ha koll på hur dagen ser ut.
Jag tycker ju också att man ska vara mer proaktiv än reaktiv. Det är också superlätt att säga. Det fattar vem som helst att man ska vara proaktiv och inte reaktiv. Men vad blir effekten om man kan vara lite proaktiv? Jo, man behöver inte vara så mycket reaktiv. Du nämner eposthantering, exempelvis.
Jag tycker att man måste förstå vad en inkorget tillför. Många människor idag har ju sin inkorg som, ja, det är en härlig mix av allt. Det är grejer man ska göra, grejer man borde ha gjort, grejer man ska läsa, grejer man inte ska läsa, Det ska läsa grejer som är skit, grejer som ska sparas, grejer man har glömt. Inte vet jag. Massa, massa, massa saker där. Vad är en inkor till för?
Jo, men inkor är ju ett sätt att hjälpa folk och ha en plats där man får ny information. Och då kan det ju vara att den informationen sedan blir en aktivitet eller inte, etc. Så att jag tycker att man ska jobba proaktivt med sin inbox, inte reaktivt. Man ska stänga av alla signaler, alla bling och blink. Jobbar man med dubbla skärmar som många människor gör idag så tycker jag inte att man ska ha inboxen uppe på den ena och sitta och jobba på den andra. För det är som gjort för att man ska bli avbruten.
Återigen, jag nämnde avbrott förut och vem som… Om jag nu får prata fel, vem är felet för avbrottet om man har inboxen uppe till vänster och så sitter man och jobbar till höger. Ja, det är inte den som har mailat i alla fall, kan vi snabbt komma fram till. Utan det är ju jag då med mitt beteende att jag har det där på och så hoppar jag dit och så blir jag avbruten. Och så var det inte viktigt och så ska jag tillbaka och så är det ställtid på 10-15 minuter. Inte speciellt effektivt.
Så hur gör man då istället? Ja, fundera på vad man behöver i sin roll och jag brukar ju rekommendera att man kanske ska testa någonstans mellan två och fyra gånger per dag. Alltså att man öppnar inboxen någonstans två till fyra gånger per dag. Resten av tiden så är inboxen stängd. Och vad har man för uppgift när man öppnar sin inbox då? Jo, det är ju en arbetsuppgift.
Gå igenom! Fatta aktiva beslut med det som har kommit in. Och i min värld kan det bara bli fyra saker. Det kan bli att det ska kastas. Det ska sparas utan aktivitet. Man ska göra någonting själv.
Och ska man göra någonting själv så tänker många människor idag ja men bra, det här ska jag göra och jag gör det sen. När är sen kan man ju fundera på. Så vad borde man göra istället för att hjälpa sig själv och kunna vara proaktiv? Jo man borde tänka efter när ska jag göra det här då? När är det rimligt att jag gör det här? När måste det vara klart?
När finns det möjlighet i min kalender? Kanske innebär att man får flytta något. Jag kanske måste göra det här på fredag, men fredag är full redan. Kanske får jag flytta fredagens grejer till måndag om det är möjligt så. Så att man äger makten över sin kalender själv. Så ska man göra någonting, se till att tänka när istället för att tänka sen.
Så att in med dig i kalender. Och idag är många mailverktyg, Outlook exempelvis. Där kan man ju göra det här. Man kan ju flytta saker in i kalendern eller in i att göra listan. Ni som inte kan det, testa nästa gång ni har ett mail framför er i en inbox om ni jobbar i Outlook. Peka på mailet, håll nere höger musknapp, dra och släpp det på kalenderekonen eller uppgiftsikonen nere i vänsterhörnet så kommer ni få upp alternativ.
Kopiera eller flytta. Och så kan ni kopiera eller flytta in det i kalendern. Det är en game changer om man får använda svenska uttryck. Då kommer man istället för att ha det i inboxen till att ha det i sin att-göra-list eller kalender. Det fjärde och sista är att någon annan ska göra grejerna. Då måste vi också vara schyssna mot varandra.
Ni som lyssnar, du Mattias och jag också, vi har garanterat fått mail. Och så är det bråttom. Det står någonting. Det är bråttom, nu ska det göras. Så kollar man då. Jaha, men vad fan har den här personen skickat?
Fick ju det här för fyra dagar sedan. Men varför skickar du inte det här för fyra dagar sedan? Ja, det är för att du är helt borta i inboxen och inte har koll på det. Och nu kommer man på det helt plötsligt. Och så hamnar jag i tidsnöd för att någon annan inte har gjort det. Alltså, så här måste vi vara lite schysta.
Är det någon annan som ska göra, ge folk chansen att vara bra. Skicka det direkt. Och behöver man följa upp det, ja, men då får man göra en notering i sin uppgiftslista och kalender igen. Såklart. Så att… Konkreta tips tycker jag.
Bort med alla signaler, två till fyra gånger om dagen i inboxen. Pratar vi planeringstips så finns det två jättesmarta som jag tycker är värt att nämna. Det är att man ska tänka varje arbetsdag som in- och utkäckning. Så när man kommer på morgon istället för att sätta igång, man kan hämta en kaffe, säga hej till kollegerna, giv er allt det här ska ni göra såklart. Men när ni väl sätter det där öppna datorn, ta fem minuter till att gå igenom dagens agenda. Vad har du i planen?
Hur ser det ut? Vilka möten har jag? Vilka aktiviteter har jag bokat in? Då är man ju i rätt mindset direkt. Mycket lättare att börja rätt. Mycket lättare att börja med rätt prioriteringar istället för att snabbt sneaka in på den här inboxen igen.
Och samma sak fem minuter innan man går hem. Istället för att bara resa sig upp, springa till bussen eller till bilen eller med andan i halsen. Ta fem minuter, gå igenom dagen, är allting färdigt. Ja, nej, boka om det som inte blir gjort för det kanske dök upp något oförutsett. Planera om. Ger själva chansen att vara bra imorgon.
Proaktivitet, återigen. Och sista tipset gällande planering. Fredagar, någonstans mellan förmiddags- och eftermiddags-fikat, tycker jag att alla människor idag ska ha en kalenderbokning som heter veckoavstämning. Då gör man samma sak, fast man gör det i lite större perspektiv. Och smartaste tipset där är att göra en egen checklista. Vilka punkter ska jag gå igenom för att stänga min vecka?
Och då pratar vi stänga veckan, måndag, tisdag, onsdag, torsdag, fredag. Vad har jag fått gjort? Har jag gjort allting? Boka om att göra listan kalender. Om det är nån aktivitet, nåt system som måste uppdateras, ha med dig också i checklistan. Och sen kika framåt.
På en eller två veckors horisont, det beror ju på vad man har för jobb. Också punkter, så att man liksom har koll på det. Och sen det tredje och sista. Utvärdera dig själv hur det har gått. Och det behöver liksom inte vara superpretentiöst, utan… Har jag jobbat smart?
Är det nånting som ska ändras? Har jag fått chansen att göra det jag har gjort? Börjar jag skruva på något med planeringen? Och sen fira segrarna. Det betyder ju inte att man måste rassla iväg på krogen. Man måste ju vara lite glad och stolt över att man gör ett bra jobb också.
Och vad tar det här? Ja, 45 minuter kanske. Och varför säger jag en lista? Jo, för när fredagen kommer, jag vet hur jag är i alla fall. Man är inte skarpast i världen på fredag. Man är trött, det har varit en intensiv vecka kanske.
