ProjektledarDetta är en maskinell transkribering (KB-Whisper) av avsnittet som publicerades 2023-09-04. Fel kan förekomma.
Lyssna på avsnittet: 42: Projektplanering, hur planerar man ett projekt? Mattias Ejbe berättar hur han brukar göra Läs sammanfattningen: Projektplanering – Mattias Ejbes steg-för-steg guide (42)
Transkribering
Men i verkligheten brukar det enklaste vara att man tar in dem i rummet som ska jobba med det här. Och sen säger man så här… Den som pratar är jag, Mattias Ejbe. Detta är ett litet specialavsnitt om att planera traditionella projekt. Hör gärna av er om tips och tricks hur ni planerar projekt. I slutav det här avsnittet kommer återigen lite AI-genererat material.
Som vanligt, becyg sett gärna podden på Apple eller Spotify. Och nu kör vi! Du lyssnar på Projektledarpodden. En podd för dig som gillar att leda projekt- och vill lära dig mer av andra om projektledning. Ett vanligt mejl som jag får är om planering. Hur planerar jag projekt?
Hur planerar andra projekt? Därför tänkte jag göra ett specialavsnitt om hur jag planerar projekt. Vad gör jag? Hur börjar jag? Hur tänker jag? Det finns många olika sätt och projekt.
Det jag utgår från här är ett traditionellt projekt. Det kanske finns lite agila leveranser i den, men generellt så tänker jag ett traditionellt projekt. Det första jag gör när jag har och ska göra min projektplan är att titta på hur beställningen ser ut. Tyvärr är det ju ofta så att det inte finns en beställning eller en initieringsdokument och då får jag se till att det kommer till ett sådant. Men vi säger nu att jag har en bra jordbeställning och då utgår jag från den när jag ska börja göra min projektplan. Det första jag börjar tänka på är vilken perspektiv jag har.
Är det en övergripande planering som jag ska titta långt bort eller tittar bara på det lilla korta nu? Planera bara en liten bit av projektet eller ska jag planera helheten? Oftast börjar jag med att planera helheten. Alla steg jag gör nu, som jag kommer att beskriva i den här podden, gör jag tre gånger. Första gången gör jag det väldigt snabbt, bara för en överblick över projektet. Hur har jag tänkt det här?
Vad tror jag? Är det ett år projekt kommer att ta er? Två år? Är det ett litet projekt, ett stort projekt? Vilka komplexiteter finns det? Vilka frågor?
Om jag gör alla de här stegen lite snabbt, kanske på två timmar, tre timmar, Då stötter jag på ett antal frågor och när jag tar en andra gång, då kanske jag involverar andra människor. Så får jag lite nya insikter och därefter kör jag en tredje gång. Då kanske jag kör med hela projektgruppen och efter det så har jag tillräckligt med data för att göra med projektplan. Så jag gör alltså inte allting på en gång. Det första jag tänker på är kring strategier och kvalitet. Det här kanske inte är så skrivet i en beställning.
Men det finns där. Det kan finnas saker som att vi ska använda anställda– –eller det ska vara konsulter som ska driva projektet eller det ska vara konsulter som arbetar projektet. Det kan vara andra saker som gäller strategier– –om att det är viktigt att det är klart vid en viss tidpunkt för att och så vidare. Tyvärr är det så att det kanske inte alltid är angivet så jättebra. Då måste man gå runt och fråga vad som händer, hur brukar ni göra, hur är tänkt här? Utifrån det kan jag sedan börja skriva ner i punktform vilka strategier gäller för det här projektet.
Det finns även det här med kvalitet och hur ett projekt drivs. Jag som är en extern projektledare måste titta på hur det fungerar i det här företaget. Vilka mallar har de? Vilken projektmodell följer de? Hur följer de den projektmodellen? Vilka krav finns det vid de olika grindarna eller tollgates?
