ProjektledarDetta är en maskinell transkribering (KB-Whisper) av avsnittet som publicerades 2022-11-04. Fel kan förekomma.
Lyssna på avsnittet: 32: Ubåtsprojektledare Veronica Wåtz från FMV berättar om utmaningarna när man bygger världens modernaste ubåtar! Läs sammanfattningen: Projektledning av A26-ubåtsprojektet – Lärdomar från Sveriges största försvarsprojekt (32)
Transkribering
Det sker sjöprover ungefär i ett år i Saab Kokums regi innan Kokums lämnar över ubåtarna till FNV. Därefter ska vi genomföra en valideringsfas på ungefär tolv månader. Den som pratar är Veronica Wotz från FNV. Hon kommer idag prata om hur det är att vara projektledare för den helt nya ubåtsmodellen A26. Dagens avsnitt är sponsrat av Moveria.se. Där kan du sköta all din administration när du ska flytta till en ny bostad.
Till exempel hitta bra flyttstädning eller vilka företag som levererar bredband till en nya bostad. Populärast är de gratis checklisterna som du kan ladda ner. Så gå in på moveria.se och ladda ner dem. Jag som har podden heter Mattias Ejbe och nu kör vi! Du lyssnar på Projektledarpodden. En podd för dig som gillar att leda projekt och vill lära dig mer av andra om projektledning.
Idag har vi Veronica Wotz som arbetar på FMV i UBOS-projektet A26 med oss. –Välkommen. –Tack så mycket. Vad är din roll och hur kom du in på det här projektet? Min roll i A26-projektet på FMV är ju projektledare. Det har jag varit i snart ett och ett halvt år. Jag kom in i den känslig maj 2021. Men jag har faktiskt startat mitt åttonde år i FNVs projektledning.
Det här har haft lite olika roller fram till nu. Och vad är U-båtsprojekt A26? A26 är ett projekt som är beställt ifrån Försvarsmakten som går ut på att vi ska anskaffa två stycken U-båtar, typ A26 till Försvarsmakten. Sen ska vi också utbilda två besättningar och så ska vi anskaffa reservdelar. Och vad är din roll som projektledare på FNV? Vad gör man?
Min roll som projektledare skulle jag säga att det handlar om att se till att det finns förutsättningar att genomföra den här uppgiften. För min del handlar det egentligen mycket om att se till att vi har rätt kompetenser på rätt plats. U-boot A26 låter som ett väldigt stort projekt. Hur initieras ett sånt här projekt? Jo, men A26-projektet är ju egentligen… Det är en lång resa som är gjord för just A26 som skiljer sig från tidigare ubåtar som Näcken, Västni-Götland och Gotland.
Där vi i Sverige hade ett ubåtprogram. Vi byggde ubåtar ungefär var tio år. Men sen tog det stopp. Världen förändrades. Man diskuterade huruvida man ska ha ubåtar överhuvudtaget. Vi gick över till ett insatsförsvar.
Sen måttades det, som vi alla känner till, det svenska försvaret mer. Sen kom det ett försvarsbeslut som säger att vi ska ha fem U-båtar i Sverige. Det betyder att A26 ska ersätta de gamla Södermalandubåtarna. De fem U-båtarna utgörs av de tre Gotlandsbåtar och de två nya A26-båtar. Det här läggs in i Försvarsmakten materialplan. Sen går det in i FNVs produktionsplan och beställer Försvarsmakten det av FNV.
Det är då projektet sätter igång. Så kan man säga, sammanfattningsvis. Ni kan beställa förrän var som helst ifrån. Där är det lite speciellt. Undervattensområdet är av regeringen utpekat– –med väsentligt säkerhetsintresse. Där A26 som ett strategiskt projekt är en viktig del.
Normalt sett när vi upphandlar leverantörer– –gör vi det med… Vi upphandlar ju konkurrens. Men A26 är lite speciellt i det perspektivet där vi har en riktad upphandling mot en utpekad leverantör som är Saab Kokums. Och vad kommer namnet A26 ifrån då? Just A26 är ett löpnummer faktiskt. Det är Kokums eller Saab Kokums projektnummer där vi har Gotlandsbåtarna var A19.
Sen följer det olika projektnummer och då är A26 helt enkelt det nästa i serien bara. Det är det som vi kallar projektet. Sen har ju U-båtarna namn också. Vi bygger ju två U-båtar som jag satt tidigare. Den första båten som levereras till Försvarsmakten 2028 är HMS Blekinge, som följs av sin syster HMS Skåne ett år senare. De här namnen kommer ifrån att U-båtar byggs i Kasskrona, och de designas i Malmö.
