ProjektledarDetta är en maskinell transkribering (KB-Whisper) av avsnittet som publicerades 2023-11-04. Fel kan förekomma.
Lyssna på avsnittet: 44: Projektgenomförande, vad ska man tänka på efter planeringsfasen, Mattias Ejbe berättar hur han tänker Läs sammanfattningen: Genomförande av projekt – Mattias Ejbes praktiska guide (44)
Transkribering
det har jag en parkerat-lista med. Det kan vara punkter som kommer upp varje möte eller det kan vara punkter som inte hör till det här mötet, men som ändå är viktiga. Den du har pratat med är jag själv, Mathias Eibe. Och idag kommer vi att prata om genomförande av projekt. Nu kör vi! Då var det dags för ett litet specialavsnitt igen.
Denna gången är det om genomförande av projekt. Lite grann om hur jag tänker och hur jag gör. I avsnitt 23, så pratar vi om initiering, det vill säga innan projekten. Och i avsnitt 42, så pratar vi om planering. Hur gör jag när jag startar upp ett projekt och planerar projektet? Det här är en fortsättning på det.
Nu ska vi prata om genomförande. Men först lite tankar från vår sponsor. Idag sponsrades vi av Moveria. Moveria, där har du checklinen. Eller du har öppet listor med öppna listor för flytt och du kan ladda ner dem gratis om du ska flytta någon gång. Så ladda gärna ner dem där.
Du kan också där få offerter från flyttfirmor, från städfirmor, kanske kolla vilket bredband du kan få på den nya adressen. Och det kan du göra på din nuvarande adress också. Kolla vilket bredband du kan få där. Vi tackar Moveria för att de sponsrar det här avsnittet. Men genomförande då? Vad handlar genomförande om?
Jo, men oftast har man haft någon typ av beslut att nu är planeringen klar, och nu börjar vi genomföra det här projektet. Ibland heter det Tolgates, eller Beslutspunkt, eller liknande. Men i vilket fall som helst, så har vi tagit fram en projektplan som har blivit godkänd. Det började med att vi fick en projektbeställning av beställaren i de bästa av världar. Troligtvis fick vi kanske göra den själva och hjälpa projektbeställaren med det. Sen genomförde vi en planering, och då konstaterade vi att det här kanske behöver bli lite dyrare, Scoper kanske kanske behöver bli lite tydligare.
Och så gjorde vi det lite tydligare. Vi sa också vad vi inte kommer att göra. Men till slut kom vi fram till en projektplan. Och nu är det dags för genomförandet. Och genomförandet ska vi göra enligt den här projektplanen. Och sen så lägger vi till löpande beslutade ändringar.
För det är det vi vet. Det här är komplext att göra projekt. Och då kommer det att bli ändringar. Hade det varit enkelt hade vi genomfört det i linjen. Men nu har vi ändå valt att genomföra det i ett projekt. Själva genomförandet, det är ju egentligen bara att vi måste Agera på det som händer, och så får vi följa upp lite grann.
Och så får vi tänka om lite grann, och så får vi ett nytt resultat och så får vi agera på det. Här, mitt i alltihop, så måste vi utöva vårt ledarskap och kommunicera, prata och följa upp. Det här är oberoende av vilket projekt det är. Ett byggprojekt, ett medicinteknikprojekt eller ett IT-projekt. Det är egentligen samma sak för en projektledare att följa upp det här. I alla fall den biten som är rena projektledarbiten.
Och det är den vi kommer att prata om här. Det första vi hamnar i här i början på projektet, det är att enligt alla böcker och liknande, då har vi ett team som är redo här. Men oftast är det så att när vi får det här beslutet, då kanske vi inte ens har alla på plats. Men i teorin, om vi har alla på plats, då har vi givetvis ett uppstartsmöte. För många år sedan, då fick man kanske ha en liten konferens, två dagar, och resa bort och bygga legotorn på kvällen, och käka gott och så. Så är det ju inte riktigt idag, oftast, i många företag.
