ProjektledarDetta är en maskinell transkribering (KB-Whisper) av avsnittet som publicerades 2024-12-04. Fel kan förekomma.
Lyssna på avsnittet: 57: Cirkulär Ekonomi och hållbarhet med Amanda Borneke Läs sammanfattningen: Hållbarhet i projektledning – Från klimatångest till klimatglädje (57)
Transkribering
Det handlar om det här kretslopps- tänket att vår bransch blir en del av kretsloppet där det egentligen inte finns något skräp, bara skatter, finns inget avfall, bara resurser. Den du har pratat är Amanda Bornecke. Idag ska vi prata om hållbarhet och hållbarhet framförallt i samhällsbyggande projekt. Men jag tror att vi alla projektledare kan ta med oss lite grann av det här. Hur vi ska tänka kring hållbarhet, hur bara små saker vi gör i våra projekt kan påverka hela Sverige och hela världen faktiskt. Amanda är fantastisk på kommunikation och vara positiv kring det här med hållbarhet.
Så lyssna igenom hela avsnittet. Någonting annat jag vill att ni lyssnar på är det här med AI och projektledare. Daniel och jag har lagt ut nu vårens kurser, 2025. Och nu har vi, förutom Stockholm i Uppsala, har vi även Örebro och Göteborg. Och dessutom har vi lagt in distansutbildning. Det kommer att komma Copilot-utbildningar också, som är specifika för dem.
Nu var utbildningen generellt, så där fungerar det både med Copilot, satkripti eller klod eller nåt annat som du tycker om eller kommer att tycka om. Så gå in och boka. Det är helt ofarligt. Det är fri avbokning. Och skulle du gå kursen och inte vara nöjd, så är pengarna tillbaka. Så, in och boka.
Det var Dagens Sällsnack. Nu lyssnar vi på andra stället. Du lyssnar på Projektledarpodden. En podd för dig som gillar att leda projekt- och vill lära dig mer av andra om projektledning. En kraftfull inspiratör inom hållbarhet- och har fått ett stort inflytande genom social media. Hon är erfaren talare vid nationell och internationell ämne.
Allt från styrsrum till arenor. Hon täcker ämnen från hållbarhet till affärsutveckling- från konstruktion till återanvändning. I dag i Projektledarpodden kommer vi prata lite om projekt och hållbarhet. Välkommen till podden, Amanda Bårnäcke. Tackar, tackar. Vad kul att du kunde komma.
Jag har haft lite koll på dig och sett vad du håller på med. Hur kan vi få in det här i projekt och Projektledarpodden? Men det mesta du gör är väl antagligen projekt. Det stämmer bra. Min bas är i projektledning. Jag har en lite speciell utbildning till och med inom det.
Jag har läst en master inom miljökommunikation och management. Det är exakt det jag gör varje dag. Jag hjälper projektgrupper, sitter med på skitstyregrupper- för att styra uppdragen till att vara mer hållbara. Ofta är det det som finns i kundernas höga ambitioner- eller policies uppförandekoder nu också. Man får börja implementera hållbarhet inom projektledning. Nästan varje sig man vill eller inte, så är det här saker vi måste satsa på nu.
Och känns det här som det är någonting som är påtvingat på företagen som kanske var tidigare? Eller är det någonting de verkligen vill? Förstår du vad jag tänker? Ja, vi förstår vad du är ute efter och vi satt precis på mötet här innan och pratade om hur mycket den mentaliteten har skiftat för det som vi känner är att de styras i grupperna eller beställarna som sitter och gör de här efterfrågningarna just nu, de vill verkligen göra det här på riktigt. på riktigt. Hållbarhetsarbete innan har ju handlat mycket om att ta tillvara på de här lågt hängande frukterna.
Man gör det som är ganska enkelt och konkret, men nu är det inte så långt kvar till 2030. Och de här lågt hängande frukterna har man redan plockat, så den förändringstressen som många företag börjar nu det kommer bara vara de som vill det, på riktigt, som kommer kunna genomföra det annars har man fel inställning till vad det här är för typ av grön omställning. Byggbranschen är känd för att vara en av de mest resursintensiva sektorerna. Vad anser du är den största utmaningen för att införa cirkulär ekonomi inom bygg- och kanske rivningssektorn? Och kanske också förklara, vad är det vi tänker på när vi säger cirkulär ekonomi?
Det där är en av mina hjärtefrågor nu. Jag skulle säga att cirkularitet för samhällsbyggnadsektorn är den yttersta. cirkulariteten som vi borde sträva efter här är att bevara det som redan är byggt och det som redan finns. Att verkligen inte se de här total demoleringarna när man tar ner en byggnad, mosar den och sköpar iväg den i en container. Det konceptet finns ju inte längre och får inte finnas längre utan man ska bevara så mycket av byggnaden på plats. Det är möjligen att man gör det ner till en stormrivning och sen bygger vi den nya byggnaden utanpå.