Hur vill de ha det här upplagt? Likaså hur kommer det här projektarbetet utvärderas? Både efter förstås, men under också. Väldigt viktigt att veta det här i början och tänka igenom det. Så att jag lägger upp ett projekt på ett bra sätt som är lätt att följa upp. enligt hur det företaget jobbar. Likaså här tänker jag på vilka acceptanskriterier det finns.
Om det kanske är det här projektet spontant, vad finns det för lagar, standarder, kvalitetspolicy? Vad finns det för krav här? Är det någonting jag jobbade med tidigare, kanske jag känner till det där. Annars får jag fråga. Oftast finns det olika kvalitetsfunktioner i företaget som jag kan gå och fråga. Och det gör jag.
Prata mycket, fråga mycket, försöka ta reda på så mycket som möjligt vilka krav som kanske inte finns mer i den interna beställningen men som ändå finns på projektet. Det kan vara att det ska vara säkerhetsgranskningar, det kan vara miljögranskningar, arbetsmiljögranskningar. Ni vet, allt möjligt som är väldigt bra att de kraven kommer med redan nu. Sen är det ju så att jag… Jag tittar på effektmålen och projektmålen. De ska vara angivna i en projektbeställning.
Men det är ju inte alltid de är angivna och är de det kanske inte alltid helt tydliga. Jag tittar igenom dem och ser om de är förståeliga och om de eventuellt behöver skrivas om och bekräftas igen av beställaren. Oftast så kanske det kommer till något mål eller skrivs om lite grann innan det egentligen går in på de stegen som jag brukar göra. Steg ett är intressentanalys. Det låter mycket mer avancerat än vad det är. Men vilka påverkas eller blir påverkade av det här projektet?
Det försöker jag lista nu. Det är givetvis beställarna, kunder och liknande, men oftast är det många andra också. Ju fler redan nu kan hitta, desto bättre är det. För alla intressenterna kan ha krav och behov på mitt projekt. Där försöker jag identifiera det. Sen finns det ett antal modeller för det här med att definiera kärnintressenter, primärintressenter, sekundärintressenter och så vidare.
I det här läget brukar jag bara lista alla jag kan komma på och alla som jag kan få andra att komma på. Oftast är det ett antal möten med människor där jag frågar om det här. Vilka intressenter finns, vilka är som påverkar eller påverkas av projektet. Och när jag har en lista, då kanske jag använder det omgång två när jag gör min plan. Faktiskt går runt och pratar med de här, de som kan påverka mest. När jag har gjort det här, då tittar jag återigen på det här med effekt och projektmål.
När jag har sett intressenterna, är det några intressenter som kan påverka det här? Har vi andra projektmål än vad som egentligen är sagt? Om det är så, så får jag ändra dem igen eller försöka ändra dem. Annars så jobbar jag vidare. Nästa steg är att titta på omfattningen av projektet. Vad är det vi ska göra egentligen?
Vi kanske har ett projektmål som är att vi ska leverera någonting eller genomföra en förändring. Men vad innebär det egentligen? Då använder jag någonting som heter VBS, Work Breakdown Structure. Men det är helt enkelt. Vi bryter ner till aktivitetsnivå. Det låter mycket mer än vad jag ser att de är och jag antar att de flesta av er gör här.
Det är helt enkelt gula lappar, ner på aktivitetsnivå. Utifrån det bygger jag upp någon typ av struktur. Den här strukturen är lite beroende på hur jag tänker med att det här projektet ska organiseras senare. Som ni märker, allting beror på allting. Man får ha en hypotes och ändra den. Jag utgår från projektmålet och identifierar olika områden eller huvudpaket.
Jag bryter ner de till aktiviteter eller arbetspaket. Sen bryter jag ner till områden. Samtidigt dyker det upp frågetecken. Ska vi göra det här eller är vi säkra på att vi inte gör det? De skriver jag också upp. Avgränsningar är jag tydlig med. och sådana som ligger i gränslandet.