Men kan man göra det, och har ett team på plats, då tycker jag att det är värt otroligt mycket att faktiskt få fokusera två dagar och vara tillsammans, lära känna varandra och planera. Det här, gå igenom projektplanen. Och i vilket fall som helst, så ska man ha ett projektmöte vare sig i två dagar eller ett par timmar, men det bör man ha. På det projektmötet, det vi går igenom där, förutom att vi går igenom och säkerställer samsyn på effekt och projektmål, vi tydliggör vilka rutiner som gäller för dokumentation, rapportering, och liknande, då går vi även igenom hela projektplanen.
Allt det vi har gjort. Och vi gör en ny riskanalys och delprojekten kan göra i princip hela det du gjorde i planeringen. Så gör vi med respektive delprojekt om vi har det. Så att de får se att det är deras plan. Och det kan man hinna med på de här om man har en eller två dagar. Har du några timmar för startmötet, då blir det att gå igenom och sen får du köra det separat med dem.
Det är viktigt om du har delprojekt att de känner att de också äger sin plan och får chansen att planera. I samband med ett sånt här möte, så bör man också diskutera förhållningsregler till varandra. Projektregler, vad gäller i vårt projekt, ska vi ha tid till mötena? Får man jobba hemifrån? Är det Teams som gäller? Ska vi ha kameran på?
Och liknande. Det kan man göra enkelt genom att ställa såna frågor. Vad tycker ni är viktigt? Och då kommer oftast de sakerna upp där. som är viktiga för just den gruppen. Det här kan vara otroligt viktigt dig som projektledare att ni gjort de här reglerna. För sen om ni sagt att det är viktigt att vi kommer i tid och så kommer någon inte i tid, då kan du alltid hänvisa tillbaka att vi gjorde faktiskt uppe om det här allihopa, att vi skulle vara i tid.
Vill ni nu ändra reglerna? Vad menar du? Om vi nu gjorde upp om att vi skulle vara i tid och så är inte ni det då kanske vi måste ändra de här reglerna. Och på det sättet så får gruppen ta ansvar för de här reglerna och inte bara att det är du som projektledare som behöver göra det. Det jag brukar göra här i början också det går igenom FIRO-modellen eller IMGD eller nån liknande om gruppdynamik. Det vill säga att vi pratar om vad det är som händer med en grupp.
Det är väldigt bra att man går igenom det. Om vi tar FIRO till exempel som har en tillhörarfas, en rollsökningsfas, en samhörighetsfas. Det som jag framför allt fokuserar på där, det är att diskutera vad som händer när vi går från tillhöra till rollsökning, det vill säga att det oftast blir lite tjafsigt. Om vi nu har pratat om det i början, och det här kan ju Det går snabbt om vi jobbar intensivt i början, i alla fall i smågrupper. Då kan det bli lite tjafsigt och man kan hänvisa tillbaka. Men vad bra, ni vill nånting!
Det är därför vi får det här tjafset och diskussioner. Varför får den göra så, och varför får vårt delprojekt göra mer än det? Varför ska inte de göra det här och så vidare? Det är en del i den här rollsökningsfasen. Då tar man ner energin lite grann i de konflikterna genom att man kan hänvisa tillbaka till de här modellerna och säga: ”Jamen, det är precis så här det blir.” Det är inget farligt, utan det är bara för att ni vill fram. Sen så tar vi även upp såna saker som hur vi ska följa upp och styra det här.
Det är ju nånting som du sen ska göra. Hur jobbar vi med veckorapporter? Hur jobbar vi med avvikelser? Vem gör vad gällande det här? När det gäller veckorapporter så har jag gått mer och mer emot att hoppa över det om det är möjligt. Jag kanske är tvungen att rapportera till en styrgrupp om det är en gång i veckan eller varannan vecka eller liknande, men Gentemot delprojektledare och i projektet så jobbar jag hellre med att man tittar på vad har vi gjort, vad kommer vi att göra och finns det nånting som vi måste lyfta.