Så där av landskapsnamnen Blekinge och Skåne. Vad skiljer de här från de senaste Gotlandsklassen? Vad som skiljer A26 från Gotlandsklassen är ganska mycket. Man kan säga att det är en hel del som skiljer sig från Gotland Original. Nu har ju de två första Gotlandsbåtarna precis genomfört en halvtidsmodernisering och den tredje båten, ni ser det, inneför en HTM just nu. Så i Original skiljer det sig ganska mycket, men den här HTM har närmat sig A26. eftersom de här tre båtarna du åker runt med väldigt mycket A26-teknologi.
Grunden är samma grunddesign. Det finns fortfarande två tryckfasta avdelningar. Det finns en sluss i mitten. Sen har vi i A26 inte längre penetrerande master, som ett exempel, vilket gjort att vi har flyttat kontrollrummet. Den behöver inte vara centrerad rakt under periskåpet, som det var tidigare. Sen, till skillnad från Gotland, så är A26 den första U-båten som redan från början har designats med ett luftoberoende maskineri, eller vad vi kallar för AIP.
Den är större än Gotland, den har längre räckvidd, men det är också längre uthållighet. Jämfört med tidigare ubåtar så lägger vi ett enormt fokus på boende- och arbetsmiljö för besättningen. Sen har vi fler sensorer, det är nya typer av spaningssystem. På detaljnivå kan man säga att det är jättemycket smått som skiljer sig. Men det stora, och det kan man ju se på A26 också, vi har en stor tub i mitten. Det vi kallar för FPL eller flexible payload lock.
Man kan beskriva den lite grann som en app till Försvarsmakten. Den finns där och alla möjliga kommande användningsområden vet vi inte än. Det är förberedda för en viss typ av anledning men den är liksom, det är en flexibel design där man kan använda den för en massa olika typer av insatser. Sen ser man ju också att tornet ser väldigt annorlunda ut jämfört med äldre typer av ubåtar där den är designad för att ha lägre signatur. Hur kommer det sig att vi har kapacitet att bygga våra egna ubåtar när det är väl mest stormackna som har det annars? Ja det är en jättebra fråga.
Det kan man ju faktiskt ha en helt egen podd om. Det är ju faktiskt jätteunikt att vi har den här kapaciteten i ett sådant litet land som Sverige. Sverige är ju nu, och det har alltid varit ett framgångsland inom försvarsindustrin. Inte bara vad gäller ubåtar, vi har även produktion av flyg, stridsvagnar, stridsfordon och ytstridsfartyg. I Sverige anser vi att det är viktigt med en inhemsk försvarsindustri och att inte vara beroende av andra länder. Vi har mycket välutbildade ingenjörer och designer i Sverige.
Det finns andra länder som bygger ubåtar, men då kan det vara så att man köper design. När man gör ett stort uppdrag, hur börjar det? Finns det effektmål eller andra målsättningar eller beskrivning? Vad får ni från Försvarsmakten? Till FNV kommer nåt som kallas en taktisk, teknisk och ekonomisk målsättning. Den beskriver vilka förmågor som U-båten ska ha på en övergripande nivå.
Den beskriver inom vilka operationsområden som U-båten ska verka. Det är en kort omvärldsbeskrivning som beskriver en eventuell motståndare. Sen tar vi målsättningen och bryter ner den till en teknisk tolkning av den. Hur undviker man då att inte de kraven blir omöjliga att klara kostnadsmässigt? Ja, det är ju en bra fråga. Den här tekniska tolkningen av den här målsättningen från Försvarsmakten, den har vi i A26 tillsammans med leverantören Saab Kokums.
Vi har utgått ifrån den och sen skrivit en teknisk kravspecifikation och sen har vi uppdraget den vid design to cost helt enkelt. Så får man se hur långt. Där tar Kokums fram en offert och sen är det ju en förhandlingsfråga i slutändan. I slutet jobbar ni på något sätt agilt. Har ni någon projekt modell eller hur jobbar ni. Vi utgår från en standard som är PMI och vi har en modell som är baserat på den med grin beslut och sådant.