Då är det så otroligt skönt. Det vet ni som är projektledare. Varför har man lister? Det är ju så jädra skönt att bara följa. Bam! Behöver inte ens tänka, bara gör.
Bam, bam, bam, bam. Och så är det färdigt. Och så har man järnkoll. Kan ni gå hem och ta fredagstackosen och sluta tänka på jobbet istället? Så att… veckovstämning. Jättebra.
Jag jobbar på det här sättet. Härligt! Jag har faktiskt ett tilläggstips där som jag använder mig av. När jag skickar mail under veckan och vill att nån annan ska göra nåt- då lägger jag en hemlig kopia till mig själv. Så när jag har en regel i Outlook som lägger hemlig kopia i en egen mapp- och när jag har min fredagsavstämning med mig själv- då går jag igenom den mappen och tänker efter. Jag har fått svar på det där.
Ja, det har jag fått. Jag bara suddar det. Har jag fått svar på det här? Ja. Har jag fått svar på det här? Nej.
Då åker det iväg igen. Och sen med en liten påmuts. På det sättet behöver jag aldrig känna att jag tappar nånting- när jag be någon av någonting. Och sen får jag det en gång i veckan, får en koll på det. –Grymt bra tips. Ett parallelltips till det, jag nämnde ju förut att det gick att dra mail från inboxen till framförallt uppgiften, eller uppgiftslistan och kalendern. Man kan göra exakt samma sak med skickade mail.
När jag kör mina utbildningar och lär ut här så lär jag alltid ut att man kan göra med lite andra sätt också, men ett lätt sätt att komma igång är att dra och släppa. Man kan göra precis så som du gjorde. Eller så kan man gå in och om man har skickat ett mail till Kalle så går man in och tar det skickade mailet till Kalle så drar man det och släpper i uppgiftslistan. Då får man en kopia med av sitt skickade mail och så blir det en uppgift. Och så kan man skriva, ha Kalle återkommit och så sätter jag datum på det. Det blir samma princip.
Jag gillar det du säger för det gäller att ha en bra metodik för det så man slipper återigen. Du är proaktiv, inte reaktiv. Utan du gör det här, du har kontroll på det, du går in. Du är en nyfiken fråga. Du gör din veckaavstämning, vad är bästa effekten av att göra veckaavstämning? Bästa effekten?
Jag tittar på vad som har hänt och vad jag ska göra nästa vecka. När jag börjar nästa vecka så börjar jag inte med en backlog. Jag kanske ser att jag har en dubbelbokad möte nästa vecka. och kanske se att det här kommer jag inte in med och då kan jag höra av mig ett antal dagar innan och säga att jag behöver flytta det här mötet och sen på det sättet när jag kommer igång på måndagen nu vet jag faktiskt vad som är det bästa Jo det är att jag kan ta helg att det inte surrar en massa saker i skallen utan jag gör i ordning min att-göra-lista jag kan till och med ha en startup-lista på vad jag ska börja med på måndag morgon och sen kan jag släppa allting Så jävla bra, det är precis den effekten som jag vill att man ska känna också Jag brukar ibland få frågan Det är ett effektivitetstips. Vad är det absolut bästa tipset du kan ge?
Jag väljer alltid veckovstämning. För allt annat. Gör man sin veckovstämning på ett bra sätt. Investera 45 minuter, kanske en timme i sig själv på fredag för att göra det här så kommer man få den effekten du pratar om. Och man kommer få så otroligt många andra effekter också. Kontroll, överblick, proaktivitet.
Man har koll på tiden. Det är så otroligt lite tid som investeras med en output som är fantastisk. Ni som inte gör det, gör det. Ni som inte fått det att funka, gör en lista. Det är den största anledningen till att människor inte får sig veckaavstämning att funka. Det står veckaavstämning i kalendern.
Så kommer man dit på fredag och så är det något jag hörde i en podd eller en konsult som sa. Gör en lista. Det finns inget motstånd. Det är bara att ta listan och beta av. Så kör bara. Någonting annat som jag fått tips om och som jag jobbar med väldigt mycket är att batcha uppgifter.
Så om jag får ett antal mejl som rör ekonomi under veckan, då ser jag till att lägga dem i en grupp och sen gör jag det under en halvtimme. Då jobbar jag bara med ekonomibitarna. Det är mycket lättare än att ta varje mejl i taget och ställa av. Sen jobbar jag med, och det tror jag du nämnt någon gång också, pomodoro-metoden. För själv har jag väldigt lätt, jag tycker det är kul med många olika saker, jag gillar nästan att bli avbruten, det poppar saker i skallen, just det, Jag måste ha tagit det där. Då kan jag rekommendera Pomodoro.
Ni kan googla på det. Det finns appar för det. I princip är det så att man har 25 minuter fokus, 5 minuter vila, 25 minuter fokus. Så kör man ett antal såna pass. Det är väldigt bra. När hjärnan vill löpa väg, man gör nåt man tycker är halvtråkigt, då är det otroligt bra att köra med en sån liten app eller liknande.
Jag vet inte om du gör det också. Jag gör precis samma. Det som är bra är att man kan välja olika tider. 25 minuter, 5 minuter, 20 minuter, 4 minuter. Det är lite upp till vad man är ute efter. Själva metodiken är precis som du säger.
Fokus, paus, fokus, paus. Jag gillar det själv. Jag är precis som du. Jag har tusen hjärna i elden. Jag har massa saker som jag vill göra. Jag har en massa roliga saker och en massa tråkiga saker som alla andra.
Då är det bara att stå och sätta sig och göra de här sakerna. För jag vet att om jag gör de här grejerna så är det ju färdigt och så gör man det fokuserat och bra. Så det är en fantastisk liten metodik. Är man inte helt övertygad om det här med att jobba i blogg? För det är också en jättebra grej du säger. Jag skrev faktiskt ett blogginlägg alldeles nyligen om det där.
För jag brukar påminna med de här grejerna hela tiden. Jag ska dra en liknelse nu, ingen bra liknelse, men ni fattar tror jag. Jag brukar jämföra ibland när vi diskuterar det här på utbildningar och föreläsning. Jag brukar fråga om någon har klippt gräs någon gång. Och det har ju de flesta gjort. Aha, hur gör man när man klipper gräs då?
Ja, de tror jag är dum i huvudet när jag ställer de här frågorna. Hur gör man när man klipper gräs? Ja, man tar ju fram gräsklipparna och sen så klipper man ju och så är man ju färdig. Och så ställer man ju in gräsklipparna. Ja, rimligt tänker man ju. Jaha, det är ingen som gör så här.
Ni går ut och tar fram gräsklipparen, startar den. Har ni en elklippare så kör du direkt, annars måste ni tanka. Och så drar ni ett varv bara med gräsklipparen. Sen stänger ni ner där för att ni kom på att ni skulle gå och spika någonstans, eller gå och plocka upp några äpplen, eller lägga in en tvättmaskin, eller ni ska gå och äta mitt i alltihopa. Nej, nej, nej. Säg att ni gör det här och så kommer ni tillbaks efter åtta minuter och så drar ni ett varv till med gräsklipparen.
Och sen så håller ni på så här, det kommer ju ta en hel dag, två dagar att klippa gräsmattan kanske, som tar 40 minuter i normala fall. Är det rimligt? Nej det är ju inte rimligt, så skrattar de. Så gör man ju inte. Nej, men vad gör du på jobbet då? Du gör ju precis det där.