Jag låter även senare när vi gör planeringen om jag har delprojekt. Då låter jag delprojekten göra exakt samma övning och göra det här. Och då de delarna där de säger att det här kommer vi inte göra då låter jag dem prata med andra delprojekt och diskutera. Vad kommer ni göra? Vad kommer vi göra? Och försöka handskaka mellan.
Och sen tar jag hand om de sakerna som de inte har kunnat lösa sinsemellan. Bara de avgränsningar som delprojekten inte har kunnat komma överens om– –att någon annan inom projekt ska göra, tar jag hand om i min plan. Jag försöker reda ut vem som ska göra. Kanske inte alls. Det här är ett väldigt bra sätt att göra. Enligt alla böcker ska man utgå från projektmålet och bryta ner det.
I verkligheten brukar det enklaste vara att ta in dem i rummet som ska jobba med det här– Sen säger man så här, vad behöver vi göra för att det här ska hända? Sen tar vi gula lappar, eller hur vi nu gör om vi sitter på Teams eller liknande. Vi kanske jobbar i Excel eller något annat verktyg eller kanbandtavlor. Vi samlar ihop vilka aktiviteter de ser och sen klustrar vi de aktiviteterna. I böckerna står det att man ska bera uppifrån, men oftast är det enklast att börja på aktivitetsnivå och fråga vad det är vi behöver göra. och sen kluster man och bygger det uppåt i olika grupperingar.
Vilken nivå ska man då ha de här aktiviteterna på? Ja, det beror på vad man ska göra. Ska man ju göra en hjärtoperation då? Kanske vi är nere på ett sekundnivå. Men om vi ser ett normalt projekt, sådant projekt som jag håller på med, kanske förändringsprojekt, IT-projekt eller till och med byggprojekt, då skulle jag säga att ner på… En arbetsvecka ungefär.
Det kan vara rimligt i det här läget om det inte är ett alltför stort projekt att bryta ner till den nivån. Kanske lite större och så får vi göra ytterligare en nedbrytning senare. När jag har gjort den här första nedbrytningen, och vi är i den här första runda nu när vi bara gör det här på kanske två timmar, då kommer jag inte så långt. Men efter det så tar jag och skriver om lapparna som är på nedersta nivå, de här aktiviteterna. Sen lägger jag dem i ordningsföljd. Jag är så gammalaxig att jag gör det ofta för hand.
Jag använder inte datorn. Jag gillar att flytta runt de här lapparna på ett bord och se i vilken ordning det kommer. Jag använder oftast en metod, en nätplan. Jag lägger en logisk ordningsfölj och ritar in beroenden. Jag har en plast eller pappel som jag kan rita på och sudda på. Sen ser jag vilka beroenden jag har mellan alla de här lapparna.
Det jag brukar upptäcka då är att vissa lappar kanske behöver delas upp i flera. Vi måste bara göra första delen innan vi kan börja något annat. På det här sättet kan jag hitta bästa vägen och hitta ungefär hur lång tid det tar. Det är dags nu att börja fundera på hur lång tid ta aktiviteterna. I det här läget är det väldigt grovt. Jag vet inte ens vilka resurser jag har och hur de ska jobba.
Jag gissar lite grann, vad kan det här ta i kalendertid? Det kanske tar en vecka, två veckor eller fyra veckor. Jag kan också fråga andra som har gjort det här tidigare. Framför allt i runda två eller tre när jag gör det här. Då är det definitivt så att de som ska göra jobbet får tala om hur lång tid det tar. I den första runden gör jag bara mina ofta grova felaktiga gissningar– –för att få en bild av om det är ett halvårsprojekt, ett ettårsprojekt eller tvåårsprojekt.
Jag tittar också generellt på resursplanering. Jag tänker på hur semesterperioder ligger– –och hur vi tänker gällande effektivtid kontra kalendertid. Hur jobbar företaget? Kommer jag att få heltidsresurser? Och är de verkligen heltidsresurser eller är det resurser som kallas heltidsresurser men de ska göra sitt vanliga linjarbete samtidigt? Det här påverkar lite grann hur jag tror att projektet kommer att gå.