Men Annars är det det som är definitionen för cirkularitet. Det handlar om det här kretslopps-tänket, att vår bransch blir en del av kretsloppet. Där det egentligen inte finns något skräp, bara skatter. Det finns inget avfall, bara resurser. Så jag brukar snarare förklara avfall i vår bransch som någonting som har uppkommit vid… på fel plats vid fel tidpunkt. Om du planerar om det så kan det där materialet egentligen få flöda vidare, få ett nytt liv i ett annat projekt, men det krävs lite projektplanering.
Det är här lyssnarna i den här podden kommer in, det är därför de är så himla viktiga. Du har ju talat om behovet att designa byggnader för dekonstruktion, snarare än demolering. Hur skulle en sådan process, hur ska en architect eller byggare tänka för att uppnå det här? Jag tror att man behöver bjuda in rivare, aspele-sanerare, håltakare, de som är duktiga på demontering, fördemolering. Ställer man de frågorna till dem, är de som säger att det där är inget nytt. Det är så vi har rivit i Sverige de senaste 50 åren.
Det var där deras bransch började. Det här med att vi ska till tal demolera mosanerar och byggnader, Det har kommit nu på senare tid. Det där är inget nytt. Det är processer som redan finns, men vi har glömt bort det lite- –och behöver ta tillvara på den kunskapen igen. Men det ser ut som ett lego, att man tar ner en byggnad komponentvis- –utan att förstöra den grundläggande konstruktionen. Sen kan du ta tillvara på de lego- bitarna och bygga upp dem igen.
Du har även varit involverad i projekt med återbrukade betong. Där antar jag att man väl maler ner den. Det är väl om man tar ner stommen så man kan återanvända den, eller? Nej, just det. Men det här är ju en så bra fråga, Mattias. För jag tror att det är här många liksom står och velar lite med de olika begreppen också.
Så återbruk när vi återanvänder betong eller liksom egentligen vilket material som helst. Då måste det ju fortfarande vara i en hel komponent. Alltså det måste vara ett helt håldäck. Stommen måste stå kvar där den är. Eller du kan ju riva en betongvägg, liksom ställa upp hela betongväggen någon annanstans. Kanske inte som bärande konstruktion på ett lansomsätt idag ens länge.
Men då är det återanvändning. När man malar ner betong och åtanvänder den som krossballast, vägfyllnad, då är det en hög materialåtervinning. Men det är inte återanvändning. Så skillnaden mellan de här två begreppen, för om man ska förklara det lite enkelt är att i återvinning då har du biarbetat materialet till nästan sin minsta beståndsdel och sen skapar du, det blir en återvinning av råvaror och så skapar man en ny produkt av det, då är det återvinning. Ju mer materialet får vara kvar i sitt ursprungliga beståndsdel i ett ursprungligt skick då är det åtanvändning och sen finns det lite gråzoner här emellan där man kanske reparerar ut komponenter, lagar, då är det också fortfarande återanvändning.
Men så fort vi börjar bearbeta det ner till de här minsta beståndsdelarna och att det egentligen blir ett helt nytt produkt med ett nytt syfte efteråt, då är vi lite mer åt återvinning i det konceptet. Intressant. Jag har inte tänkt på det på det sättet. Jag har sett hur man återaktiverar cementen eller betongen till cement och liknande. Jätteintressant. När du föreläser om hållbarhet, Hur balanserar du behovet av att påtala allvarligt med klimatutmaningarna utan att få klimatångest?
Jag har sett att du pratar om klimatglädje. Mm, mycket hellre. Men jag har försökt landa lite i idén om att de som anlitar en hållbarhetstalare till de här eventen vet ju oftast redan vad läget är. De bjuder in den här typen av inspirationstalare på sina event för att kanske få höra någonting annat, för att höra någonting inspirerande. Det är som deras kickoff, där de ska samla energi och mötas och diskutera, kommer fram till innovativa lösningar som de sen kan ta med sig hela resterande året i sitt arbetsliv. Så då har det varit viktigt för mig att använda vissa begrepp inom projektledning och en positiv förändringsledning annars är det väldigt lätt att man suger kraften ur de här personerna och att de blir hemmade i den insikten om att läget är akut och allvarligt men oftast är det inte det de behöver höra, de vill ju ha verktygen de vill ju bli rustade för att bereda sig hur de kan göra någonting åt det här så det är oftast det jag brukar fokusera på i mina föreläsningar Vi brukar börja med mycket kommunikationsnycklar, hur man kan både leda sig själv och andra att tänka annorlunda.
Det kan man göra för så många olika sätt, men mycket av det handlar om de här positiva värdeorden. Jag har en erfarenhet från ett kul exempel ifrån det. När flygskamkampanjen… kom så hakade jag på den kampanjen direkt som den miljömuppen när jag började skriva om den i mina sociala medier också. Tycker att det är en jättebra kampanj. Det är inte det jag vill säga med det här exemplet utan det som jag märkte när jag skrev om flygskam var att i mina sociala medier, ju mer jag skrev om flygskam desto mer reklam fick jag på flygbiljetter i mina kockis ute till höger på mina sociala medier.