Du börjar att dutta lite här, hoppar till någon annan så skrutt tillbaks och så börjar man lura sig själv att man är bra på multitasking och allt det där. Vi hade en gäst i våran podd som heter Christina Bär som är läkare Jätteduktig på hjärnan. Hon berättade att det mesta här i livet som vi gör, hjärnan är ju som en muskel, det mesta vi gör utvecklar ju hjärnan. Alltså med olika saker. Det finns en sak dock som förstör hjärnan och det är multitasking. Det förstör verkligen hjärnan.
Man blir lite lite dummare för varje gång man håller på med multitasking och då pratar vi inte och klippar gräs och lyssnar på en podcast. Alltså det är inte multitasking. Men när man ska försöka göra två arbetsuppgifter som är svåra kräver det går ju inte. Det finns ingen. Tjej eller kille, det går inte. Det blir inte bra.
Det här med att jobba i block och är ni inte helt övertyga så kan man ju tänka hur är skolsystemet uppbyggt. Man har ju lektioner, man kan tycka vad man vill om skolan, men systemet är ju smart med lektioner. Hur många ämnen har man under en lektion? Man har ju ett ämne, jobba fokuserat. Vi kanske skulle lära oss något av det på arbetssidan också. Det kanske finns en anledning till att de har valt att göra så att man inte har sex minuter tyska, åtta minuter gympa samtidigt som man har träslöjd.
Kanske finns en anledning. Du nämnde här tidigare att vi har mycket möten. Vad tänker du kring det? Kan vi göra dem effektivare och nu framför allt med videomöten och liknande? Jag älskar möten, det är fantastiskt bra med möten. De två största tidskivarna när jag gör undersökningar bland sådana som går i effektivitetsränningar för mig är att man får för många och för många onödiga mail.
Det är nummer ett alltid, det är för stort informationsflöde. Nummer två är att man tvingas vara med på för många och för onödiga möten som också är ostrukturerade. Så här har det varit i 20 år, de här två största tidskivarna. Det kan ändras inte, det kan ändra ordning kanske. Möten går före EPOS ibland, men det är de här två. Och möten om…
Jag sa att det var enkelt med personlig effektivitet men inte lätt. Och tänker man då hur man ska driva ett effektivt möte så är det ju nästan ännu enklare. För alla vet hur man borde göra. Alla vet hur man borde göra. Du vet, jag vet, ni som lyssnar vet. Varför gör vi det inte då?
Det är ju det som är problemet. Varför gör vi det inte då? Då är vi tillbaka igen att effektiva möten tycker jag blir väldigt ofta en kombination med personlig effektivitet också. För att om man nu tänker att man delar upp möten i före, under och efter. Aha, före mötet då? Ja, men då är vi ju på personlig effektivitet egentligen.
Så den då som tänker att, ja men jag borde ju ha ett möte här där Mattias borde vara med och någon annan borde vara med och så där. Aha, då måste jag ju tänka efter. Då är det några grejer tycker jag som borde vara på plats. Och det är ju det här med nummer ett, varför ska vi ha mötet överhuvudtaget? Vad är syftet? Syfte är ju liksom anledning i min värld.
Varför får jag kalla det här mötet? Redan där så försvinner ju x antal procent av alla möten. För de ska inte vara ett möte, de kanske ska vara ett telefonsamtal, ett ett-ett-möte, ett mail kanske. Vad vet jag. Med syfte. Och när man har satt syftet och kommit fram till, ja men vi ska ha, det är fullt rimligt att vi har det här mötet.
Syftet är det här. Då ska man bestämma vad vi vill få ut av mötet. Vi pratar ju mål med ett fint ord. Vad ska hända? Är det information, beslut, diskussion eller kreativa tankar? Inte vet jag.
Men man måste bestämma vad är målet. Vad händer om man inte bestämmer målet? Hur ska folk kunna förbereda sig både fysiskt och mentalt? Och komma i rätt mindset? Det är det här med förväntningar som jag var inne på förut. Det är samma grej där.
Då kommer vi ju gå på samma möte. Har vi inte tydliga mål eller tydligt syfte då kommer vi gå på samma möte fast det är inte samma möte. För du går dit och tänker på en sak och jag går dit och tänker på något annat. Syfte, mål och när man har satt det då kan man också göra en vettig agenda. Och vad är det som ska vara på agendan då? Det är ju punkter givetvis som tar oss mot det här målet.
Vad kan man göra sen? Aha! Vad är det för laguppställning vi ska ha? Vilka ska spela matchen? De ska ju vara med på mötet. Och bara de är jättejobbigt.
För tänk om Kalle inte får vara med, han var ju med på förra mötet. Ja, om Kalle blir deppig då, då får man väl prata med Kalle och förklara. De flesta blir ju inte deppiga att de inte får vara med. Det är ju lite känsla det där med inkludering och sånt där. Men jag tror ni fattar så att Kalle har rätt laguppställning. Sen ut med inbjudan.
Och i god tid brukar man säga, vad är god tid då? Ja, det är otroligt subjektivt. Men det är ju så att jag tänker att i god tid är ju att man ska få chansen att förbereda sig i alla fall. I en kallelse ska det stå med också syfte, mål, agendan, eventuella underlag om det är någonting som ska läsas. Och sen tycker jag också att man kan lägga med, jag vill att ni förbereder det här. Mattias, det här.
Du har punkt sex. Förbered det här. Du har det här. Eller alla ska läsa det här dokumentet eller någonting. Gör man det där lilla så kommer det göra underverk på mötes effektiviteten. Om vi nu får till det här innan. innan.
Är det vanligt att det är så här tycker du? Du är ju också i otroligt mycket möten. Hur gör du med de här sakerna? Jag försöker jobba på det sätt du beskriver. Jag har som krav mina projekt att det åtminstone ska finnas syfte i alla mötskallelser. Då måste man börja ändra det beteendet för det är inte alltid alla människor som gör det.
Det gör jag oftast genom att jag tackar nej till alla möten där det inte står ett syfte i. Det står ett syfte i och så blir de arga och undrar om… Men du tackar nej, det här var jätteviktigt. Ja men det stod inget syfte. Då hade vi väl ingenting där att göra. Och då brukar det ta någon vecka och sen börjar alla skriva syften när alla ska se projektet.
Så det handlar om att få det här beteendet och ändra det. Och likaså det här du beskriver mig att man kanske inte alltid gör en agenda. Men om man kan åtminstone få syftet och när det är större möten då ska det finnas en agenda. Och har man till den tiden att förbereda mötet då ska man nog inte ha mötet. Då tar man tid från alla andra. I värsta fall kan man skriva i agendan att vi börjar mötet med att göra agendan.
Då är alla medvetna om det. Då får de ta med sig frågorna. Så börjar man så. Det här är otroligt viktigt. Sen kan man i Outlook ställa in att möten inte är en timme. Bokar du ett möte på en timme så blir det automatiskt femton minuter.
Bokar du ett möte på en halvtimme så blir det automatiskt 25 minuter. Så att folk har tid att flyttas mellan mötena. eller kanske stå en kopp kaffe eller vad det nu kan vara. Små sådana saker som man kan ändra på som gör folk att trivas bättre och att det fungerar bättre. Ja, jag håller med till 100 procent. Och inställningen som du sa där, det går man upp i vänsterhönet på arkiv och sen väljer man inställningar och så går man in under kalender så är det bara att ändra precis som man vill ha det så det är superenkelt. Arkiv, inställningar, kalender och så ändrar man bara.