Därefter, efter jag gjort min nätplan, då tar jag in det här i typ MS Project eller Excel. Om det är ett litet projekt, Excel. Om det är ett större projekt, MS Project. En riktigt stort och avancerad projekt, då brukar jag ta hjälp av någon som lägger in det här i typ MS Project eller något annat tidplaneringsprogram. Det som görs då är ett grantschema, ett grantschema som jag sen lägger in beroenden i. Det är lite olika här hur jag gör.
Ibland lägger jag inte in beroendena för att det är så lätt att de här schemarna hoppar runt efter att man har lagt in beroenden och att MS-progett får någon idé om att oj nu ändrar de här, då ändrar alla andra saker också. Och ja visst, man har ju koll på det men det är inte alltid MS-progett gör exakt som man vill och att man upptäcker det, att den hoppar eller flyttar någonting. Så ibland lägger jag inte ens in alla beroenden när jag lägger in det här som ett grant-schema. Det jag tänker på också här är att göra något liknande i Powerpoint, fast på väldigt översiktlig nivå.
Så jag kan kommunicera med min styrgrupp. Men där är jag mer på milstolpenivå. 5-10 milstolpar, oberoende hur stort projektet är, som jag kan kommunicera med styrgruppen. Det gör att jag slipper kommunicera varje liten aktivitet som kanske har blivit sen eller att vi har fått andra problem. kommunicera mina milstolpar och säga att ja, ni kanske hörde korridoren här att vi blev sena, men vi håller nästa milstolpe. Vi kommer kunna jobba i kapp det. Då behöver jag inte vara inne på detaljerna kring de här bitarna.
Jag tänker givetvis på slack här också, försöker ha lite buffert där. Och än är vi på väldigt hög nivå med gissningar. Det gäller att ta i lite till här än vad man tror. Då dyker man upp saker när vi fortsätter med det här. Jag lägger även in beslutspunkter. Det skiljer sig från milstolpa.
Milstolparna är mina punkter som jag använder– –för att hålla koll på det och kunna kommunicera det. Men beslutspunkterna är nåt som styrgruppen har mellan faserna– –mellan planering och avslut och så har vi några beslutspunkter däremellan. Oftast lägger jag en milstolpe någon vecka innan vi har en beslutspunkt så att vi levererar och så har jag en tid att göra ordning underlaget innan det är dags för beslutet. Ibland i vissa projekt lägger jag även in leveranser. Det kan vara så att under projektet kommer vi att ha leveranser. Då tydliggör det vad vi kommer att leverera, till vilka och när. redan nu.
Lite grovt. Sedan så är det dags och nu är vi fortfarande inne på den här två timmars rundan av projektet. Det är dags för att göra någon typ av projektorganisation. En projektorganisation ser oftast ut så att vi har någon beställare eller övers projektbeställare, ibland kallas det sponsor. Den tar ofta en styrgrupp till sin hjälp och där de utser en projektledare och sedan kanske delprojektledare och projektmedlemmar. I alla fall i teorin ser det ut så här.
I verkligheten så brukar det vara så att det finns även kanske några agila team, det finns lite linjer som levererar, det finns andra projekt som levererar till mitt projekt och andra beroenden som är väldigt svåra att få in i vad är egentligen mitt ansvar, hur ska jag kunna leverera det här. Men jag försöker i alla fall rita upp en projektorganisation, tydliggöra vad jag har ansvar över, vilka leveranser har jag, vilka kan jag styra över. Och även om det är agila team som ska leverera så riter även in dem i den här projektorganisationen. Sen är det dags att börja titta på en kommunikationsplan.
Det låter lite konstigt att man gör det redan nu. Men i en lite grovt sätt så riter jag upp en kommunikationsplan utifrån vilka intressenter vi konstaterar vid första steget. Den här kommunikationsplanen just nu är väldigt grov. Den är på nivån att de här ska kommunicera mycket med– –och de här inte behöver kommunicera med. Budget är det verkligen dags att göra nu. Grov gissning.