Så det var kanske inte riktigt det jag ville uppnå genom att skriva om flygskam. Så då fick jag sitta och reflektera lite hur man kan nå ut med det här budskapet och faktiskt nå igenom den förändringen som jag var egentligen ute efter med att skriva om den kampanjen. Då bytte jag ord från flygskamm till tågskryt så att alla som gillar, delar, kommenterar det inlägget i sociala medier fick rabatt sedan på tågresor i sina kokis oavsett vilken webbläsare eller vilka sociala medier de fick. Det var precis det jag ville uppnå. För mig är skiftet från klimatkamm till klimatkär det exakt samma sak.
Vilka fler nycklar? Du nämnde några där. Har du några exempel på dem? En annan favorit under mina föreläsningar är att jag brukar fråga publiken vad de gör när de har ett problem. Och då blev det popcorn-effekt i hela publiken där de kan skrika ut att de googlade, de tar en livlinja, ringer en vän, försöker avgränsa sina alternativ så att de lättare kan prioritera. Och inget av dem när jag får ett problem.
Utan när jag står inför ett problem som jag inte är helt säker på hur jag ska kunna lösa det då brukar jag istället göra det 100 gånger större. Jag skalar upp det och ser om det här problemet skulle vara samma för företag i min lokala region, i länet, i hela Sverige, kanske globalt. Skulle en journalist se det på samma sätt? Skulle en politiker se det på samma sätt? Hur många perspektiv kan jag inkludera för att belysa det här problemet på flera sätt? Och ju större man kan göra problemet, desto bättre kommer lösningen bli för den kommer att beröra fler personer och fler kategorier.
Så det är ett sätt att lösa utmaningarna utan att man fastnar i att det är ett problem. Man kan hoppa direkt på lösningen. Det är det som är så himla fint med just hållbarhet, därför att man behöver inte lösa allting helt själv, vilket jag tror många projektledare kanske också fastnar i. Det går ju bra att skala upp problemet, ta hjälp. Kanske är det någon annan som sitter på exakt den lösningen som du har problem med. Varför inte samverka då och lösa det där tillsammans?
Det är verkligen en nyckelmetod om man pratar om cirkularitet, öka resursseffektiviteten och ta till vara på resurser. Jag skulle inte säga omöjligt, men det är väldigt svårt att ta till vara på allt det avfall eller om du skulle återbruka 100% av de produkter som man får upp i sin återbruksinventering bara inom sitt egna fastighetsbestånd. Det skulle vara väldigt svårt. Man behöver ett nätverk och vara ute på marknaden och lösa. Bansjon måste lösa det tillsammans. Kan du ta ett exempel på den här uppskalningen, ta ett problem och sen skala upp det för att berätta hur du gör det?
Det är jag tycker jätteintressant. Det gör jag gärna. Ett av de exempel som jag brukar prata om är när jag möttes av problematiken att jag fick på mitt bord som hållbarhetsansvarig så skulle jag ansvara för att göra en omvandling i hela maskinflottan från fossil till fossilfri, vilket jag aldrig hade gjort innan som projektledare. För att kunna lösa det så var jag tvungen till att skala upp problemet, vilka forskare sitter och har studier på den här typen av kommenteringar, kan jag involvera något universitet så att jag inte behöver göra alla testerna själv.
De maskintillverkarna som de här maskinerna handlar om, vad har de för policies och vad gör de för förflyttningar just nu, kan jag involvera dem i projektgruppen på något sätt. de som tillverkar bränslen och hydraloljor. Hur ser de, jag testar på när de har konverterat maskiner från att vara fossila till att vara fossilfria. Hur ser de på det? Alla de här olika aktörerna blev som ett perspektiv in i projektet där jag projektleder dem. Vi tillsammans kom fram till en lösning där vi sen fick en helt konverterad maskinflotta med olika lösningar. Det var några maskiner som fick konverteras, helt eldrivna.
Några fick helt biologiskt nedbrytbara hydralol. göra bromsvätskor. Vissa maskiner kunde vi börja köra helt på HVO. Till slut så hade vi kommit ganska långt på det här med att ha en klimatneutral, fossilfri maskinflotta. Men jag behövde inte lösa allt det där själv, utan förstora problemet, skapa en projektgrupp, se vilka fler aktörer det här skulle kunna vara relevant för. För att ju större man gör det problemet så vet ju också jag som och skäckledare och konsultat. Om det är samma problem för Göteborg, som i Stockholm, som i Malmö, då behöver jag egentligen bara komma fram till den lösningen en gång och sen kan jag exportera den till alla andra länder.