Och du sa det ordet beteende där. Det nämnde jag när vi pratade personlig effektivitet också. För det är precis det det handlar om. Det är beteende. Och enbart beteende som måste ändras. Här måste man ibland också lyfta det en nivå och våga.
Jag jobbar och hjälper många företag med det här också. Då pratar vi på organisationsnivå. Så att man börjar diskutera de här sakerna. När ska möten ligga? Hur långa ska de vara? Vad har vi för krav innan?
Vi har nämnt Outlook flera gånger. i Outlook kan man lägga in som textblock som finns man kan spara som som en mall eller textblock kan man säga i Outlook. Då kan man lägga in syfte mål agenda bla bla bla. Så varje gång man kallar till ett möte så klickar man bara på textblock och så åker det in tjuff och så fyller man på med syfte mål agenda och allt vad det är för någonting. Så det går hur bra som helst att höja det här liksom och våga prata om det för de flesta tycker ju lika. Möten är fantastiskt, men våra möten inte är fantastiska. Eller så säger man att Mattias möten är alltid fantastiska, men Mikke’s möten är inte fantastiska.
Vad beror det här på då? Så får man börja diskutera det här. Jag tycker det är rätt. Hur driver man ett möte då? Det är ju det här med att starta och sluta i tid. Kan vi då hjälpa varandra genom att sluta fem minuter innan hel eller tio minuter innan hel?
Då har man ju precis som du säger. Hur fin ambitionen är, hur duktiga vi är så har vi ibland inte ens chansen att komma i tid. För det är back to back möten. Man behöver ta sig mellan hjärnan. Man kanske behöver gå på toa för ett hus och hämta en kaffe. Andas ut tänker jag.
Så där får vi hjälpa till. Men hur ska man lägga upp ett möte då? Det flyter ihop lite med när man gör agenda såklart. Men jag tycker man ska tänka lite mer som ett träningspass när det kommer till ett möte. Och hur gör man ett träningspass? Jo, man värmer upp, sen dundrar man på med det jobbigaste och så varvar man ner.
Vad gör vi ibland på möten om vi har lite otur? Ja, men då ska vi ta det svåraste, tyngsta, jobbigaste sist. Vi ska börja med någonting som är information eller lätt eller saker som vi vet. Det här kommer bli en sjuk diskussion men det är inte så jädra viktigt. Så gör tvärtom. Gå igenom i början tycker jag.
Syftet med mötet, repeterar det. Målet med mötet. Agendan är det här och då kan man ställa kontrollfrågan. Är det några frågor eller någonting som har tillkommit som gör att vi inte kan ha den här agendan? Eller det här målet. Är alla överens om varför vi är här idag?
Det är uppvärmningen. Sen kan man dundra på med det tuffaste och jobbigaste direkt. Och sen tar man med infopunkterna för att i en perfekt värld så har man ju ett beslutsmöte, ett diskussionsmöte och ett informationsmöte. Men den världen lever vi inte i utan vi har ju alla de här tre i samma möte. Eller hur? För det är ju inte rimligt att boka tre möten för samma.
Men man kan vara smart med hur man pulserar mötestiden liksom. Och sen har vi min nemesis eller käpppest eller någonting. Jag tycker ju att man ska, för övrigt anser jag att alla övriga frågor bör delitas. Många har ju med på sin agenda idag övriga frågor och det har ju en tendens att bli Pandoras ask om jag har otur. För det kommer att handla om väldigt, väldigt ofta om saker som inte har med det här mötet att göra. Och det kanske rör en eller två eller tre personer på det här mötet också.
Så får alla sitta där som gisslan och lyssna på det här. Mycket smartare att ta det i början, som jag sa, är det något som har tillkommit som vi måste ha med för att vi ska kunna göra här mötet på ett vettigt sätt. Dyker du upp i övriga frågor, då får vi ha en parkeringsfunktion. Hör vad du säger, kanonbra input, har inte så mycket med det här att göra, men vi skriver ner det och så ser vi till att rätt person tar det efter mötet. inte bara totalt snäsa av, men parkera och vara tydlig att nu går vi tillbaka till vad vi är här för egentligen. Vilket kräver ju mycket av den som är mötesledare oftast och våga ta det stoppet.
Det är ju inte alla som gör, men det är viktigt. Så jag tycker heller att man ska avsluta alla möten med en utvärdering. Lite så är veckaavstämningstänket, alltså avsluta med att utvärdera. för era behöver inte ta mer än 3-4 minuter också. Har vi nått dit vi ska? Har vi hållit oss till agendan? Har alla varit delaktiga?
Och helst öppna frågor, inte stängda frågor som jag sa nu så man kan svara ja eller nej på utan hela tiden försöka bli lite, lite bättre till nästa gång. Och det här gäller ju möten som är repetitiva i ett projekt eller någonting sånt där. Så att vi försöker bli lite, lite bättre till nästa gång. För det är… Alla gillar det, apropå slöseri, återigen. Och här kan man ju hjälpa till att återigen ändra beteenden.
Om jag börjar boka mina möten till fem över, vilket för övrigt inte finns en funktion för Outlook och Få Automatis, den måste man sitta och pilla med. Men om jag alltid gör det, då kommer folk lära sig det och tycka åh vad bra och kanske börja göra det. Och så kan man få det att smitta av organisationen. När det gäller det här med övriga punkter, då brukar jag försöka använda det både med den här parkerat-listan, som jag tycker är utmärkt, tycker jag alla ska ha, men sedan även i början på mötena, och framför allt om vi ska effektiva videomöten då, i början på mötena kör jag alltid varvet runt.
Då har man tjugoskunder på sig och säger om det är någonting om agendan, vill du prata om någonting, behöver du gå iväg med hunden, du har de där tjugoskunna. Och så kör vi alla för att säga någonting. Har vi tid, så kör vi även en sådan 20-30 sekunders på slutet, som du säger, med utvärdering. Kan vara vilken fråga som helst. Och så går man igenom det och sen avslut med. Och jag tycker det här är otroligt viktigt framförallt i videomöten att man börjar med en varv runt.
Annars kan någon sitta där och sitta och fundera hela mötet på just det jag måste säga det här. Och sen försvinner det hela den frågan. Kanske missar du den viktigaste frågan. Det jag också gör det är att jag som projektled tar makten över det här. Jag får en agenda, vi kan få till lite extra punkter, men nu kan jag säga att vi tar det i den här ordningen. Det brukar ingen reagera på.
Men på det sättet kan jag styra vad jag tycker är viktigast. Det ser vi till att få tid för. Vänd om du har några fler tankar kring det. Du säger samma sak som jag på ett väldigt klokt sätt. Bara för att jag sa det så tycker jag att det är klokt såklart. Men det som är så kul att höra, jag är ju i den teoretiska världen och du är ju i den riktiga världen.
Så det är fantastiskt kul att höra att det här funkar. Och just det där med insäkningsvarvet. Det där man ska inte… Återigen, vi är människor. Det är människor som sitter i mötet. Vi kan prata hur mycket… effektivitet och tips och gör så här och skicka ut den här innan och allting.