Det kan man lika bra göra i en can-ban tavla i Teams eller liknande. Det vill säga en att-göra-lista som vi tittar på en gång i veckan och går igenom. Jobbar vi mer agilt, så gör vi det varje dag och tittar på de här bitarna. Vilket jag tycker är fantastiskt bra att kunna kombinera, både en mer traditionell projektledning och Att man kombinerar det med agilt utförande, kanske i vissa delprojekt. Så ser projekten ut ofta idag, att de är hybridprojekt. Vissa delprojekt kan jobba helt agilt, andra delprojekt jobbar helt enligt traditionell vattenfall.
Det vill säga att man planerar och gör det steg för steg. När det gäller uppföljning och styrning, så är det viktigt här i början att man får ordning på det här med hur man tar in tidrapporter och statusrapporter och följa upp att saker och ting verkligen startar. Det är sällan problem med att folk rapporterar för mycket tid i början av ett projekt. Så främsta skälet till att följa upp tidrapporteringen tidigt är att se om folk verkligen har tid att börja jobba i projektet. Du kanske har fått nån som ska jobba 50 % och sen ser du på tidrapporten att de bara jobbat 25 %.
Då kommer du inte få ut det du vill ha av dem. Och då blir det viktigt att ta tag i det redan från början. När det gäller det så är det, tyvärr ofta, så är man lite orutinerad som projektledare, vilket jag har klantat mig med då ser man ju nu att budgeten går väldigt bra i början på projektet men det beror ju på att vi inte får så mycket utfört, eftersom folk inte har tid att jobba i de har inte kommit in i projektet, kanske inte ens vet vad de ska göra riktigt och då är det lättare att jobba med det som är mer aktuellt i de andra delarna där det blir tydligare och här blir ditt jobb som projektledare väldigt viktigt att du får igång allihop får dem att ta ansvar, veta vad de ska göra och följa upp att det verkligen blir gjort. Om det är för stora bitar och svårt att komma igång då måste du hjälpa dem med att bryta ner det och ställa frågan vad det är du först måste göra.
Sen bryter du ner det till mindre och mindre aktiviteter så att de har nåt att börja med, och sen följer du upp det. Om du inte får igång de här bitarna, då kommer ditt projekt inte att bli klart i tid för det blir för sent senare att ta tag i om du har missat tid här i början. Jag brukar säga att en dag i början är lika mycket som en dag innan går larm Så det är viktigt att komma igång. Vi jobbar med milstolparna som vi förhoppningsvis tog fram under planeringen. Och milstolparna är kanske fem till tio stycken, oberoende av storlek på projekt.
De här är det jag kommunicerar med styrgruppen. Så att när de får höra att ”ja men jag hörde att ni var sena med leveransen”, eller ”jag hörde att Bosse hade blivit sjuk” eller liknande, då kommunicerar jag tillbaka att ”ja, det har inträffat en del saker, men vi kommer att… klara av milstolpe tre som är vår nästa milstolpe. Då behöver inte de vara så engagerade i detaljerna i projektet. Om det är så att jag inte klarar milstolpe tre, då framför jag givetvis det. Men det viktiga är att vi kanske har fem till tio milstolpar, och det är lagom för en styrgrupp att hålla reda på.
Milstolpar kan vara allting ifrån att vi ska vara klara med större saker, men det kan även vara delmål i projektet som betyder något. Milstolparna som vi sa under planeringsfasen, det är nånting som… Jag som projektledare bestämmer vilka som ska finnas. Det är jag som äger dem. Jag kan då bestämma vad som känns lämpligt, och när i projektet. Sen har vi det här med kostnader.
Redan i början - som sagt, ta in tidrapporterna. Se till att få flödet med fakturor att fungera. Ta ut ekonomirapporter. Finns det någon controller eller liknande, ta tag i det. Få hjälp av någon att sammanställa det här. Hitta ett flöde i det.