Vi har kalendertiden– –som vi tog fram när vi gjorde gantschemat och tidplanen. Jag lägger in resurser vad jag tror. Det här är kanske två personer, en person eller tio personer. Ibland använder jag mig i det här läget av någon typ av burn rate. Jag tror att det här läget kostar 100 000 kronor per månad eller per dag eller liknande. Så räknar jag grovt ut vad den totala budgeten kan bli.
Jag tittar givetvis också på andra liknande projekt, vad det har kostat. Därefter så är det riskhantering. De riskerna som har dykt upp, har jag satt som små lappar– –eller skrivit i min lilla Excel. De går jag igenom och försöker gissna hur stora och små de är– –och vad de har för påverkan och vad det är för sannolikhet. Väldigt grovt i det här läget. Jag bildar mig själv en uppfattning om dem. –och kanske saker som vi kan eliminera genom att planera lite bättre.
Senare i projektet när jag gör den andra omgången– –med mina delprojektledare eller andra– –då kanske jag använder miniriskmetoden eller bara en graf– –där jag sätter sannolikhet på en lodräta och konsekvens på en vågräta. Och så sätter vi lapparna där utifrån varandra– –vilka det är som har högst konsekvens och sannolikhet. och de försöker vi givetvis eliminera. Och de som kanske har lägeshandlikhet och lägeskonsekvenser de kanske är tvungna att acceptera i det här läget. Och sen andra kanske är tvungna att planera åtgärder för. Och genom att sätta upp det som i en matris eller som i en graf då kan vi slippa att sätta exakta värden på utan då värderar vi dem gentemot varandra.
Och det kan vara lite lättare i det här läget. Sen är det dags att vi klarar. Nu har vi fått ihop allting. Nu har jag gått igenom alla stegen. Det är bara det att nu gjorde det på två timmar. Nu är det dags att involvera alla de här intressanta lyser, eller kanske inte alla, men de jag tycker ska involveras i att göra planen.
Det här gillar jag att ha som sagt. Om det går att träffas så är det bästa, annars får man ta det digitalt. Då går jag igenom de här stegen igen. Då har jag redan gjort det här en gång. Jag kanske inte visar upp mitt resultat, men jag har det i bakhuvudet i alla fall. Sen får jag ett nytt resultat när jag har gått igen.
Det här med att intervjua folk, prata med folk, låta dem göra workshopar. Då gör jag det en tredje gång och då kanske det utökas med ännu fler personer som får tycka till och ännu mer detaljerat. Därefter har jag underlaget för att faktiskt sätta mig ner och skriva ner min projektplan. En projektplan brukar oftast bestå av en inledning och sen så repeterar vi projekt och effektmålen och eventuellt har vi ändrat dem från det vi fick i vår beställning. Sen beskriver jag omfattning vad vi ska göra och gärna beskrivet i några lättfattliga ord för att sedan vara lite mer detaljerat och kanske ha bilager.
Och sen beskriver jag omfattning också vad vi inte ska göra, dvs våra avgränsningar och gör det väldigt tydligt. I projektplanen läggs det också in tidplan, aktiviteter, milstol. och därefter en projektorganisation och en budget och möten för kommunikation och kanske hur vi ska prioritera vid beslut. Det har jag inte nämnt, men det här är en väldigt viktig diskussion att ha med beställaren. Vad är det viktigaste? Är det tiden? Är det omfattningen eller är det budgeten?
Oftast är svaren att beställa alltid lika viktigt. Men oftast är det ju inte så, utan det finns någonting som är lite viktigare än något annat. Och det här är väldigt bra att veta både nu men även under projektet. För om vi nu ska köra det här projektet och vi inte har förstått att det här är ett lagkrav och följer vi inte den lagen så får vi betala massor med böter. Då kanske vi fattar fel beslut under projektet. Så därför gör en prioriteringstegangel, ha den här diskussionen med din beställare Diskussionen är viktigare än att du får ett exakt resultat där du kan säga vad som är viktigast.