Fast det är upp till oss så får det funka i slutet ändå. Vi är tillbaks i beteenden. Det handlar ju väldigt mycket om vad vi gör och vad vi inte gör. Här får vi ju hjälpa varandra att skapa bra beteenden och det är ju det du gör genom att göra insäkningsvarvet. Ta makten över agendan, justera den lite utifrån det förmodligen det tänket jag sa och sedan avsluta med ett varv på slutet. Det är ju precis det här som är rätt och då blir det förmodligen ofta ganska bra också.
Just det här med insäkningsvarvet, den gillar jag, den uppmanar jag alla att göra. Jag jobbar ju mycket med ledningsgrupper och försöker hjälpa dem att effektivisera sitt arbete. Och där är ju exempelvis ledningsmöten en stor del. Och de är inte alltid bra kan jag säga. Det finns lite att jobba med och så finns det en del som är fantastiska. Men det som oftast är när det inte funkar, det är just det här.
Man ser att de kanske har varit ute och rest runt i hela världen. Och så har de ett stort socialt behov att surra med varandra. För hur har det varit och hur var det i Singapore och hit och dit. Så då får man ju tänka hur ska vi få det också. Så man lägger till att man kanske har börjat i ett så får man komma 12.45 och då finns det kaffe och macka eller vad man nu hittar på. Eller man går och tar en kaffe.
Så att man liksom gör det så bra som möjligt för att det skulle kunna bli så bra prestation som möjligt. så att folk kan ha fokus på det vi ska ha fokus på. Om man gör det genom en 30 sekundare varvet runt i ett videomöt eller på något annat sätt. Jag håller med dig till 100 procent. För det handlar om att ta bort hinder för prestation väldigt ofta eller hinder för delaktighet. Och då får man hitta på hur kan vi få det så bra som möjligt utan att det blir varken stressat eller forserat. Så att, superbra tips tycker jag.
Och sen måste man vara medveten om det att du som ledare har ett ansvar. Det finns alltid en roll för Lagneta som har fått den här riktlinjen om att det är 20-30 sekunder att ha på dig. Men börja dra hela historierna om allt det som ska prata redan här vid intjäckningen. Och då gäller det att man kliver in där och säger det. Nej, nu har dina 30 sekunder gått. Är det någonting mer du vill lägga till?
Nej, då tar vi det här sen. Och så skrattar alla och försöker göra någonting av det. Och sen efter ett par gånger så brukar det här sitta. Ja, det kan vara lite utmanande, men då kommer vi in på det med effektivt ledarskap. Många chefer är ju väldigt stressade idag och du pratar om ledningsgrupp och liknande. Varför är det så?
För de har inte tid att vara chefer. Det är det största problemet. Jag var ute på ett företag inte alls för länge sen som det har jobbat med i princip alla cheferna och de är väl, kan nog vara någonstans runt 70-75 chefer. De har en gång i månaden en chefslunch i sin egen anläggning helt enkelt där de träffas och surrar och utbyter och lite erfarenheter. Så var jag med nu senast och så var egentligen det här temat för lunchen då var, inte så roligt kanske, men det var egentligen vad är det du inte hinner med att göra som chef. För de här sitter också, de tillverkar saker, de sitter i stora, stora, stora, tunga, långa projekt.
Vi pratar miljardaffärer liksom, det är gigantiska projekt, globala projekt. Alla blev tysta, jag ställde frågan till slut också. Vad är problemet idag med att vara ledare? Det var ingen anklagande fråga utan en nyfiken fråga. Det blev helt tyst, det är ingen som vill säga nej men si eller så. Men till slut var det en äldre herre i alla fall.
Han är ganska cool, trygg i vad han kan och inte kan och har varit med länge. och är en nyckelperson i väldigt många projekt med att han är så jävla vass. Då sa han, nej men jag hinner ju inte vara chef. Nej, varför då då? För det kunde jag också lista ut att de inte hinner. Men varför då då? Nej för att vi är alldeles för operativa, sa han.
Och det är egentligen en stora, stora utmaning för nästan alla chefer jag stöter på. De är otroligt operativa. De hinner inte med att vara chefer, strategiska, sitta och ta de här besluten. Då kan man tänka varför det är så. Det kan vara en massa anledningar. Nummer ett är att det är väldigt roligt att vara operativ.
Det är väldigt roligt att vara mitt i projekt. Det är väldigt roligt att vara delaktig. Du kanske kommer ifrån den operativa delen och har blivit chef också. Du kanske är väldigt duktig på det. Andra utnyttjar att du är väldigt duktig på det. Och utnyttjar sig i ett positivt sätt fast det blir negativt.
Många chefer har inte ens chansen. Många chefer tänker inte ens på det här. Utan de jobbar ju på och är delaktiga och kör på liksom. Och så får de lite bröm, lite feedback för att det går bra någonstans. Och då det går ju rakt in i dopaminhjärnan, eller hur? Så att här…
Vad är kontentarna i slutet? Vart måste det landa? Ja, min motfråga till alla är… Om inte du som chef tar ansvaret över strategin, långsiktigheten, målen, de tuffa besluten, vad ska vi göra, vad ska vi inte göra, vad ska vi fortsätta med, vad ska vi sluta med, vart ska vi ta vägen? Jaha, vem ska göra det då? Och det finns det ju inget svar på.
Det blir ju anarki, alla kommer ju sitta och jobba med saker och förmodligen få en massa saker rätt men det blir ingen styrning, styrsel. Jag vet inte om det var svar på frågan riktigt men jag upplever att man inte har tid att vara chef för att man har fullt upp med allt annat. Det handlar också om att göra en riktig beteendesvängning för här måste man ju sätta ner foten själv. Och här också, återigen det här med förväntningar, pratar man högpresterande team som du pratar om också när du sätter upp effektiva projektteam. Ja, men då är det ju otroligt viktigt, en av delarna för att skapa högpresterande team är ju effektiva och tydliga roller.
Och i tydliga roller så är det ju både förväntningar, mandat, befogenheter, skyldigheter och förväntningar. Vi måste ju ha det på plats. Och har vi inte det så är det väldigt väldigt svårt att göra ett bra jobb också. också. Och då blir det lite subjektivt alltihop. Har du några verktyg eller tips för att kunna få chefen att hantera det här på ett bättre sätt eller hantera sin egen tid eller är det samma som du sa tidigare? Det är lite samma här att man måste förstå uppdraget som chef.
Vad är mitt viktigaste uppdrag? Och pratar man chefskap eller ledarskap så är det ju egentligen, Apropå det här enkeltoalett igen. Det är ju otroligt enkelt. Vad går ledarskap ut på? Jo, men ledarskap går ju ut på att man ska ge förutsättningar för ens eget gäng och kunna prestera och må så bra som möjligt. Hälsamtidigt också.
Det är ju det det går ut på. Alltså ge förutsättningar för att det här ska kunna bli så bra som möjligt. Aha, men du kommer ju inte kunna ge förutsättningar om du är 100% operativ eller sitter 80% i ett projekt själv kanske. Nu är ju det här en resursfråga också och en pengafråga. Det fattar jag också. Det är inte så lätt att bara säga att alla chefer ska vara 100% chefer.