Det kanske är så att tidrapporterna görs i början av månaden För månaden innan - de kanske redovisas kring den 10:e. Då kanske du också kan ha ut alla fakturor och liknande. Då kanske det är lagom att du lägger in styrgrupperna kring den 15:e varje månad. För då har du tidrapporter, fakturor, ekonomirapporter, allt det är klart. Sen behöver du bara genomföra en information kring det här en gång per månad. Så då kör du ekonomi på varje styrgruppsmöte som är kring mitten av månaden efter.
Men att få hjälp med det här och få ordning på det i början är otroligt. Tyvärr är det så att i början har man mycket annat att tänka på, och då kanske det här blir liggande. En annan sak som är lite tyvärr, är att många företag idag har problem med det här. De har jättefina ekonomisystem med massor av rapporter och liknande men som projektledare har man väldigt lite stöd ofta. Det gör att det slutar tyvärr med att man får hålla reda på de här fakturorna i egna Excelblad för att hålla reda på vilka kostnader man egentligen har och att alla de kostnaderna hamnar rätt.
Men går det bra, får du tag på en controller. Och kan lägga upp det här bra i ekonomisystemet, så gör det. Och här är det också viktigt att tänka på när man jobbar med ekonomin att man har en originalplan. Men ni vet ju hur det gjordes under planeringen, vi gjorde ju gissningar där. Nu när vi börjar se vartåt det barkar då kan vi också konstatera istället för att utgå från originalplanen om någonting skulle kosta 100 000 kronor och sen har vi förbrukat 50 000 då kan vi inte säga att det är 50 000 kronor kvar. Däremot kan vi titta framåt och fråga hur mycket återstår.
Då kanske det är 70 000 kronor som återstår att göra där. Och det är bara att konstatera att så blir det i ett projekt. Ibland blir det mer, ibland blir det mindre. För vi gissade där i början. Men hela tiden är den magiska frågan här att titta på utfallet och sen ställa sig frågan ”okej, hur mycket återstår?” Och det blir min prognos. En orutinerad projektledare tar originalplanen och sen tar den minus utfallet och så säger den att det här är min prognos.
Och sen så upptäcker man långt senare Fel det har gått, det kan gå åt båda hållen. Men tyvärr går det oftast att det har blivit dyrare. Vad har vi med risker? Och det ska alltid vara med på agendorna. Både på projekt och styrgruppsmötena. Tyvärr brukar det ligga sist på agendan så att man glömmer det.
Jag brukar ha minst ett uppföljningsmöte per månad som bara har fokus på risk. Och då går vi igenom de risker som vi har sett och tittar på dem igen. Ser hur de riskerna kanske har förändrats, värderar om dem. En del risker kanske tas bort för att de har inträffat, tyvärr. Och andra risker har kommit och då lägger vi in dem och värderar dem och så har vi fokus på de fem-tio största riskerna. Eller de som har störst värde gällande sannolikhet gånger konsekvens.
Det är dem som vi också kommunicerar med styrgruppen så att de har koll på det och kan vara med och agera på vad de tycker är viktigt och hur vi ska agera gentemot de riskerna. Sen är det här med information och kommunikation. Det är ju det som projektledare verkligen är i centrum för. Centrum kring… Har du tur, så kan du få hjälp med det. Kanske kan du ta in en kommunikatör om det är ett stort projekt men oftast så måste ju du som projektledare göra det här själv.
Och här är väl tipset att göra det här och planera det här men inte vara för ambitiös. I början så gjorde jag så att jag sa att jag skulle göra ett veckobrev men sen orkar man inte det och så rinner det ut i sanden. Hellre då att planera ett månadsbrev eller månadsinformation och göra det enkelt. Om jag då vet att jag Styrgruppen den 15:e varje månad. Då lägger jag den här projektinformationen strax efter den styrgruppen. För då kan jag ta samma information när förberedelsen till styrgruppen kan jag ta till och göra till den externa kommunikationen utanför projektet, eller den interna och liknande.