Skulle man också ha en bränsletillverkare som finns kanske genom hela Europa så skulle vi kunna exportera den lösningen inom hela EU. När man skalar upp det så blir ju också spridningseffekten och påverkanskraften något helt annat. Det är så kul, man märker verkligen hur du brinner för det här och hur duktig du är på att kommunicera. Kommunikation måste ju vara väldigt centralt i det här. Kommunicerar du olika med en rivningsarbetare eller en högre chef? Eller hur tänker du kring de här frågorna?
Tack Mattias, det är kul att du märker mitt engagemang kring just kommunikation, för det stämmer verkligen. Jag tror att man alltid måste anpassa sin kommunikation och sitt ledarskap beroende på vem man har framför sig. När jag började som hållbarhetsansvarig inom rivningsbranschen så var det många av mina chefer där som kanske tyckte att det jobbet var lite lönlöst för att den målgruppen skulle ändå inte bry sig om jobbet vi gör för att de inte är utbildade, de är lata. Man har en förutfattad mening om att hållbarhet inte är så intressant för de här målgrupperna, men jag tror egentligen helt tvärtom.
Jag brukar se min roll som ledare eller projektledare att det inte är min målgrupps ansvar att ta till sig det som jag säger. Det är mitt ansvar som ledare och kommunikatör att se till att min målgrupp förstår det budskapet som jag presenterar fram. Så om man får responsen från sin målgrupp så skulle jag se det som att okej, nu når jag inte fram den här gången, då testar vi viklöjd här budskapet på ett annat sätt eller paketerar det annorlunda och så ser vi om ni når fram till målgruppen på det här sättet istället. Och till sist så gör man det, man får liksom inte ge upp på de här personerna.
För det är det alla gör. Så det första misstaget man kan göra som projektledare i samhällsbringande är att ge upp på sin målgrupp. De är ju liksom specialisterna egentligen. De som kan ge mest input och bidra mest till ditt projekt. Så de vill man ju verkligen försöka nå fram till. Men för att svara på din fråga egentligen, på hur man kan anpassa sin kommunikation, så brukar jag använda kläder som ett av mina främsta verktyg.
Speciellt när det handlar om att vara ute i bygg- och anläggningsprojekt. Jag var väldigt noga med tidigt att jag som ung kvinnlig arbetsledare i den här branschen inte skulle ha några speciella arbetskläder. Jag ville ha exakt samma varselkläder, samma obekvämma skor, för stora handskar, hjälm som alla andra i resten av projektet. Jag ville liksom inte ha någonting som var annorlunda. För jag ville vara en del av den arbetsgruppen. Det kan ge ett ganska kraftfullt intryck än att vara den här konsulten som kommer ut och gör inspektioner på arbetsplatser som sätter på sig en hjälm och typ en väst men har en vanlig kostym under till.
Det blir ett helt annat intryck. Så ens kläder är minst lika viktigt för vad man sänder ut till sin målgrupp. Det är nästan mer än vad man säger faktiskt tycker jag. Intressant. Hur motiverar du praktiskt personalen att inte bara följa hållbarhetsriktlinjer, utan att man faktiskt aktivt bidrar till miljöarbetet? Den första insikten som man behöver komma överens om med ens målgrupp är att inte ha någonting med deras personliga identitet att göra.
För det är det ofta många tror. Att när hållbarhetsresan ska börja så ska det här påverka de personligen på något sätt. Men att hållbarhetsarbete som vi satsar på inledningsvis handlar om företagets hållbarhetsarbete. Och att man får skilja lite på ens identitet utanför jobbet och ens identitet när man är på jobbet. Det brukar vara ganska viktigt. Så man har ju mer slagkraft i samhällsbildningsbranschen av att kanske satsa på cirkularitet, ställa om maskiner till att vara fossilfria, satsa på grön el till våra arbetsplatser.
Alltså den här typen av grejer. mycket mer än att de ska cykla till jobbet eller att de ska äta vegetariskt i byggbordorna på Lundsjön. De där grejerna kan man göra sen. Det kan komma i steg 4 och 5. Men inledningsvis ska det bara handla om företagets hållbarhetsarbete där den mest betydande miljöpåverkan finns. Det är jätteviktigt. Men sen brukar jag också implementera hållbarhetsarbete genom att nå fram till den målgruppen och vad de tycker är kul och vad de tycker är viktigt.
Ganska tidigt får man börja workshoppa med de här målgrupperna för att inse kanske vilken hållbarhetsfråga som de brinner lite extra för. Det är bara det de ser inte det som hållbarhet för de kan inte identifiera sig med att jobba med hållbarhet eller att vara en miljöhjälte på något sätt. Det kan vara vad som helst. Man har regelbundna underhållsrutiner, värsta hållbarhetsrutinen, shit vad bra jobbat, och bara samla in de här jättebra grejerna som de redan gör, men som de själva inte tänker på, att det bidrar till hållbarhet. När man har börjat skapa det engagemanget, få en mer tillsammanskänsla i de här projektgrupperna, då kan man börja implementera de här andra grejerna också som kanske är lite purigare, Men då är de mentalt redo för att börja den förändringsresan också.