Den här uppdateras löpande och den är anpassad för FNVs verksamhet. Agilt är ju ett sätt att arbeta. Vi jobbar inte jättemycket agilt. Vid vissa områden kan man säga att vi gör det i kravarbete till exempel så är Vi kan jobba med en iteration för att komma fram till ett bra slutresultat. Framtagen av projektplanen är också ett exempel på det. Vi kan jobba med en låsa till myndighetsutövandet– –med beslutsgrindarna.
När ni ska fattera beslut har ni haft kravställningar på leverantören. Hur stämmer ni av och hur noggranna är de här kravställningar? Är det konstruktionsritningar eller är det mer funktionsbeskrivningar? I den tekniska specificationen är det blandat. Vi ställer funktionella krav som exempelvis toppfart. Men vi har också betydligt mer konkreta krav som förekommer också.
Så det är en kombination. Vi har ett väldigt tätt och nära samarbete under designfasen och under konstruktionsfasen. med konstruktionsgenomgångar där vi stämmer av det och sen så har vi ju även en verifiering i slutändan där vi testar de funktionella kraven. Där urbåten ska testas mot kravställd funktion och prestanda. Hur jobbar man med att balansera alla de här kraven mot varandra för att urbåten är ju en väldigt begränsad yta och det antar att det finns krav på att allting ska vara jättebra men det kan ju inte fungera. fungera. Men i det här stadiet som vi är i nu i genomförandefasen och vi har gått till ett byggnötskontrakt då är det här egentligen ganska väl specificerat.
Det finns inte så mycket som öppet längre utan som vi arbetar med sådana här stora utvecklingsprojekt och förgås av en pdf fas där vi har en genomför koncept studier och alla de här avvägningarna som du pratar om och som jag har nämnt tidigare också. Det är något som görs i tidigare skede. Nu i det här läget som vi är i år 26, när vi är mitt uppe i byggnadskontraktet, då är allt det här kravställt. Den typen av avvägningar, där det är ganska få såna stora konflikter som kvarstår. Just det. Man löser så tidigt som möjligt.
Du nämnde tidigare om tornet, att det är annorlunda. Varför har man ett torn? Vågar ni tänka annorlunda att man inte ska ha nåt torn över huvud taget? Hur fritt tänker man i början på ett sånt här projekt? Det är en bra fråga. Tornhut i sig har ingen speciell funktion med att den ska stötta master.
Sen ska den möjliggöra för personal att navigera från en brygga utomhus. Med bra översikt. Det ska vara väderskyddat. Sen bara 26 och på moderna båtar så är det också där som djuprodren monteras. Men det finns andra båtar som har placerat det nån annanstans. Det kan man säga att formskrovet som vi bygger utom på tryckskrovet är också till för att skydda komponenter som rör och kablar. och kabel genomförningar.
Studier har gjorts på ett väldigt litet torn. Fördelarna med att ha ett torn överväger helt enkelt nackdelarna. Så det var ett beslut som man tog väldigt tidigt. –Annat sånt beslut måste ju vara storleken på ubåten. Vad är det som gör att vi inte bygger en jättestor ubåt? –Ja, en liten ubåt ger en mindre målek och styrka. Och det är ju någonting som vi strävar efter. En mindre ubåt är också lättare att manövrera.
Den kräver ju då också mindre energi för att göra framfart. Sen är det ju i grund och botten en fråga om vilka operationsområden som försvarsmakten kravställer. Och i Östersjön till exempel har vi ett mycket grundhav och det är mycket skärgård. Så det skulle försvåra operationer med en stor ubåt. Och sen kostar varje meter ubåt väldigt mycket mer pengar. Jag har sett de här ryska ubåtarna som har pool och så där.
Det är ingenting som finns på A26. Jag kan inte gå in på detaljer av vad som finns i A26. Det är bra. Ni använder Störling-maskineri. Det har använts tidigare på svenska ubåtar. Är det ett krav från FNV att man ska ha det?
Eller funkar det en sån sak? Nej. Att det ska vara Störling har vi inget krav på. Kravet är ett luftoberoende maskineri. Sen att det blev Störling är ganska givet, precis som du säger, eftersom det är ett svenskt system och det är välprövat och finns på dagens ubåtar. För att klara våra ställda krav på dåligt uppträdande så måste man ha ett luftoberoende maskineri om du inte ska ha ett väldigt stort batteri.