Så jag lägger allt vid ungefär samma tillfälle varje månad. Sen kan det vara tyst resten av månaden, och då får vi jobba lugnt och fint. Sen har vi lägesrapporteringen till styrgruppen. Där kanske vi behöver ha det lite oftare än en gång i månaden Här har du underlagen: Statsrapporter eller om det är ståuppmöten som du får din information ifrån eller en uppdaterad risklista. Sen det viktigaste av allt, beslutsunderlag till eventuella ändringar gentemot den plan som du la från början. Den här gör vi då och rapporterar.
Ofta så kanske en statsrapport har någon typ av färgmarkering med rött, gult, grönt. Det finns ingen standard som man känner till för det där men definitionen Gula brukar vara att rött är avvikelse som kräver hjälp eller beslut från styrgruppen eller beställare eller från nån annan utanför projektet. Gula är avvikelse som jag som projektledare kan hantera, eller vi inom projektet. Och grönt följer den senast beslutade planen. Så har vi då en avvikelse som vi beslutar så att vi har en ändring i projektet och så får vi en ny plan, då blir den grön även fast den inte är grön gentemot den ursprungliga planen.
När vi rapporterar, så rapporterar vi alltid mot den senast beslutade planen. Det där brukar vara lite oklart ibland från vissa projekt. Men vi tittar i de här statsrapporterna på det vanliga. Det som vi gjorde planen på dvs omfattningen, tidplanen, kostnader, resurser och risker. Och så jämför vi med den senast beslutade planen och så tänker vi på den här prioriteringstriangeln och om vi jobbar rätt eller inte. Alla de här sakerna som vi pratar om, de genomför vi i möten.
Därför är det otroligt viktigt att vi i uppstarten redan börjat tänka efter: Hur ska vi jobba med möten? Det kommer finnas styrgruppsmöten, projektledningsmöten, projektmöten, arbetsmöten, workshops, diskussionsmöten… Ja, ni hör. Hur mycket som helst. Gör vi inte det här effektivt, så kommer det att äta upp hela projektet. Det jag brukar minst göra, det är att kräva att alla i projektet när de skickar ut dem till ett möte, ska det minst framgå vilket syfte de har av mötet.
Det bästa är om de kan ange också vilket mål eller resultaten de vill ha, hur de har tänkt igenom det, vilka som är med och varför, och om det är några speciella regler som gäller på det här mötet. Men åtminstone ange syfte. Jag går till och med så långt så att är det så att det inte finns ett syfte så brukar jag tacka nej till mötet. Eller att de inte anger vilka mål och resultat de vill uppnå. Men generella tips gällande möten. Det är tydliga förväntningar.
Är det här ett rent informationsmöte eller ett diskussionsmöte eller ett beslutsmöte? Det här kan vara speciellt viktigt gentemot vissa grupper. att man anger: Nej, det här är inget beslutsmöte. Utan det här är bara ett diskussionsmöte. Eller, det här är bara ett informationsmöte. Vi förväntar oss inte nån diskussion, utan det får ni ta utanför och det gör vi via den här chatten, eller vad det nu kan vara. När det gäller protokoll och minnesanteckningar så tycker jag att man ska få upp en rutin på att det alltid ska skrivas.
Idag har det kommit jättebra verktyg till exempel i Teams där du kan få en transkribering av Teams automatiskt även på svenska funkar bra. En sammanfattning där. Sen måste man ändå kolla att den uppfattat att göra punkterna är korrekta och så vidare. Men det kan vara ett bra stöd när man själv skriver. Jag brukar ofta skriva de här minnesanteckningarna till och med innan jag har mötet för jag måste ändå planera mötet. Och då kan jag ha gjort minnesanteckningar med allt det jag vet att jag ska säga.
Och sen fyller jag bara på det som behövs när jag väl har mötet vilket gör att jag kan skicka ut det direkt efter. Numera använder jag ofta typ notes. Eller liknande, eller nånting där man kan dela det. Kanske till och med så att alla ser medan jag skriver anteckningarna. Är det mer formellt, så måste det givetvis göras på ett mer formellt sätt. Och med granskning och liknande i byggbranschen, så är det ofta en del av avtalet de här projektmötena, och då blir det extra noggrant att vi gör det här korrekt.