Så bli en del av projektgruppen ganska snabbt, både med språket och med kläderna. Fokusera på allting som de redan gör som är bra. Höjde dem till skivorna för det. Och sen kan man börja implementera helt nya hållbarhetsrutiner. Jättebra. Det kanske är den svåraste frågan du får nu i dag.
Hur motiverar man då en projektledare? Jag tänker på projektledaren, den mätas på att det här projektet ska gå bra ekonomiskt. Helt rätt och det är så jag tror projektet kommer mätas ganska lång tid framöver också. Och det är det här som är så himla spännande, Mattias. För jag tror inom hållbarhet och miljö så mäter man vissa saker. Men inom cirkulär ekonomi så är det en ganska betoning på ekonomi.
Alltså det man mäter och följer upp inom det temaområdet är oftast kronor och öran. Det är det jag tror varför just projektledare inom samhällsbyggnadsektorn gör att det ämnet är mycket lättare att ta till sig för att det har ofta direkt påverkan på projektekonomin. Rent om man ska förklara denna ekvationen i sin enklaste form så handlar det om att istället kanske för att betala väldigt mycket pengar för att lämna bort sitt avfall någonstans så kanske man kan få betalt för att någon annan kommer att hämta det i projektet. Sen finns det såklart olika typer av projekt.
Är det innovationsprojekt som har extern finansiering så kan man jobba med cirkularitet och hållbarhet som inte är lika lönsam. Men de projekten där jag är och det jag trivs som mest, det är ju när man tar till vara på den ekonomiska hållbarheten också och gör de här lösningarna långsiktiga. Där resursseffektivitet bidrar till att vi också sparar pengar och kan investera det, de pengarna, nån annanstans. Så jag är inte en av de hållbarhetskonsulterna som menar att hållbarhet måste kosta jättemycket pengar hela tiden. Jag tycker det är superhäftigt när de lösningarna blir det som bidrar till att projektekonomin håller.
Vi har ett ganska nyligen exempel på det i Upplands Väspby, där vi är förändringsledare åt det kommunala fastighetsbolaget Väspby Hem. Där de ställde om en traditionell rivning till att bli ett demonteringsprojekt. Där de istället upphandlade en demontör som kunde sälja återbruk och material ifrån den här platsen. Totalt i sitt projekt sparade de 2,7 miljoner kronor på det här. Det är hur mycket pengar som helst för en offentlig aktör att spara in på det sättet. Jag tror att cirkulär ekonomi som projektledare kommer att tycka är mer och mer intressant framöver. och att det inte bara blir någonting påtvingat, att nu har ledningen bestämt att vi ska göra det här också.
Det tror jag kommer att komma, nu har det ju precis det kommer ju, eller har kommit en ny lagstiftning. Det är lite mycket bokstavskombinationer nu, men ni får hålla i er, ni som lyssnar på den här podden, för nu kommer det lite fler på sådana bokstavskombinationer. Men det vi hör allra mest just nu handlar ju om CSRD. Corporate Sustainability Reporting Directive. Det här drabbar främst de 49 000 bolag och kanske de allra största. Men där blir ju styrelsen tvingad till att ta in hållbarhetsarbete- –i den ekonomiska årsrapporten.
Man behöver komma över mätare och följa upp hållbarhet på ett annat sätt. Nu kommer det att komma toppstyrt också. Innan är det mycket eldsjälsdrivet. Man kanske får ett gott exempel där man har sparat mycket pengar- eller där det har gått väldigt bra i ett projekt som har fokuserat på hållbarhet. Men framöver så kommer vi nu att se fler exempel av båda. Det är jättebra.
Då ser vi att lagstiftning spelar också en roll för att motivera företag att jobba i den här riktningen. Jo, man ska inte underskatta den typen av lagstiftning och policyarbete också. Men vi som projektledare har ju nyckelroller här, för att vi måste översätta det arbetet och göra det kul och konkret från en styrelse till vad det betyder för det här praktiska projektet som vi sitter i. Så det finns en organisation, en cheforganisation som heter Byggcheferna där jag är styrelseledamot och de har gjort en hållbarhetssida kan man säga där de har samlat alla bra hållbarhetslänker med fokus på projektledare.
Så den kan vi säkert linka någonstans. Så får ni alla som lyssnar en liten boost i vad de här frågorna handlar om och vad det kanske betyder för era projekt framöver. Vi lägger den länken i anteckningarna. Jag tänkte på det här. Det är så kul att du säger att det är små saker eller det är kommunikation. Du har pratat om avviktshantering istället för att ta en förbättringslogg och liknande.
Du går från det här jättestora till det lilla och du liksom överallt klarar av det här. Ja, tack. Jag tror att det är en kompetens man har som projektledare att kunna skifta från strategiskt ledare till att göra det här till något väldigt konkret och implementerbart. Det är en nyckelkompetens som många projektledare har som man kanske inte inser just nu hur bra den är och hur betydelsefull den här översättaren är att man kan göra så. Det är ju det jag brinner för allra mest. Men jag brukar inte säga det så som du gjorde nu.