Men tar vi juridisk som kontest är det tydligt att det är tiden som är viktigast. Det finns ett datum när vi kommer att ha juridisk som kontest. Om det är Sverige så kanske det är ekonomin som är näst viktigast, för vi har inte mer än budget. Då är det omfattningen som får minska om vi varken har ekonomi och måste hinna i tid. Sen finns det andra saker som är i en projektplan. Det är det vi nämner med strategier, kvalitetskrav, riskhantering, hur ska vi jobba med statsrapportering, hur jobbar vi med ändringshanteringen, är det bra att beskriva redan här, och projektmottagare.
Just det där projektmottagare och redan ange det nu och en handskakning med dem är fantastiskt bra. Det kan man ju tycka att det är givet att det ska finnas. Det är långt från allt i alla projekt som man vet vem man ska lämna över till. Det ska finnas redan nu innan vi kör igång projektet. Sen kan man även ha med beskrivningar– –formalier med projektmodeller och dokumenthantering– –och hur det ska gås till. När allt är klart går man igenom det med sin beställare igen.
Sen får man göra uppdateringar och när det är dags för beslut kör man igång projektet. Ja, det är så där jag tänker när jag planerar ett projekt. Oftast så gör jag det som sagt tre gånger. Jag har det här oftast på ett stort bord och sen lyfter in det digitalt. Men jag gillar som sagt att jobba med det på ett bord och se det framför mig. Gå och jobba lite till fram och tillbaka.
Och sen när det börjar närma sig att det kommer ett färdigt resultat, det är först då som jag lyfter in och digitaliserar och gör min projektplan. Ha gärna av er om hur ni gör era planer. Är det något tokigt? Är det något bättre jag kan göra? Säkert. Har ni några tips och idéer?
Skriv gärna på LinkedIn eller lägg ut avsnittet eller mejla till mig så kan jag prata om det i ett senare avsnitt. Det här är inte slutet på avsnittet utan efter avsnittet så kommer det även lite AI. I förra avsnittet pratade vi AI och då var det genererade AI-avsnittet på engelska. Men som jag sa då så skulle det komma på svenska inom en månad och nu var det på svenska. Så igen så levererar vi en fem minuters podd om projektledning som är lite stiltig men den är på svenska. Det är lite Twin Peaks anda, det ska jag föreställa är en radio.
Det enda som en människa har gjort med det här avsnittet är att skriva att vi vill att ni pratar om vad projektledare bör veta om AI. Och så gör de det i fem minuter. Och allt det här är uppgenererat automatiskt. Jag tycker det är häftigt. Och det blir bara bättre och bättre. Stort tack för att ni lyssnade på det här avsnittet.
Godafton, Whispering Pines. Här har ni vår PRM 88.5 och er värld för kvällen, Dante Amberwood. Ikväll så dyker vi djupt in i det okända, det artificiella, det vi kallar AI. Men vad är AI på riktigt? Det är kvällens ämne. Så hälla upp en kopp av ditt favoritte, luta dig tillbaka i din favoritstol och låt oss tillsammans utforska denna gåta.
Vår första gäst ikväll är Lars, en projektledare från ett lokalt teknikföretag. Välkommen till programmet Lars. Hej Dante, jag är fascinerad av AI men jag har svårt att skilja det från traditionell mjukvara. Kan du klargöra det för mig? Visst kan jag det Lars. Traditionell mjukvara följer specifika instruktioner som människor har programmerat.
AI och andra sidan, och i synnerhet maskinlärning, lär från data och för… för att det bättrar sin prestanda med tiden. Härnäst har vi Lena, vår statsbibliotekarie. Vad har du på hjärtat Lena? Jag är orolig för den mängd data som behövs för att driva dessa AI-system. Var ska vi få all den data ifrån? Det är en mycket bra fråga Lena.
