Transkribering: Lite om allt möjligt om det som hänt i AI-projektledarvärlden (AI-avsnitt 2)

Detta är en maskinell transkribering (KB-Whisper) av avsnittet som publicerades 2024-12-20. Fel kan förekomma.

Lyssna på avsnittet: AI 2: Lite om allt möjligt om det som hänt i AI-projektledarvärlden

Transkribering

Så där, då var det dags för ett nytt test till det här vi hade förra, det är väl en och en halv vecka sen. Vi körde AI och ett specialavsnitt. Välkommen tillbaka Daniel. Stort tack. Då idag ska vi prata om ditt senaste veckobrev, veckobrev nummer nio. Hur handlar veckobrev nio om?

I korthet har jag min vana trogen kollat vad som har publicerats och vad som har kommit ut. och så att det är en samlasställning av det. Det är inget temaavsnitt som vi hade sist när det handlade bara om co-pilot. Så att idag blir det mer ett generellt avsnitt. Men fortfarande mycket intressantare saker som vi kommer att prata om. Vad bra. Nej men vi gör det här lite speciellt, så det är väldigt snabbt.

Jag klipper väldigt lite. Det här lägger väldigt lite tid på det. Men vi får se. Jag tycker att det blev rätt okej senast. Vi fick feedback på att ditt ljud inte var perfekt. Så det är bättre till idag.

Men beskriv kort ditt veckobrev. Mitt veckobrev går ut på att jag söker igenom den information som finns och publiceras kring hur man använder AI för projektledning. Det är huvudfokus. Och sen försöker jag massera ner det och få ut det i ett format så att fler kan ta det till sig. Det finns mycket guldkorn där ute. Det finns mycket saker som man inte behöver testa för att någon annan har redan testat det.

Man kan hoppa över många enkla missar om man bara tar sig till den kunskap som faktiskt finns där ute. Då är min tanke att samla ihop det och leverera det till er. Hur kan du sortera? Själv hamnar jag väldigt mycket på alla möjliga saker som dyker in med videofilmer. Man kan skapa massor av musik. Och så tänka så här, har du en projektledareanvändning för det här?

Och så försöker jag alltid förklara för mig själv. Ja, vi kick off kanske man skulle kunna använda det här. Men hur gör du för att sortera? Det här är för projektledare. Jag har ändå en liknande process. Dels har jag det generella flödet som finns på LinkedIn och andra sajter– –där jag får en viss typ av nyheter.

Sen har jag lagt upp det som heter Alerts i Google Scholar. Där kommer det ut massor av vetenskapliga artiklar. Då har jag lagt in ett filter så att varje dag får jag mail– –med en lista av artiklar som matchar key words, alltså nyckelord– och då har jag AI-projektledning, AI för produktivitet och några till. Så får jag kanske upp till 20 artiklar om dagen. Så skummer jag igenom dem och väljer ut dem som jag tycker verkar mest intressanta- och tar upp i det här formatet. Så det är hundratalsartiklar som jag skummade igenom för varje veckobrev.

Det är suveränt. Det spar mig så mycket tid. Jag går ju bara på de här roliga sakerna som dyker upp i mina flöden. Är det nåt särskilt händelse eller utveckling som har inspirerat dig att skriva det här veckobrevet? Det stora, i alla fall det som vi har sett och det som är inspirerande i storvisträkningen, det är att både Google och framförallt OpenAI har släppt en massa med ny funktionalitet och nya häftiga saker som gör att det känns lite grann som att vi är på väg att ta nästa steg i utvecklingen. Vilka användartips har du den här gången?

Syftet med den här podden är att en projektledare ska kunna använda det här samma dag man har lyssnat på det här och direkt börja använda. Ja men precis, dagens användartips handlar om ett annat sätt att googla på. Det här var någonting som jag använde rent praktiskt. Jag hade en tabell och så har ni flera stycken namn på artiklar med författare. Sen vill ni hitta vilken webbadress det är till varje artikel. Med traditionella sättet hade man fått klistra in och söka på alla de här raderna i det här långa tabellen.

Hitta webbsidor, checka dem och så lägga tillbaka dem in i tabellen, de länkar man hade hittat. Men nu, med hjälp av, i det här fallet även faktiskt Google-scheminär, så tog jag bara min tabell, la in, bar den lägga in länkar till alla, jag tror det var 50 artiklar i den här tabellen. Och sen så tröck jag på kör och sen så gjorde det nu. En par minuter senare hade jag länkar till alla artiklar och jag kollade dem och alla var faktiskt rätt. Så där sparade jag en timmes jobb. Och så liknande det här har fått mig att tänka på ett annorlunda sätt kring sök som jag tror många kan ha med sig.