Men det har aldrig varit någon diskussion för oss. Sen är A26 den första urbåken i världen som faktiskt är designat från början med ett luftoberoende maskineri som huvudsaklig framdrivningsmaskineri. Är det ni som står för omvärldsanalys eller är det försvarsmakten som tittar på vad andra gör för att liksom veta att man är absurde med allt det man tar fram. Det är det försvarsmakten som gör. Det är i alla fall vad gäller hotbild. På FNV så gör vi omvärldsanalyser också, fast inom teknikområdet.
Jag vet att ni jobbar med modularitet. Hur får man det att fungera att någonting som beställdes 2015 är modernt 2028? För mig så är det en av de största utmaningar som jag har. Det är precis som du säger. Hur ska man se till att system som man beställer 2015 när vi gick in i byggnadskontrakt och tecknade kontrakt med alla underleverantörer, hur ser vi till att de fortfarande är moderna när ubåtarna levereras till Försvarsmakten 2028 och 2029? Det här är något som vi arbetar med varje dag naturligtvis.
Vi hanterar det genom att designa modulärt. Vi bygger system av system för att kunna byta och uppdatera isolerade delar. Vilket också gör att man kan hantera sådana här frågor över hela ubåtens livslängd. Den ska ju leva ganska lång tid när vi sen lämnar över den till Försvarsmakten. Sen har vi i projektet också tagit höjd för förändringar och uppdateringar genom att kravställa tomma reserverade volymer ombord. Så har vi också specificerade viktsmarginaler för kommande förändringar.
Hur klarar ni det här rent pengamässigt är det så att då får man höja då får man betala lite mer till leverantörerna för att man vill ha högre teknikhöjd eller hur fungerar det? Man vill tillägga någonting vi har ju ett. ett byggnationskontrakt som är ett incitamentskontrakt med ett fast pris. Och vill Försvarsmakten lägga till ytterligare en funktion idag så är det någonting som vi behöver omförhandla. Då går vi in lite på FNV generellt, för jag tycker det är så intressant att FNV finns. Varför finns FNV? Och kortare svar på det är att det ingår inte i Försvarsmakten uppdrag att han skaffar materiel.
Utan det är FNVs uppdrag och det är helt enkelt ett politiskt beslut som han har tagit. Har Försvarsmakten också en projektledare gällande A26? Eller hur fungerar det? Försvarsmakten har inte en projektledare, de har något som kallas en materiellområdesansvarig som hanterar alla materiellupphandlingar från Försvarsmakten sida. Har ni någon styrgrupp tillsammans då? Jag har ingen styrgrupp tillsammans med Försvarsmakten.
Däremot så har jag en styrgrupp tillsammans med leverantören. Det här är ju så avancerat projekt. Hur vet man att man jobbar effektivt när det är så kreativt och så? Det är ju jättespårt och jämför man med Gripen exempelvis så handlar det ju om mycket… De tillverkar så många flygplan i en serie. A26 är jättesvårt att mäta effektivitet i arbetet- för vi jobbar med prototyptillverkning.
Vi har massor med olika verktyg för att mäta upp hur effektivt vi arbetar. Vi arbetar med earned value-metoder och mäter kockens progress varje månad- på väldigt hög detaljnivå, skulle jag vilja säga. Men det är väldigt svårt att mäta effektivitet när man bygger två prototyper. Och allting som man gör är pastning på plats. Det är svårt, det blir mycket bedömning. Hur har du arbetat med riskminimering?
Vi försöker arbeta så mycket som möjligt med riskminimering. Till exempel använder vi Virtual Reality när vi designar ur båten. Vi har en 3D-modell av den färdiga båten som vi kan gå runt i. Kan vi titta exempelvis underhållsmässighet och åtkomst och ståhöjd? Det är nånting som är nytt i A26. Denna stor riskminimering är att försvarsmakten har beställt halvtidsmodernisering- –av de tre Gottslands båtar som till stor del åker runt med A26-teknik just nu.
Så de system som kommer att hamna på A26 finns i stor utsträckning redan i bruk i försvarsmakten idag. Det har varit väldigt värdefullt för oss att kunna identifiera behov av uppgraderingar och förbättringar redan nu. Jag vet att ni har en tradition av att göra rätt häftiga tester, sprängpro med besättning ombord. Kommer ni göra det nu också? Kommer även projektledarna vara tvungna att vara med? Ja, projektledaren kommer att vara med.
Det kan jag inte svara på. Vi arbetar med sprängprov ombord. Det är vi faktiskt unikt i Sverige att göra. Det här gör vi för att det är nåt som verkligen bygger förtroende för plattformen. Vad innebär sprängprovet? Det är precis som det låter.