Jag brukar försöka skilja på när man höjer lägsta nivån i branschen och när man höjer högsta nivån. Att det är snarare de parametrarna. Vi har några få pilotprojekt där man får vara med och höja högsta nivån för hela branschen. Vi krossar glastaket, vi kommer med helt nya grejer och testar nya material och nya metoder som samhällsbildningsbranschen aldrig har fått se. med de flesta projekten vi gör. Och de flesta projekten som lyssnarna för den här podden gör det är att vi hela tiden höjer lägsta nivån. Och det är helt andra typer av rådgivning och coaching, andra lösningar som vi har där.
Och jag kan göra ett exempel här för att göra det ännu tydligare. För vi gjorde den kalkylen i det här demonteringsprojektet i Upplands Väspby. Vi räknar inte med att alla projekt kan ha en återbruks- och återvinningsgrad på 90%, vilket är extremt högt, men man kan inte räkna med att alla projekt kan ha den återbruks- och återvinningsgraden. Då gjorde vi en kalkyl att alla Sveriges byggprojekt skulle återbruka för cirka 5000 kronor. Det handlar om en trappa eller en dörr, kanske. Det är bara en enstaka produkt i alla byggprojekt som finns i Sverige.
Då kontaktade jag Byggfakta och kollade i deras databas hur många projekt som är pågående i Sverige just nu. Och fick fram en siffra som är 166 000 byggprojekt har Sverige igång. Om alla de skulle återbruka för 5 000 spänn, då är det en återbruksmarknad som motsvarar 895 miljoner. Det är det vi behöver, det där är det som är förändring på riktigt. Tänk alla ni som sitter och lyssnar nu, om ni bara skulle kunna få in återbruk av en produkt i era projekt. Det är det enda som behövs för att vi ska kunna göra den här förändringen på riktigt och bidra till omställningen.
Det skulle bidra mer till omställningen än att vi har ett innovationsprojekt som återbrukar för 100%. Så se verkligen den styrkan att vara en del av det. Det lilla är egentligen det stora i de här sammanhangen. Du tar verkligen avsats i ditt gamla entreprenörsskap eller när du höll på med smyckesdesign och den biten och använder det entreprenörsskapet och får in det här. Är det så du tänker att försöka få alla engagerade ur ett entreprenörsperspektiv nästan? Ja, och kanske jag har inte tänkt på det så…
Men man har ju en speciell driv, det tycker jag man har som projektledare också. Att de som är projektledare har verkligen den här entreprenörsandan. Man följer budgeten, hur man leder sina projektmedlemmar. Det är ju entreprenörskap och ledarskap också. Egentligen i alla byggprojekt. Varje byggprojekt blir som ett eget litet bolag att driva.
Jag tror att flera kan känna igen sig också i de som lyssnar. Vi pratade flygskam tidigare. Hur följs du upp som hållbarhetsexpert och opinionsbildare? Sitter folk att titta på när du sitter på Brom eller Arlanda och säger vad gör hon här? Hur lever du själv? Det är en bra fråga.
Jag tror att om man ska vara en trovärdig förebild inom hållbarhet så gäller det att man lever som man lär och var en autentisk ledare. Så jag gör ju alla de där grejerna privat också. När jag mäter mitt årliga kollegsidjets släpp så hamnar jag där under tre ton per år, vilket är extremt lågt. Det betyder att man har gjort ganska drastiska åtgärder i sitt liv för att leva mer hållbart. Men jag tror det är viktigt att vara realistisk också. Jag gör ju det för att jag har möjligheten till det och har ett liv som tillåter mig att göra det. men jag förväntar mig inte att alla ska kunna göra det.
Så jag tar tåget för att någon annan ska kunna ta flyget. Man får se, göra det bästa man kan, utifrån var man står. Jag brinner väldigt mycket för att inspirera andra till att göra det enkelt och möjligt. En av de sakerna som har fått mest spridning inom den här typen av inspiration i år var ett inlägg som jag skrev inför Almedalen 2024. Där jag uppmanade folket att inte ta fyra till tio savetter som man brukar göra. Utan ta en eller två.
Ta det du behöver. För om alla på Almedalen undviker ett skräp om dagen, så blir det 30 000 artiklar om dagen där nere. Det är bara de här små sakerna att förstå. Om man är många som gör de här små sakerna så har det jättestor effekt i det stora hela. Och att undvika att ta två till fyra servetter extra, det är inget problem. Det är ingen omställning att göra det.