Men jag tror att man måste börja om ibland och fundera på, tycker man att det här är svårt? Jag brukar göra den här övningen ibland med chefer. Att de får helt enkelt sätta sig ner i en timme eller vad det nu kan vara. Och så vill jag att de ska ta fram sina tio viktigaste arbetsuppgifter som chef. Det kan vara fem ibland också. Men man ska ta fram sina…
Det jag vill är att de ska tänka till. Det är skitsam om det är 10 eller 5. Men alltså man ska tänka till. Vad är dina viktigaste arbetsuppgifter? Alltså arbetsuppgift nummer ett. Det är en grej som du måste göra.
Och gör du inte det än så blir det inte bra för dig och för verksamheten. Då brukar de ju komma fram till det här med leda och sätta upp mål och strategier och sköta ledning. Alltså… Aha! När gör du det här då? Det är ju min följdfråga sen jag coachar vidare.
Nej, men det gör jag inte. Vad borde du göra med de här sakerna? Med strategiarbetet eller sådana här sakerna? Ja, men jag borde kanske lägga tid i varje vecka på det. När skulle det passa att du gör det då? Det skulle nog passa ganska bra på fredag förmiddag.
Men ska vi inte boka in en bokning i din kalender varje fredag förmiddag? Det låter som att man pratar med barn, men det är inte det jag menar. Man ser problemet, vad är de viktigaste sakerna? Sen måste det ju in i kalendern. För finns det inte i kalendern, finns det inte. Då kommer man att fylla med 100 % av andra oförutsedda saker.
Som chef eller medarbetare spelar det ingen roll. Du kommer att fylla upp kalendern och fylla upp dagarna. Det är det minsta problemet. Men det ska vara med rätt saker. Jag tror man behöver backa tillbaka. Och då säger en del så här, ja men vi har ju sån här befattningsbeskrivning och grejer.
Ja ja men det är väl bra kanske. Men det är ju inte där det står och faller utan vad är liksom viktigaste grejerna? Alltså det är ju att uppfylla företagets strategi och mål. Hur ska du kunna göra det? Vad ska du göra för att dina gubbar och gummor ska kunna göra på ett bra sätt? Alltså vad behöver du göra?
Jag har ett jättebra exempel på det här med ett företag jag jobbar med nu där de har budgeten är extremt viktig som det är på många andra ställen. Och sen har de också att de stoppar, alltså de tillverkar också grejer. Så de har sådana stopp som är väldigt vanliga på sommaren. Ni som jobbar i stora fabriker och sånt, ni vet att det är stopp och så kommer det in en massa entreprenörer och sånt där. Och det där är ju oftast Vilda Västern på de flesta ställena. Det kommer folk åt alla håll och kanter som har missat att den firman kommer och så är de där.
Och så kan man inte göra, när den firman är där så kan inte de vara där samtidigt. Men de är där samtidigt och så står man och väntar och så… Ja, och så har alla riktiga människor semester mitt i alltihopa också. Så det är liksom, ja, det brukar inte ibland bli så bra. Det de har gjort här nu är att de har haft under hela våren… så har de haft möten varje vecka. De har också haft tid i sina kalendrar där de gör planeringen för det här och de har också planering för höststoppet och de har också lagt in tid i sina kalendrar.
Det här är chefer vi pratar om med budget och budgetarbete. Så när jag träffade dem här, de går ett ledarskapsprogram för mig, när jag träffade dem här i juni, då var allt färdigt. Höststopp, det var färdigt. Sen kan det ju alltid hända saker, men det var färdigt. Budgeten var 95% klar, det ska bara in med det sista i de här rapporterna och allting. Alltså de gick ju där och apropå att man kan ta helg som du sa förut, de kunde ju ta sommarledigt och känna att de faktiskt kunde vara det.
Och så frågar de nu när jag träffar dem här i slutet av augusti, hur gick det då? Ja det hade gått hur bra som helst, för att de är listna, checklisterna, planeringarna med de här entreprenörerna. Hur bra som helst, varför har de inte gjort så här förut? Ja, nästa fråga. Det är en puckel att börja. Så är det ju.
Och det tar tid. Det får man heller inte glömma. För vad är det som de flesta som du stöter på och som jag stöter på? Man säger ju att man har inte tid. Men man har ju inte tid och inte har tid med det här tänker jag. Så du har helt rätt i det.
Det är en puckel att börja. Oftast kan man ju inte börja den här veckan eller nästa vecka. utan man får ju gå fram ett par veckor. Jag brukar prata om drömveckan. Hur skulle din drömvecka se ut baserat på din roll och ditt uppdrag? Hur skulle du lägga upp måndag till fredag om du fick bestämma? Basera på dina möten som finns och som du inte kan rucka på?
Jag skulle göra så här och så här. Och det får man också göra väldigt ofta. Man får skapa sin drömvecka. Då får vi ju lägga in den här drömveckan. Man kanske får gå fram tre, fyra, fem, sex veckor ibland. Så börjar vi.
Vi börjar sakta med att testa saker. Men från och med då, då kör vi. Det är inte okej att säga att man inte kan eller så där. Utan då kör vi och så testar vi och utvärderar. Och så får man ju skruva på det på veckoväckomstämningen och så där. Men, jag håller med.
Det är en puckel att börja. Men va fasen. Det måste ju börjas, apropå beteende och justering också. Ja, och man kan ta små steg. Men det är viktigare att ta ett steg framåt än inget steg. Bliter, du var inne på det här med högpresterande team.
Jag skulle grotta lite i det. Jag vet ju att du har varit tränare för Geiss U21. Och antar att du skapade högpresterande team där. Ofta när man pratar om högpresterande team, då kanske de är lite mindre än vad det är i ett fotbollslag. Hur gör man när du har så många människor? Delar du upp till smågrupper eller?
Ja, precis. Det där har jag… Nu är det många år sedan i och för sig, men det var ju fantastiskt kul. och det som är svårt är ju att det är en konkurrenssituation också i ett fotbollslag. För det är det ju faktiskt. På jobbet är det ju sällan en konkurrenssituation. Sitter man i samma projekt så konkurrerar ju inte jag kanske av fasen.
Jag ska ta Lisas plats här borta på vänsterkanten av bordet. Det är ju inte riktigt på den nivån kanske. Men jag tycker att det är väldigt mycket samma sak ändå. För att det det handlar om är ju, om man nu tänker på team och ledarskap, om man nu skiljer på dem. Vi var ju flera, jag var inte huvudansvarig heller, vi hade en fantastisk herre som hette Hasse som var huvudansvarig alla år jag var där. Som var otroligt duktig på inkludering, vi var ju ett helt gäng med tränare.
Inkludering, delegerade ut, gav förtroende, gav mandat, fick köra. Han var huvudansvarig, ja det är ändå han då, matchnade ju i Köttalssvenskan. Han var med, men det var jag som fick göra allting. Planering, byten, genomgångar, coaching. Otroligt bra ledare skulle jag säga. Men tillbaka till det här med teamen då.
Ja, men det är ju… Hur bygger man ett högpresterande team eller en högpresterande prestationskultur pratar man ju om ibland också. High performance culture. Ja, men det gäller ju återigen. Har det här tydliga uppdraget. Varför finns teamet till?
I ett fotbollslag så är det ganska tydligt varför finns den här gruppen till. Eller så är det inte det. För en del är det viktigt att vinna matcher, för en del är det viktigt… Det här var ju unga killar, 17-19, 17-20. För de är det ju otroligt viktigt. Det är ju fortfarande utbildning för dem.