Vi har kravställt att urbåten ska klara vissa belastningar från minesprängningar. Då simulerar man att man spränger mina med ett visst avstånd från urbåten. Sen gör man uppöppning därefter för att se till att ingen utrustning har lossat. Att allting fungerar som det ska. Det är det ultimata testet att man gör det på riktigt. –att det inte bara är en simulering utan att man verkligen spränger och känner vad som händer med den U-båten man faktiskt ska åka i sen. Och det här som jag förstår det har man gjort även tidigare med tidigare U-båtar.
Ja, precis. Ni har många integrationer och många samverkande företag. Hur får ni det här fungera? Hur går integrationstestningen till? Jo, Saab Kokums upphandlar i system från en mängd olika underleverantörer. Och i den upphandlingen så är ju gränsytorna noga specificerade.
Sen tar Saab Kukums de här systemen och har byggt upp en egen integrationsanläggning där de kan testa det här innan, skarpt, innan det installeras ombord. Och det är en bra riskmedelande åtgärd ska jag säga, för att annars så träffar de här systemen på varandra först när de integreras ombord på plattformen. Och det gör de ju ett väldigt sent skede, så att en sådan här integrationsanläggning är ju oerhört värdefull ur ett riskperspektiv. Hur arbetar ni generellt med test? Alltså mottagningstest, acceptanstest och liknande? Vi arbetar med tidig verifiering.
Vissa krav kan man verifiera redan på ritningsstadiet. Många av de system som köps upp testas hos underleverantören- innan de slutligen levereras till sladkockum. Därefter integreras allting ombord och det driftsätts. Sen har vi en besättning som kör båten i ungefär ett år. Den här besättningen testar allting som är kravställt i form av funktion och prestanda. De testar toppfart, om man är överförmåga och är i olika typer av operationsområden exempelvis.
Sen gör vi ju det här sprängprogetet. Det är oerhört omfattande tester och där har FNV ett helt verksamhetsområde som arbetar med test och evaluering. Så om jag förstod det rätt så är det ett år genom att köra med U-båten innan den lämnar över till Försvarsmakten? Ja, det är vi ju mer än så faktiskt. Det sker sjöprover ungefär i ett år i Saab Kokums regi innan Kokums lämnar över U-båten till FNV. FNV och därefter så ska vi genomföra en valideringsfas på ungefär 12 månader där vi ska testa att Försvarsmakten faktiskt fick den ubåten som de beställde innan vi genomför slutlig materiell överlämning till Försvarsmakten.
Tänkte komma in lite grann på projektledarskapet. Jag förstår att det är väldigt många som inblandar det här. Hur jobbar ni med att få ihop gruppen och få det till ett projekt? Ja, det är en fråga som vi måste arbeta med aktivt hela tiden och jag vill påstå att vi Vi förlorade ganska mycket mark under tiden med covid när alla satt och jobbade hemma. Det är säkert samma för de allra flesta verksamheter. Hur vi jobbar med att få ihop gruppen.
Det finns ju generellt väldigt mycket stolthet bland mina kolleger att arbeta med att ta fram en ny ubåt till den svenska försvarsmakten. De känner att det här är något som är viktigt som de gör för att bidra till Sveriges säkerhet och Sveriges försvarsförmåga. Där har vi ett bra utgångsläge till att säga att det är lätt att få mina kollegor att vi ska känna en teamtillhörighet. Men givetvis måste vi arbeta aktivt med det och det gör vi genom att se till att vi har informationsspridning, vi har fysiska träffar både i hela projektet och sedan delprojektvis.
Vi är utspridda på flera verksamhetsorter där vi har vårt huvudkontor uppe i Stockholm, Sen har vi ett kontor nere i Cascona där ubåtar byggs. Vi har ett kontor i Malmö där ubåtar designas. Det är också en utmaning att bygga ett team som geografiskt är utspritt. Hur arbetar ni med underleverantörerna? Är de med i projektet eller är de mer som underleverantörer? Vi jobbar inte direkt med underleverantörerna.
Jag har ett kontrakt och det är med Saab Kokum. Sen har Saab Kokum kontrakt med flera underleverantörer över hela världen. Men det är i gräns utanmed Saab Kokums. Hur har ni hittat kompetens inne på FNV då? När du sa att ni hade inte gjort en komplette ubåt på 30 år eller beställt en komplette ubåt. Sån här kompetens är ingen som man hittar på ett lätt sätt.