Men se alltid till att ha skickat ut de här minnesanteckningarna innan nästa möte. Gärna ska ni göra det direkt efter mötet. När det gäller minnesanteckningar, så undvik… Det här som en del har på möten, det vill säga att man börjar gå igenom de gamla minnesanteckningarna och sen går hela nästa möte också till exakt samma sak som man hade på mötet innan. Det brukar jag istället göra så att jag har en att göra lista. Den skickar jag ut och följer upp innan mötet så att jag på mötet kan säga det.
Ja, vi har gått igenom allting här innan mötet och det som återstår är de här två att göra punkterna. Eller något liknande. Och sen har vi ett annat litet tips på möten och det har jag en parkerat lista. Som kommer upp varje möte. Eller det kan vara punkter som inte hör till det här mötet men som ändå är viktiga. Att införa en rutin med en parkerlista så att det blir inget känsligt.
Så inför en rutin med en parkerlista så det blir inget känsligt. Så om någon tar upp nånting så säger du ”jag sätter det på parkerlistan och det kan vara samma lista som du har som att göra-listan.” Och så skriver man upp det här… ”Nils vill att vi tar upp det här och det gäller den här integrationen. Det ska jag göra och jag tar ansvar för det.” och ”jag återkopplar till Nils nästa vecka”. Då känner Nils att jag har hört honom, men samtidigt behöver vi inte diskutera det. mer tid på det här mötet gällande just det. Sen har vi det här med ändringshantering och den är väldigt viktig.
Vi gjorde ju en plan, men det blir ju inte riktigt så. Och då gäller det att veta hur vi hanterar ändringar. Det är en del i vår planering att bestämma hur vi ändringshanterar. Oftast finns det färdiga ändringsrutiner. Det kan finnas ändringsråd eller change control board eller nånting liknande. Och sen en del ändringar kanske man gör i projektet.
Här måste man ha gjort upp med sin styrelse. Vilken makt jag har som projektledare eller vi som projekt, vad får vi fatta beslut om och vad måste de fatta beslut om. Men oftast är det att större ändringar som rör omfattning, kostnad eller tid måste upp i styrgruppen. Då är det väldigt bra att ha en standardblankett eller ett standardsätt att göra det. Där jag beskriver kort vad det är som föranleder det här behovet av ändring. Jag sammanfattar hur det här påverkar effektmål, projektmål och prioritering.
Sen tar jag fram minst två. Helst tre. Och där ska ett alternativ vara gör ingenting. För det är ett sätt att få den här styrgruppen att förstå att fattar ni inte ett beslut, då är det det här som händer. Och då blir det också ett beslut. Och gärna en rekommendation om det är så att ni känner att ni sitter med den kunskapen och kan ge styrgruppen en rekommendation.
Så gör gärna det. Sen så för ni in det här i en beslutslogg eller en ändringslogg. Jag brukar ofta kombinera de två loggarna. Så att jag har en besluts och ändringslogg. Och där lyfter jag ut från… I mötesprotokollen så lyfter jag ut ändringar och beslut vi tagit om ändringar.
Oftast är det i ett Excel-blad som har datum, rubrik gällande en kort beskrivning … kanske en länk till vart underlaget finns, var beslutades det? I den här kan jag även föra in beslut som jag själv har fattat, inte bara det som fattas av styrgruppen. Och där för jag också in påverkan på tid, kostnad, omfattning … och kanske nån kommentar gällande de här sakerna. Fantastiskt bra när slutrapporten ska skrivas. Att ha allt det här, och då har man också ett minne om ”ah, det var därför det blev så här. Ja, just det, det var det beslutet vi fattade där.” Det sämsta man kan göra är att inte ha nån typ av ändringshantering och uppföljning.