Det är helt plötsligt så blir de här nya hållbara beteenden väldigt enkla och nästan självklara att göra. Vad drömmer du om de kommande fem till tio åren då att vi får till nu då? Jag drömmer om en samhällsbyggnadsbransch som tar de här frågorna på det allvaret som dom ändå kräver. Jag tycker att näringslivet visar på att man är redo för den typen av förändring också. Det har varit väldigt fint att se hur branscherna har skapat egna plattformar och nätverk, både inom hållbarhet, gränsvärden, för klimatberäkningar, cirkularitet. När man har känt att politiken inte styr eller kommer med de policyn som man ändå eftersträvar.
Då finns det många delar av näringslivet som har tagit den stafettpinnan och kör på ändå för att visa att det går. Det tycker jag är superhäftigt. Jag ser jättemycket fram emot ett initiativ som heter Reduction Road Map som är färdplan för byggnadsektorn som visar hur man kan minska klimatpåverkan i sina projekt mellan 50 till 96 procent som gör att projekten kommer hålla sig inom 1,5 graders målet kan man säga. Så då håller vi det som Sverige har lovat i Parisavtalet Det gör också de stora globala strategierna till något väldigt konkret som varje byggprojekt skulle kunna ta till sig.
Den färdplanen har funnits i Danmark innan och fått ett ganska stort genomslag där. Jag tror den har varit igång de senaste två, tre åren kanske, men har gjort sin Sveriges lansering nu. Den kommer jag att följa och bevaka väldigt mycket. Det verkar som ett superbra gäng. Så gör det. Bevaka dem också.
Reduction Roadmap. Vilka ligger bakom den? Jag tror både i Danmark och i Sverige så är det arkitektkåren som driver det initiativet. Det kommer att vara som en referensgrupp från flera olika perspektiv sen projektet drar igång i Sverige på riktigt. I Danmark så är det ju alla statliga myndigheter, de största finansiella institutionerna. relationerna, arkitekt, byggbolag. Det ser jag fram emot och ser det i Sverige också.
Jag är så glad att se det engagemanget som finns, framförallt från många yngre som kommer in i branschen. Som faktiskt har ett genuint engagemang. Det är kul att se hur mycket som har hänt sedan 90-talet när man som ny ung fick komma ut och skriva en miljöplan som var något tvingat på arbetsplatsen till idag när Dagens Unga kommer ut som verkligen vill engagera sig här. men kanske har svårt att komma in. Har du något tips om hur man kan jobba med de här frågorna? Jätteintressant fråga. Och jag får så många perspektiv nu som jag ska försöka grunda mig i lite själv.
Egentligen, det första som kommer till mig är ju att min personliga upplevelse är inte att det är de unga som driver det här alltid i vår bransch, utan det kommer högre upp faktiskt. Jag har grundat den känslan på Katarina Grafmans forskning som menar att Greta generationen, kallar hon det som är den unga klimatrörelsen, att de hörs mycket, men de är inte så många som man kan tro, inte rent statistiskt. De flesta unga, menar hon det i sin forskning, tillhör fortfarande Bianca generationen som har en extremt fokus på konsumtion och slöseri. Så det går inte riktigt att…
Vissa av dem hör man väldigt mycket av den unga klimatrörelsen. Men egentligen, rent statistiskt, är majoriteten nånting helt annat. Så det perspektivet ska man ha med sig också. Sen tror jag att de här frågorna som är aktuella i vår bransch nu är egentligen inte nånting nytt. Vi har jobbat så i den här branschen i nästan 100 år. Det är bara de senaste 20 åren som vi har jobbat annorlunda.
Så mycket av det här är att blicka tillbaka för att kunna blicka framåt. Om man ska ge några konkreta tips till unga som ändå är intresserade av byggbranschen och hållbarhet så kommer nog den allra största ingångsporten att vara digitalisering. och att man röstar sig mycket inom digitalisering för det är en unik selling point som många från andra generationer inte kommer ha. Unga har det där i sig på ett helt annat sätt med en personlig generell uppfattning. Så satsa på digitalisering lika mycket som hållbarhet. Vill du engagera dig inom hållbarhets frågor så behöver du tidigt hitta din nisch och vara så specifik.
Du bara Det ska handla om den här specifika arten i den här specifika habitatet. Hållbarhet i sig kommer vara för brett. Det finns redan tillräckligt många generalister som är projektledare. Men hitta din specifika nisch och gör det riktigt bra. Det var så jag tänkte när jag ville komma in i byggbranschen och inte hade någon… Jag hade mycket bakgrund inom hållbarhet generellt sett men ingenting inom bygg.
När jag sökte runt på vad som fanns i vår sektor så fanns det ingen som drev hållbarhetsfrågor för rivare. Då tänkte jag att den nischen ska jag göra. Jag ska fokusera på hållbarhet för just rivningsaktörer. Sen har det varit min språngbräda ut i den här branschen. Det finns ju jättemånga tips, det där är nästan ett helt eget blogginlägg tror jag, som jag får fixa på hemsidan för vad man kan göra för att unga ska komma ut tidigt. Jag tror nätverk är också jätteviktigt.