Man kan nu i till exempel OpenEye’s chat-GPT, också i Google och i CoPilot. Så kan man liksom… De är uppkopplade mot nätet så att man kan surfa med dem kan man säga. Och då kan man ju klistra in massa med text eller information. Och så kan man be den hitta relevanta källor eller ställen där man kan hitta mer. Så att man på något sätt kan man få mer så här…

Semantisk sök, man behöver inte söka på nyckelord utifrån. Man kan lägga in ett resonemang och säga att jag vill ha saker som stöder det här eller vi har saker som är emot det. Så det blir som ett annat sätt att hantera sökning på. Så det är mitt tidsma använder tips. Tänk utanför boxen där när ni letar information. Det är mycket bra sak som finns.

Vi har ju pratat om Perplexity tidigare. Det är ändå många som inte använder det. Perplexity hade väl sin tagline tidigare. Det är en sista googling. Perplexity.ai är ett tips för den som ska söka. Tryck gärna på provknappen där.

Sedan börjar ni söka och ska ni se hur mycket bättre resultat ni får. Där har ju också KBT blivit mer vassare. Med den här lönan, jordgloben, som gör att den söker också riktigt bra och är bra på att hitta källor. Så att vi ser lite grann, som ett skifte där, att man mer och mer kan använda de här AI-assistenterna till sökning. Och tittar man på, du nämnde Gemini, det kanske inte alla som vet vad det är, men du har Sattke P.T., Gemini, Copilot och Claude, det är väl de fyra stora idag AI-assistenterna. Ja, men det skulle jag säga.

Och Gemini har fått ganska lite uppmärksamhet, skulle jag säga. Men det är faktiskt jättebra och är assistent som jag använder mycket. Och jag tror på den 2025. De har släppt några riktigt häftiga saker. Och Google, det var väl att de släppte i början, var lite panikslagna över OpenAI, släppte lite för tidigt. Men de är ju stora och de har ju all kapacitet att kunna göra det här riktigt, riktigt bra.

Har du kollat på videoklipp som genereras med VO2, deras nya? Jajamensan, apropå det där som kanske inte en projektledare kan förklara varför jag behöver ha, men det var jättehäftigt. Nej, det har jag också tänkt så här, är det här relevant för projektledare eller inte? Då tänker jag inte, men då kanske det beror på att jag är en mossig projektledare, utan jag kanske borde generera mera, ska man säga, filmklipp för att illustrera och motivera, förklara begrepp. Så jag kanske borde lägga in det i mitt vanliga arbetsflöde för att förbättra min kommunikation med teamet.

Definitivt. Igår visade jag lite bilder och sen så hade jag avslutat med en dikt som var skriven av Chat-QPT på engelska. Som rimmade med O1 använde jag då för att göra den. Även de små sakerna kan ju faktiskt vara fina och det imponerar bara det imponerar idag. Men kan vi börja visa filmer och liknande så kommer det att imponera ännu mer och faktiskt lyfta någonting. Man kan komma längre som projektledare.

Ja, kanske blir bättre kommunikation och bättre förmedlade. Exakt. Så, berätta mer. Men en sak till som jag tror kommer att bli något stort, en så kallad game changer- –är det här med live video och skärminspelning. Nu kan din AI se samma sak som du ser på skärmen. Ni kan prata om det i princip i realtid. ungefär med samma lag som det är mellan dig och mig, Mattias, när vi pratar här.

Så tänk er att ni har en powerpoint-presentation som ni jobbar med. Då kan ni rakt ut med ord säga, men vad tycker ni om den här sliden? Tycker ni att den ser bra ut? Så kanske A-In kommer tillbaka och säger, nej, men det är för mycket text på den. Du måste minska textmängden så att det blir lättare att få ut budskap. Okej, så minskar ni textmängden så kanske ni frågar, ser det bra ut nu?

Nej, du måste göra din slutledning tydligare. så kan man ha den diskussionen med en AI som ser samma kontext som du gör på skärmen. Men inte bara på skärmen, utan om du håller upp en kamera så kan den se det som kameran ser. Det här finns också i glasögon som till exempel Ray-Ban. Tänk att du har alltid med dig den här assistenten som har tillgång till i princip all kunskap som du kan diskutera med om saker som du ser utan något interface emellan. Du behöver inte gå och klicka någonstans, du behöver inte gå in på någon dator, du behöver inte göra något sånt.