Där är ju prestationen viktigare än resultatet. För resultatet kommer ju komma sen när man blir aspelare, är ju riktigt elitspelare. Då är ju resultatet viktigare än prestationen, om vi ska vara riktigt krassa. Så att… Men det här med syftet, varför finns gruppen till… Jemensamt mål.
Vad är målet med det här gänget? Vad är målet under året? Vi ska spela den serien, vi ska spela den turneringen, vi ska åka på den resan. Alltså tydliga mål som vi kan förhålla oss till för då kan man också göra aktiviteter och träna utifrån det. Och det som är när man pratar fotboll, då har man ju alltid… Man har ju liksom chauven nu på helgen, eller hur?
Man ska ju spela matchen och det är ju då det ska fungera. och så tränar man, korrigerar, jobbar med prestationen under veckan. Och sen, sist men inte minst, det som jag tycker är, som vi har jättemycket att lära av idrottsvärlden, det är ju hur man jobbar med kommunikation och feedback och direkt återkoppling. Det gör man ju helt, vi tränade ju fotboll fem dagar i veckan plus matcher och så tre morgonpass också. Träffade de här killarna mängder av tid. Och när man jobbar som fotbollstränare, då är man ju där hela tiden direkt. Man är med i olika övningar, man är med och förstärker.
Nu gjorde du det där bra. Tänk på att slå passningen kanske två meter längre åt vänster för då kommer det här att hända. Och så testar man att slå passningen två meter längre åt vänster och så händer det här. Och så förstärker man. Ja, men såg du vad som hände nu? Nu hamnade det rätt för den och så blev det rätt.
Man är ju jättetydlig där i feedback och kommunikation och man pratar med spelarna hela tiden. Vad gör man på många företag idag? Jo, man har ett utvecklingssamtal kanske. som brukar vara kast, om vi ska vara riktigt ärliga. Och så har man ett löne- samtal. Aha, och sen så pratar man inte på det här sättet med sina medarbetare resten av tiden. Nu pratar jag om worst case scenario här.
Vad ska man lägga in med sina medarbetare? Ja, man ska ha ett-t-t-samtal. Det vet jag att du jobbar med med dina team när du är projektledare. Ett-t-t-samtal, fokus mer på prestation, slit, välmående, följa och upphålla gott med olika saker. Hur ofta? Ja, det styrs väl av behovet.
Kan vara en gång i veckan, kan vara 14 dagar var tredje vecka. Men hela tiden coaching, feedback på prestation och beteende. Skapa relationer. Det är ju otroligt framgångsrikt. Och då går vi tillbaka till det här med ledarskapet då. Vad var problemet för cheferna?
De hinner inte vara chefer. Och så kommer jag och säger, ja men du ska boka upp ett till ett samtal. Kontinuerligt vara 14 dagar med alla dina direkt rapporterande medarbetare. De tittar på mig som jag är dum i huvudet för det kommer aldrig att gå. Fast det kanske är den första grejen de skulle plita ner ihop med strategiarbete i sin kalender. Så knyta ihop säcken med högpresterande team.
Jag tycker att det som är viktigt är att få folk att dra åt samma håll. Och det gör man genom att sätta upp varför finns gruppen till. Tydligt mål, tydligt uppdrag, tydliga roller där vi också har mandat, befogenheter, skyldigheter och förväntningar. förväntningar från tre håll. Det är från personen i fråga själv, från andra personer i teamet och från chefen. Det här ska helst lira att man har samma förväntningar. Det tycker jag är en av de största anledningarna till att det blir konflikter i många team och många grupper idag.
Det är ju att förväntningarna är så jädra olika. Det gör att man inte ser på samma sak på samma sätt. Så tydligt uppdrag, tydliga roller, förväntningar och sen jobba jätte, jätte, mycket med kommunikation och feedback, återkoppling, positiv förstärkning, gärna mer än negativ förändring, men hela tiden trycka på det positiva, förstärka det positiva. Det finns massvis med saker som är positivt överallt hela tiden. Jag tänker på det här med ett lätt möte, att de har inte tid med det varannan vecka. Ett tips där är ju faktiskt att börja prova det och sedan lära sina medarbetare då att det är på de mötena vi tar upp problemen.
Då kommer inkorgen minska. Vi kommer minska de här samtalen och man får struktur på det. Jag brukar gärna ha en pläner tavla till exempel teams därför de skriver upp vad ska vi prata om vid nästa möte. Likväl att jag skriver upp saker som poppar upp så inte jag behöver störa medarbeten om det här kan vänta ett par dagar och så tar man det på mötet. På det sättet spar man jättemycket tid. Men jag tänker på även i fotbollslaget eller när du jobbar med andra högpresterande team.
Folk kommer och går. Hur jobbar du med det? Det är väldigt lätt i teorin. Då har man ett team, det är åtta personer. Man jobbar med dem under en viss tid och sen blir de jättebra. Men så ser inte verkligheten ut.
Nej, pratar man fotbollskan är de helt plötsligt försvinna till något annat lag eller bli sålda eller sluta eller vilja bli sålda så får de inte tycka att det är roligt och så sitter de och syrar ur istället. Då är de inte direkt bra i ett team. Det är snarare destruktivt. Jag tycker att det som hjälper till, det är inte lätt såklart. Det blir på något sätt en omstart. Ni som kan eran Fireo, exempelvis, eller ni som kan eran Whelan, Integrated Model for Group Development, som det heter så fint hennes modell, de är väldigt lika.
Med Fireo-hjulet, som ni säkert känner till många av er, så menar man ju på att man ska gå igenom fyra olika stadier. Och i FIRO menar man också på att om man byter ut en medarbetare när man är i det sista stadiet, då hoppar man tillbaks till ruta ett. Det tycker man inte enligt Wheelands modell, för det behövs inte om gruppen är mogen och att man har det här med tydligt uppdrag, tydliga roller, förväntningar. Man har en grupp som presterar bra, man har en skäl… som är med mer som rådgivare, bollplank bakom men som kanske om det byts ut en medarbetare får steppa in lite till såklart för man hoppar ju tillbaks lite ändå i den här gruppprocessen där.
Så jag tror att ju tydligare vi kan ha det och ju bättre vi kan ha det utan att det liksom är fyrkantigt och strömmar måste ju ha lite konstnärlig frihet också men ju bättre vi har det med varför gruppen finns till, vad vi är ute efter, vad vi ska prestera. Du kommer in i mitt team här Mattias och du ska spela högerback här i det här projektteamet. Vi förväntar oss att du kommer jobba med det här. Stämmer överens med vad du tänker också. Så har man ett möte går igenom allt. Nu kommer Mattias ta över de här grejerna.
Han kommer jobba med det här, kommer jobba ihop med den och den och den mest. Bra! Ni får gärna ta ett möte, snacka ihop hur ni gör och hur ni diskuterar. Så att man liksom återigen bara vågar ta i den här frågan direkt istället för att så gör man på många sätt. Man bara byter ut den och så hoppas man att det ska funka. Och det kommer ju inte att funka.
Och sen ett-ett samtalen där också, tror jag som chef, speciellt när det är en ny person, tror det du säger är jätteviktigt för att skapa det här förtroendet också och få möjlighet att diskutera. För det kommer ju vara tusen frågor i början som ny. Hur erfar man är som projektledare eller fotbollsspelare för den delen? Man kommer ju ha massvis… Det är osäkert. Hur självsäker man än är, så är det ju osäkert att gå in i en ny konstellation.