Vi måste bygga kompetens. Det är en utmaning för alla tre. Det är det vi brukar kalla för försvarsfamiljen. Om man tittar på försvarsmakten, FNV och sen försvarsindustrin. Vi vill ju inte hamna i ett läge där vi bara tar personal ifrån varandra. Då blir vi inte fler, utan vi måste bygga ny kompetens.
Så måste vi utnyttja personalen på bästa sätt. Vi försöker ha en blandning av relativt nyutexaminerade ingenjörer och äldre erfarna. Sen har vi också naturligtvis ganska många användare. För det är just i den här mixen som vi hittar våran framgång. Ingenjörerna och brukarna. Så vi kan ta fram den bästa båten i slutändan.
Som projektledare så begår man ju alltid misstag. Är det nånting du har gjort i din karriär som projektledare som du skulle vilja dela med dig av, som någon annan kan lära sig av? Något misstag som jag upplever att jag har gjort det enledningsvis var att låta mitt kontrollbehov styra in mig alldeles för djupt ner detaljfrågor istället för att arbeta mer övergripande. Det ledde till att det blev mycket jobb och mindre tid för reflektion och återhämtning. Har du några andra tips och tricks hur man ska överleva som projektledare för ett sådant här jättestort projekt?
Det bästa tipset är att se till att omge det av folk som du litar på och vågar delegera till. Jag tycker om att jobba mycket. Jag jobbar gärna på helger och kvällar. Jag försöker vara i den mån som det går och vara ledig på lördagar. Jag har haft turen att arbeta med en leverantör som jag har mycket god dialog med. En leverantör där transparens och öppenhet verkligen står i fokus. –vilket gör att vi kan fokusera på de utmaningar vi har gemensamt– –i stället för att ägna energi åt att synka våra lägesbilder i olika frågor.
Det har varit oerhört värdefullt. Ett annat tips som jag verkligen kan trycka på är att fira framgångar. Det är oerhört viktigt. I ett projekt som mitt som pågår under lång tid– –vi har haft våra utmaningar och har många framför oss– så är det så viktigt att kunna stanna upp och fira en framgång ordentligt. Och att unda sig det, att ta sig tid att nu har vi verkligen lyckats med det här. Sen kan vi återgå imorgon till att försöka arbeta med resten.
Hur firar ni framgångarna då? Det kan vi göra på massa olika sätt. Vi hade exempelvis en milestolpe i projektet här i somras. Denna ubåten byggs i fem olika sektioner som sätts ihop till en hel ubåt i slutet. Där hade vi en stor ceremoni när de… och två, den akteste och den nästa akteste sektionen sattes ihop. Då hade vi en stor ceremoni där vi bjöd in flottillchefen och landshövdingen i Blekinge.
Vi gjorde en ceremoni av det och bjöd in projektet och tog oss tid att njuta av att projektet var i fas. Jag vill backa tillbaka lite till det här du sa att det är viktigt att du har ett bra förtroende med Saab Kokums. Hur bygger man sånt förtroende för varandra? Jag tror att man gör det genom att ha en gemensam respekt för varandras utmaningar och problem. Det har varit nyckeln framåt för oss. Vi kan vara oönsägda i många frågor, men med en grundläggande respekt och förståelse för varandras behov.
Det här är ju ett jätteintressant projekt. Hur kan man få ett sånt här projekt? Hur kan man få jobba på FMV? Ja, FMV satsar väldigt mycket på utveckling av sin egen personal. Så det finns väldigt goda möjligheter. Om man söker sig till FMV i en instegsanställning så finns det väldigt bra möjligheter att prova på alla möjliga olika roller skulle jag säga.
Jag har blivit anställd 2012 som utvecklingsingenjör och har provat på en del olika roller innan jag fastnade för att arbeta med just projektledning. Jag kommer att lägga en länk i beskrivningen till den som vill gå in på FMV och titta mer på vilka jobb som finns där. Idag har vi haft med oss FMVs Veronica Watt som leder arbetet med den nya ubåten A26. Och Sveriges ubåsvapen kommer att bli ännu vassare när ni klarar med A26. Tack för att du tog det tiden att vara med. Tack så mycket.
Tack för att du har lyssnat på Projektledarpodden. Hör gärna av dig till oss med idéer, tips och förbättringsförslag. Det gör du enklast via mail på lyssnare, snabbelag, Projektledarpodden.se eller vid det sociala nätverk du föredrar.