Utan som om du hade en kompis med dig så kan du prata om saker. Det tror jag kan förändra väldigt mycket hur vi gör saker. Hur skulle du till exempel utforma en produkt med ett user interface om du vet att den som använder den produkten har tillgång till den här funktionaliteten? Man kanske skulle göra UX-et annorlunda. Jag tänker bara på när tvättmaskin slutar fungera och en lampa som lyser. Och bara kunna filma det.

Det använder jag redan idag. Att jag fotar av min tvättmaskin och sen får jag feedback. Men nu kan man även se att det blinkar. Det här är ju med ChatKPT, de som har kommit med det här nu. Google har det också. Och ChatKPT funkar inte i Europa när jag har testat, utan man behöver använda VPN.

Ja. Så är det… Tyvärr. Men om man vill testa de här först, om man inte har tålamodigt att vänta en månad eller två, då måste man ha VPN så att man kan låtsas, så att man kopplar upp sig från USA. Så är det. Och andra såna här saker som du har reagerat på de här sista veckorna och ditt nyhetsbrev?

Det där är väl, ska man säga, de… De sakerna som har kommit upp i mitt inflöde, mitt icke akademiska flöde, som jag har tyckt var intressant, kanske också i projektliga rollen. Det har kommit massor med små funktioner, som jag inte lyfte upp i veckobrev. Jag tänkte om vi kan gå in på de artiklar som jag har valt att titta på. Ja. Så kan vi titta…

Ja, eller vänta innan vi tar det segmentet så har jag faktiskt, det slog mig nu, jag har ju en helt en helt nytt segment i mitt veckobrev som heter Topp 3 nyheter i Copilot. Det är kanske bra att vi byttar upp det, nu hade jag ju glömt bort det i och med att det var så fast nytt. Men mycket när jag är ute på organisationer och myndigheter och företag så är det liksom, det är Copilot som gäller i det ganska stora utsträckning. Man har en Copilot-pilot Man kör Copilot miljö, så mycket talar för att man kommer att använda Copilot. I sin vardag kommer många projektledare jobba med den AI-assistenten.

Vi kanske inte kommer att ha chat-GPT eller inte få användare på jobbet. Copilot utvecklas enormt snabbt. Microsoft har gått all in på det här. Vi hade lite Copilot-avsnitt tidigare. Men de släpper nyheter varje månad. På samma sätt som de gör för andra Microsoft-produkter som Word och Excel.

Då kommer det också nya uppdateringar varje månad. Så potentiellt sett borde man väl läsa igenom dem och uppdatera sitt arbetssätt. Men det gör man inte. Så då tänkte jag fånga upp de tre viktigaste nyheter- som man mest möjligt har påverkat oss projektledare varje månad. Så lägger jag ut dem mitt nyhetsbrev. Så får vi se, förhoppningsvis kan det hjälpa någon.

Och vilka tre har du den här? Ja, vilka tre har jag i den här månaden? På guldplatsen är det spara och dela prompts i Copilot. Vilket känns som det borde ha kommit från dag ett. Det man kan göra är att när du har skrivit en prompt som du tycker är bra, så kan du spara den. Och sen har du ett bibliotek där du har alla dina prompts, så att du på ett enkelt sätt kan återanvända dem.

Det känns som en no-brainer. När man väl har börjat med det så använder man det hela tiden. Du kan också dela med dina kollegor. Fantastiskt. Och hur gör du det? Är det högerklick?

Det är en liten symbol som man brukar ha när man ska spara nyhetsbrev– –eller spara saker på LinkedIn. Du klickar på den symbolen som sparas i ditt bibliotek. –Och på andra plats? –På andra plats har vi Powerpoint– –med alla för snygga presentationer. När jag pratar och jag vet att samma sak gäller för dig, Mattias– så vill alla kunna skapa powerpoint-presentationer på ett enkelt sätt. Det är liksom ratea väldigt högt. Och då brukar jag dema. Så här ser det ut när ni gör en powerpoint-presentation med Copilot.

Man lägger upp ett bördokument kanske i powerpoint och så klickar man på skapa presentation. Och sen om man är på ett företag där man tillgår till mallen så kan man ju visa hur den ser ut när man använder företagets mall. Och så gör man det och sen blir alla lite besvikna. För det blev ju inte så bra som alla hoppades på. Det blev inte så snyggt. Den kanske inte följde mallen till punkt och pricka.