Då blir det ofta så att projektet växer eller tiden drar ut och ingen vet varför för att det gick lite sakta. Det blev lite som den här grodan som man kokar. Den märker inte att det blir varmare och varmare utan plötsligt står vi där med ett projekt som tar mycket mer tid än vad det var tänkt och kostar. väldigt mycket mer. Har vi en ändringshantering, så blir det här tydligt på ett tidigt stadium. Så därför tycker jag att man jobbar med ändringshantering aktivt och har det uppe när det är större saker och när någon kommer med att: ”Ja, men när ni ändå gör det här, kan ni inte göra det här också?” Var positiv, säger en.
Jajamensan, det kan vi säkert göra. Men du får fylla i den här blanketten om varför och hur och sen går vi igenom tid och kostnad och liknande för det. Och då blir man av med ett antal ändringar som kanske inte var så viktiga då, när de inte ens orkade fylla i blanketten. Orkar de fylla i blanketten, då kanske det är Det är en viktig ändring som ska tas upp och in i projektet, men då har ni i alla fall en struktur på det. Sen, så nån gång, här är vi ju faktiskt färdiga. Nu har vi levererat det vi ska plus de ändringar som vi har bestämt, och det är dags, att avsluta hela projektet.
Om man då sammanfattar genomförandet, så börja med att se till att alla har en gemensam målbild, så att alla vet vad det är tänkt att det här projektet ska resultera i och varför gör vi det? Se till att vi har ett schysst team, att vi får ihop en teamkänsla. Se till att det här sker så tidigt som möjligt. Rutiner för statsrapportering, möten, ändringshantering, riskanalys – gör det så tidigt som möjligt – och följ upp att allt det fungerar. Och sen så … bevaka våra beroenden, det nämnde jag inte tidigare … Men oftast i planeringsfasen så har vi hittat beroenden till andra projekt eller andra organisationer eller andra yttre beroenden.
Ha någon typ av bevakning av att du tittar till det en gång i månaden eller en gång i veckan. Eller vad som nu kan behövas. Och vi hade den här kommunikationsplanen, den följer vi upp uppdateringen. och genomför under projektet. Och var inte rädd att ändra på det. Är det något som inte fungerar, så får du uppdatera det. Och sen utöva projektledarskap.
Det vill säga gå runt, prata, lyssna och anpassa ditt ledarskap efter vad som behövs. Vissa personer kanske är fantastiskt duktiga på sina uppgifter. Var då inte där och pilla speciellt mycket, utan gör det mer målfokuserat. Andra kanske är nya i sin roll, och där får de vara coacha lite mer. Det är lite mer ledarskap i den biten, men det är ju precis vad vi håller på med. som projektledare. Så det här är så jag tänker gällande genomförande och det är oberoende vilket projekt man har.
En liten snabbvariant. Det skulle vara jättekul om ni mejlade eller hörde av er om ni har andra tankar, och som kanske kan ta upp följande avsnitt av det här. Avsnitt 43 om planering, det är nog det avsnitt jag har fått mest respons på. Då tycker jag att det är så häftigt med de avsnitten som vi har haft om ubåtar, flygplan och liknande. Det var det som väldigt många hade åsikter och tankar kring och planering och även har tackat för att få den snabbgenomgången. Och det här är ju väldigt snabba genomgångar.
Det finns gott om böcker om det här också. Men det enkla sättet att lära sig det här är nog faktiskt att våga prova. Och vara projektledare, ta stöd av andra. Bolla gärna med andra. Så det var allting. Nästa avsnitt blir ett vanligt intervjuavsnitt.
Och avsnittet därefter är också redan planerat att blir också ett intressant intervjuavsnitt. De pratar rätt mycket om hybridprojekt och stöttning av projektledare här framöver. Så, tack för att du lyssnade på Projektledarpodden. Tack för att du har lyssnat på Projektledarpodden. Hör gärna av dig till oss med idéer, tips och förbättringsförslag. Det gör du enklast via mejl på lyssnare@Projektledarpodden.se eller via det sociala nätverk du föredrar.