Beroende på hur man vill använda det kan maskinlärningsmodeller behöva mycket data för att kunna tränas effektivt. Dock finns det tekniker som transfer learning eller fused shot learning som kan användas med mindre datamängder. Men Dante, finns det inte integritetsfrågor med att använda så mycket data? Absolut Lena, integritet är en stor fråga. Och det är viktigt att AI-system byggs med respekt för integritet redan från början. På tal om integritet är det dags för en snabb, offentlig tillkänna givelse.
Kom ihåg, Whispering Pines, denna lördag är det dags för vår årliga städdag. Låt oss alla hjälpas åt och hålla vår stad vacker. Vår nästa gäst är Julia, en lokalsmåföretagare. Julia, vad har du på hjärtat? Tack Dante. Jag driver ett litet bageri och har tänkt på att använda AI för att effektivisera vissa processer.
Men jag är orolig för säkerheten. Är AI säkert? Säkerheten för en AI-lösning beror på hur den implementeras och används Julia. Det är viktigt att ta hänsyn till både tekniska och etiska aspekter när man använder AI. Jag är inte säker på att jag förstår allt det där Dante. Det låter komplicerat.
Det kan vara komplicerat Julia, men det finns experter som kan hjälpa dig att implementera AI på ett säkert och effektivt sätt. Nu är det dags för en annan offentlig tillkänna givelse. Whispering Pines Community Center håller en gratis yogaklass varje tisdag morgon klockan 9. Kom och sträck ut era kroppar, likväl som era sinnen. Vår sista gäst för kvällen är Anders, en lärare på Whispering Pines gymnasium. Anders, vad har du för fråga?
Hej Dante, min fråga handlar om påverkan av AI. Hur kan det påverka vårt samhälle? AI har potential att automatisera och förbättra uppgifter, ge insikter från data, skapa nya tjänster och produkter och till och med förändra affärsmodeller, Anders. Men det är viktigt att förstå potentialen och begränsningarna i världen. potentialen och begränsningarna i varje specifikt sammanhang. Jag förstår, så det är som vilket verktyg som helst. Det beror på hur vi använder det.
Precis Anders, mycket väl uttryckt. Innan vi avslutar för kvällen har vi ett sista offentligt meddelande. Kom ihåg att anmäla er till Whispering Pines årliga löpartävling som äger rum nästa söndag. Alla åldrar och förmågor är välkomna. Kom och stöd vår vackra stad och dess invånare. Nu tar vi emot ett sista samtal för kvällen från vår lokala historieberättare Stina.
Stina, du är i sändning. Tack Dante, jag tycker att det här med AI är otroligt spännande. Jag undrar bara över alla de utmaningar vi kan störa, och hur mycket vi kan göra. Jag har en fråga till dig, Stina. Hur mycket kan du göra? Jag har en fråga till dig, Stina.
Jag tycker att det här med AI är otroligt spännande. Jag undrar bara över alla de utmaningar vi kan stöta på när vi implementerar AI. Utmaningar kan inkludera datainsamling, val av modell, tekniska begränsningar, etiska överväganden och behovet av att utbilda personal, Stina. Det är viktigt att projektledare ställer dessa och andra relevanta frågor när de överväger att införliva AI i sina projekt. Tack för ditt svar, Dante. Det ger definitivt mycket att tänka på.
Det var vi här för Stina, tack för att du ringde in. Det var allt för ikväll kära lyssnare. Tack för att ni stämde in på VPRM 88.5. Jag är Dante Amberwood och önskar er en drömlig natt i Whispering Pines. Förbli nyfikna, tänkande och som alltid stanna kvar. Tack för att du har lyssnat på Projektledarpodden.
Hör gärna av dig till oss med idéer, tips och förbättringsförslag. Det gör du enklast via mail på Lyssnare, Snabelag, Projektledarpodden.se eller vid det sociala nätverk du föredrar.