Men nu har Microsoft släppt guidelines för formatering av Powerpoint Mylar så att de blir mer anpassade för ett AI-arbetsflöde. Det vill säga att när du går från din PDF eller ur ett document och gör en presentation av den i Co-Pilot så har du möjlighet att anpassa mallen som du använder för ett bättre resultat. Med det kan vi förhoppningsvis få snyggare autogenererade presentationer. De har också upp tre möjligheter för att få in bilder i presentationer. Du kan be den att generera en bild. Då genererar den en bild med hjälp av Dali.

Du kan be den att hitta en bild. Då hittar den en stockbild du lägger in, alltså stockimage. Eller du kan be den och välja en bild. Då väljer den en bild från de SharePoint-mappar som du pekar på. Du kan styra den och säga att du får använda våra brand-images. De ligger i den här mappen.

Så använd den bara i presentationen. Nu har man ett ganska enkelt sätt att se till den och navigera mellan de valen. Det tror jag kommer förbättra. Men jag vet att du redan idag använder Powerpoint-funktionen, till exempel idag, när vi sitter på här. Ja men precis. Som sagt, utseendet blir inte så bra, men Powerpoint-presentationen behöver inte alltid ses så bra ut.

Ibland vill man bara ha funktionen. Så för den här diskussionen som vi har idag, då tog jag mitt veckobrev, och ni vet att det är långt, och jag ber allt om ursäkt för att det är så långt, men så blir det. Och sen så bad jag den att skapa en Powerpoint-presentation utifrån mitt nyhetsbrev. Så nu framför mig så har jag min nyhetsbrev i Powerpoint-presentationen. supersmidigt när man vill ha upp någonting snabbt och kunna prata om men utseendet är liksom inte perfekt, det här är ingen keynote utan det här är kanske för mig och för mitt lilla team då är det här ett väldigt effektivt sätt redan idag som man faktiskt kan använda och hur gör du det rent praktiskt då?

Ja men rent praktiskt så är det inte svårare att jag går in i PowerPoint sen har jag nog betalvarianten av Copilot och det är en förutsättning för att det här ska fungera Men då uppe i högre hörnet så har jag en liten power, en liten co-pilot-knapp. Så trycker jag på den knappen och högst upp så står det faktiskt skap-presentation från fil. Då klickar jag där och sen i och med att den här filen ligger då på min SharePoint så kan jag väldigt snabbt fånga upp den filen och sen så trycker jag bara på skap-presentation. Så jag gör ingen prompting överhuvudtaget utan bara några enkla knapp-klick och sen så kommer presentationen.

Och på plats nummer tre då? På plats nummer tre så är det att man kan ha flera och längre referensdokument. Om ni till exempel i Word vill skapa en rapport och så vill ni använda referenser så fanns det tidigare ett tak på att man kunde ha fem dokument som referens. Och ibland så vill man ha flera. Så nu har de ökat det taket till tio stycken referensdokument. Och de har också ökat antalet ord som du kan ha i din plånt.

Det är positivt, man vill inte ha några begränsningar alls. Allting som lyfter begränsningar gör mitt arbete smidigare. Då behöver jag inte tänka på hur jag ska jobba runt saker. Här är väl Gemini lite bättre? Ja, här är Gemini överlägset ledande när det gäller hur mycket information man kan bifoga till i en prompt. Om ChatGPT har 128 000, det som kallas för token, ni kan tänka 128 000 enheter, så har Gemini två miljoner.

Som motsvarar det text eller liknande? Ja, men det är så här, jag vet inte om det är hundra böcker jag är ute på och har Lisa, men det är jättemycket text. Jag har aldrig lyckats slå i taket. Nej, på Googles jämne? Nej, på Googles jämne. En sak som jag skulle nämna som en sån här toppgrej som inte är Copilot, men innan vi går in på den vetenskapliga artiklen, det är att projekt nu har kommit i Copilot.

Nej, jag vill säga, projekt har nu kommit i chat-KPT, vilket gör att det har funnits i klåd tidigare. Det gör att man kan hålla samman en diskussion eller ett område där man jobbar och man kan även bygga kunskap om det området. området. Så när jag går in och har en chatt så kan jag säga att jag knyter till det här projektet och då kan den också titta på de andra chattarna eller min knowledge base då kring det området och använda de tidigare chattarna. Jag håller på med släktforskning till exempel, har ett eget projekt som heter släktforskning och då vet den ju där vad jag brukar söka efter hur det brukar se ut och så vidare.