Så då får man ju vara lite proaktiv där också och hjälpa till och snacka och stötta och peppa liksom. Lägga lite tid på det helt enkelt. Kanonbra. Vi på Projektlederpodden gillar ju lära oss av misstag gärna andras. Har du gjort några misstag som du kom på och kan dela med dig av som vi kan lära oss någonting av? Ja men jag fick ju den här frågan av dig så jag har ju hunnit ha tänkt lite.
Och misstag, i alla fall som man gör misstag varje vecka skulle jag säga. Men det är det jag tycker att det som jag har som sticker ut mest eller sticker ut som att det var jättehemskt liksom. Men det var jag satt som motsvarande projektledare i ett team eller i en grupp. Ganska stor grupp, 35-40 personer. Det här är ett par år sedan. Jag hade gjort samma sak en gång förut, mer eller mindre.
En del människor var lika och en del var nya. Jag vet ju jättetydligt vad uppdraget med den här gruppen är. och det här projektet. Jag brinner för det som tusan, tycker att sakerna är nästan för självklara, men det betyder ju inte att det är det för alla andra. Så att det som slarvas med då, eller som jag slarvade då ihop med den här gruppen då som drev det här projektet, var ju verkligen att förankra att alla hade samma uppfattning. Och också det här med att vänta in och ge folk lite tid för att om man kan någonting väldigt väldigt väldigt bra och är helt övertygad om hur det är så är man ju, man har alltid som chef ett informationsövertag brukar jag säga.
Man vet ju mer än de andra, man är ju på en annan plats apropå Kybleros förändringskurva också ni som känner till den. Man är ju någon helt annan stans som chef oftast. Det där glömmer jag bort ibland, för ni märker att jag pratar snabbt till och med. Jag agerar snabbt, och jag säger inte att jag agerar konstigt på något sätt, men jag är för snabb ibland. Vilket gör att man tror att man har med sig hela gruppen, hela teamet och att de tycker att det är lika fantastiskt som jag. Fast det är inte säkert att det är det.
Så det gjorde jag rejält i ett projekt tycker jag, där jag var aldrig så snabb. Till slut var det någon som sa till mig faktiskt. Vi får nog lugna ner oss lite för att alla är inte med och alla är inte på samma sätt. Så då, jädra, så är det ju faktiskt. Så det var jättebra att jag fick den feedbacken av en person som vågade att säga det. Och så fick vi lugna ner oss lite, ta ett varv till, diskutera lite, göra lite sociala aktiviteter för att slappna av lite.
Det blev lite för så här bam, bam, bam, bam. Det är ju ett misstag tycker jag och att man Man tar saker för givet och tycker att det är så jävla självklart. Och vad händer med effekten, produktiviteten, glädjen? Ja, men den blir ju inte bra. Och så går man omkring och tror att allt är bra som chef. För man är inte lyhörd.
Så att, ja det är nog en av de större misstagarna jag gjort på senare år skulle jag säga. Som jag hade gjort annorlunda om jag fått gjort om det. Sen gör man ju såna här misstag hela tiden med kommunikation. Man glömmer saker, man missar saker. Herregud, jag pratar produktivitet. Men va fasen.
Jag är inget bättre än er. Jag får kämpa med det lika mycket för att få till det. Så jag tycker det händer saker för det mesta. Du är med i en fantastiskt bra podd. Du har en fantastiskt bra hemsida med dokumentbank och YouTube-filmer med mera. Berätta lite om det här och vad man kan få tag på grejer som du har gjort.
Jag försöker vara väldigt transparent med sakerna. Det är klart som tusen att jag kör utbildningar och föreläsningar och driver chefsnätverk för den delen som jag tar betalt för. Men jag gillar att dela med mig också. MichaelAlpov.se, Michael med CH och Alpov som det låter, alphoenkelv.se. Där kan man gärna surfa in. Där finns det hundratals blogginlägg och det är inte vad jag har på mig och hur jag mår för dagen utan det är tips och trix genom produktivitet och ledarskap och teamutveckling.
Det finns en massa dokument, man kan ladda ner mål-dokument och handlingsplaner och hur man gör en personlig affärsplan och allting. Allting är gratis. Ni kommer inte få 10 000 mejl skickade. Ni kommer inte få ett endaste mejl. Jo, ni kommer få ett tack-mejl tror jag när ni har laddat in vissa saker. Men that’s it.
Man kan prenumerera på nyhetsbrev. Podden som du nämner heter ju… Logiskt nog Alpov och Lopez. Jag driver den här som heter Oliver Lopez. Det finns också… Vi har hållit på sen 2015.
Så det finns en del avsnitt där också inom det här ämnet som jag pratar om. Oliver pratar om försäljning och marknadsföring. Så är ni nyfikna att surfa in där. Det finns, som sagt, allt är öppet, allt är gratis. Man behöver inte betala något för grejerna, utan det finns där. Vi lägger en länk i anteckningarna till avsnittet.
Är det någonting du hade trott att vi skulle prata om idag, som vi inte har, eller något annat vi har glömt prata om idag? Jag tänker… Nej, det tycker jag nog inte för det första. Jag tror vi har pratat om det mesta. Det jag skulle vilja förtydliga ordentligt tycker jag är att jag skulle vilja ge beröm till hur du tänker och hur ni diskuterar den här podden med projekt och team och vad som är framgångsfaktorn, vilket jag tycker är väldigt roligt. Vi har ju haft förmånen att ha dig som gäst i våran podd också, där vi pratar om det här.
Som jag sa förut, många projekt idag, jag jobbar ju med jättemycket chefer och medarbetare runt om och många sitter ju i projekt och är projektledare. Och de har det ju kämpigt alltså, på många sätt. Och det som är viktigt, tycker jag är att påminna för att summera alltihopa och knyta ihop det jag har snackat om med att det här är Projektledarpodden. Det är ju, vad är ett projekt? Jo, det är en samling människor som ska göra någonting fantastiskt tillsammans. Och då är vi tillbaks igen i högpresterande team.
Alltså man kan ha världens bästa projektsystem och projektverktyg. Om man har en mall ska man alltid göra lika. Det är skitsamma om vi ska dra till sin yttersta spets. Om inte människorna fungerar bra tillsammans. Så det som du pratar om tycker jag och som ni har pratat om i den här podden också. Det här med vikten av att faktiskt jobba med ledarskapet och teamet.
Om det nu inte är världens kortaste projekt kanske. Men när det är större projekt. Alltså att där ligger framgångsfaktorn givetvis i kombination med mallar, processer, struktur, system, allt det här. Givetvis, det fattar jag också. Men att det faktiskt är människor det handlar om. Och ska man få framgång med människor så får man engagera sig och jobba tillsammans med dem för att man ska skapa det här teamet.
För det kommer inte att skapa sig av sig själv. Aldrig någonsin. Det skulle jag vilja summera med. Så bra av er och ha den approachen tycker jag i combo med det andra. Bra summering. Idag har vi lärt oss hur vi blir supereffektiva själva, hur vi håller effektiva möten och hur vi kan ha ett effektivt ledarskap.
Stort tack för att du tog det tid att vara med. Stort tack för att jag fick vara med. Tack för att du har lyssnat på Projektledarpodden. Hör gärna av dig till oss med idéer, tips och förbättringsförslag. Det gör du enklast via mejl på lyssnare, snabbelag, Projektledarpodden.se eller vid det sociala nätverk du föredrar. Tack för att du har tittat!