Man behöver gå på för att de stora företagens nätverksluncher, morgonföreläsningar, alltså gärna ett-två år kanske innan du tar examen för att du ska ha chans där sen att söka jobb. Jättebra. Är det någonting vi inte har pratat om idag som du hade förväntat dig att vi skulle prata? och jag tycker att dina frågor har varit jättebra och väldigt jättebra sammanhängande bild också av vad det här skulle kunna innebära. Jag tror mitt sista tips till projektledare inom samhällsbindningssektorn som är intresserade av de här frågorna kan kolla in byggföretagens resurs och avfallsriktlinjer samt de 23 bilagorna tror jag som det dokumentet har just nu.
Det är byggföretagens vägledande bibel, kan man nästan säga, om resurs och avfallsantering i vår bransch. Det är ett långt dokument, det är som en manual exakt för hur man kan sortera och ta hand om material i vår bransch, men den är en väldigt bra början. Det är verkligen ett dokument. för att höja lägsta nivån inom cirkularitet för påskäckare. Jag kan länka till dig i dokumentet också eller där det går att läsa det. Jag ställer alltid frågan om man har begått nån misstag som andra uppskäckare kan lära sig av. Har du nån misstag du kom på som du har begått som andra skulle kunna läsa?
Jo, men det är klart. Väldigt länge så hade jag ett citat på min dator som jag tänkte säga nu innan jag går in på det praktiska exemplet. Varje gång jag startade datorn var det en post-it-lapp som sa you can only fail upwards. Det har gett mig inställningen till misslyckande. Det har gett mig helt andra insikter sen dess. Det är inte som att jag strävar efter att misslyckas, men jag ser dem som lärdomar nu.
Gud, vad spännande. Det har jag aldrig gjort innan. Vad intressant att få vara nyfiken på de här sakerna. Det har gett mig en helt annan inställning till vad misstag bidrar till mitt liv och min karriär. När du ställde den här frågan till mig, när vi skulle förbereda oss inför den här intervjun, så kommer jag att tänka på ett väldigt konkret exempel som inte är så nyligen. Det är egentligen ett exempel från när jag var student och behövde sitta i samma arbetsgrupp med en person som verkligen inte gillade mig.
Och jag skulle leda den gruppen fast den här personen inte tyckte om mig alls. Vi hade väldigt olika perspektiv på närma hållbarhetsfrågor. Jag hade en bas i lite mer natur- och teknisk grund. Den här personen hade samhälle som sin bas inom hållbarhet. Så vad jag än sa så var det ändå aldrig bra nog för det var inte en liten personers perspektiv. Och då fick jag sitta och fundera länge på hur jag skulle hantera det där.
Om jag skulle ta upp det med vår professor eller om jag skulle försöka hantera det där problemet själv. Så jag fick sitta och reflektera lite. Och så tänkte jag på alla de här sakerna som jag stör mig på med den personen. Och sen så kom jag nog till en insikt där någonstans att aha, det är ju det som den personen stör sig på mig också. Vad bra, då vet jag det. Efter det gav jag den personen mycket komplimanger hela tiden.
Jag såg dem i rummet på ett annat sätt. Det var så bra, det skulle jag aldrig kunna tänka på. Jättebra. Det gjorde att det blev en annan stämning i rummet i den projektgruppen och för den personen specifikt, mot mig. Så även om man tycker olika, vilket jag tycker vi fortfarande ska förlov att göra, så kan man fortfarande se de personerna försöka nå den här självinsikten, att man inte reagerar på en situation direkt, utan att man kan ta två steg tillbaka, se situationen i ett större perspektiv och sedan kan man gå tillbaka in i situationen och se om man skulle lösa det på ett annat sätt.
Åter tillbaka till kommunikationen. Man hör verkligen, som vi har sagt tidigare, Hur varmt det ligger dig om hjärtat. Om man vill ha tag på dig och kommunicera med dig, hur gör man det enklast? Det gör man nog allra enklast via LinkedIn, tror jag. Så om man tycker att det här avsnittet har varit intressant och man vill höra mer exempel inom kommunikation, cirkularitet och projektledning så får man jättegärna följa mig på LinkedIn. Jättebra.
Idag har vi hört mycket om hållbarhet. Vi har hört om ekonomi, vi har hört om projektlärskap. Vi har hört om kommunikation. Sen har vi eventuellt också hört en liten old English Bulldog som gnäller här i bakgrunden. Som inte tyckte om att vi har spelat in podd. Men det får ni som lyssnar på det här acceptera.
Så blir det ibland. Stort tack för att du kunde ta det tid att vara med, Amanda. Tack så jättemycket, Mattias. Vi hörs snart. Ha det bäst allihopa. Hejdå!
Tack så mycket. Hej. Tack för att du har lyssnat på Projekt Rädda podden. Hör gärna av dig till oss med idéer, tips och förbättringsförslag. Det gör du enklast via mail på lyssnare.snabbelag.Projektledarpodden.se eller vid det sociala nätverk du föredrar.