Det de också lagt till här nu –är att du kan ha ett dokument i ditt projekt. Det dokumentet kan du låta projektet uppdatera. Du kan editeras i projektet, vilket gör att jag kan ha en Excel-fil. Det här är ett exempel som nämner med länkar. Jag kan be den hela tiden fylla på det dokumentet– –och sen få det Excel-dokumentet att leva där. Jättehäftigt.

Det här kan man hålla på och leka med mycket. Det kommer bli väldigt nyttigt. Jag har hittat några ljuscase– där man faktiskt kan ha nytta av det här. Det har inte lyckats med än riktigt. Det är kopplingen till Google Drive och få koppling till allt. Det går att koppla till en, alltså antingen till att ha dokument där eller till min mail eller till, men den har lite begränsningar där.

Men till SharePoint och liknande går det också att knyta. Så att dokumenten kan ligga någon annanstans. Jättesnyggt. Den var så rolig, jag har bara en rolig sak jag måste berätta där. För den där kom den 13 december på Lucia. Och jag hade en workshop på förmiddagen och då var det en som frågade mig.

Klod eller chatgip-t? Vad är det som är bäst? Så jag sa, ja men det som många gillar med klod, det gör jag med projekt. Och det finns ju inte i chatgip-t, men det är en riktig killer feature i klod. Och sen så på kvällen när OpenAI hade sin chipmas, så kom den funktionen ut. Det är lite som den här världen är.

Det rör sig så grymt snabbt. Det kommer nya saker hela tiden. Och Clod är fortfarande bättre med sin projektfunktion, skulle jag säga. Och det är flera saker som OpenEyer ligger efter med, men de kommer ju i kapp. Det går så snabbt. Det här kommer bli bra.

Men vi ska hålla podden. Nu har vi nio minuter kvar på podden. Max. Vetenskapliga artiklarna. Berätta. Ja men precis, då hade vi ett par stycken som jag tyckte var intressanta.

En av dem som handlade om agil projektledning, och det känns verkligen relevant för att projektledare den artikeln innehåller massor av use cases och alla use cases är beskrivna fullt ut med hur det funkar, tillämpningarna är och det finns också referenser till grundartiklar. Och som så många andra verk som kommer ut så är det här ett exjobb, en masteruppsats. Så de har jag listade i mitt veckobrev. Men det som jag tyckte var intressant, det var slutsatsen i det här. Det var igen att vi måste ha bra data för att kunna använda AI i våra projekt.

För att vår AI ska kunna hjälpa oss med till exempel att sätta ihop team, med att ta fram projektplaner. Med att gallra bland use case eller vad det är för någonting. att vi behöver en ganska stor mängd data. Om jag bara får titta in något på hur jag har jobbat i projektet tidigare så har vi varit duktiga med att ta fram projektplaner och den typen av projektdokument. Det har vi varit duktiga på att dokumentera. Men vi har inte alls dokumenterat den mängd av data som en AI behöver ha för att framgångsrikt kunna hjälpa mig i beslutsfattning på ytterligare projekt för att kunna generalisera det här framåt när det gäller att ta fram Vilka som ska ingå i team och skapa beslutsunderlag etc.

Det här var någonting som hon sa, att framgent så måste man ta det här med datorsamling på allvar. Så jag kan ju tänka mig att vi som projektledare kommer få det som en större del av vår roll framåt. Och se till att det lagras mycket mer data på ett systematiskt sätt i våra projekt. Vi kommer nog behöva mäta mera eftersom att tidigare när du och jag fattar beslut i projekt då har vi ju kontexten i våras huvud. Om vi vill lämna över det här beslutsfattandet till en AI kanske inte helt, men vi vill rådgöra med en AI så måste det nåt tillgång till mer data.

Och då tror jag att vi framåt kommer behöva jobba mycket mer med att samla in det datat. Jag vet inte vad du tror om det, Mattias. Jag ser hur det ser ut idag när jag kommer till ett företag och ska projektleda –frågar jag era gamla projekt, kan ni få tillgång till dem när ni har gjort nåt liknande? Ja, jag tror att Bosse kanske äger den där SharePointen. Det där är nog Lisa som lägger… Kan du höra?

Nej, de är inte kvar. Nej, men ska kolla. Där är vi. Så jag tror att vi har en lång resa till att vi börjar samla in data– –när vi inte ens kommer åt vår gamla data som vi redan kan använda idag. Och sen tror jag också att vi inte kommer kanske behöva lägga så mycket tid. För jag tror att AI kan läsa igenom hela vår SharePoint– och göra ett förslag på datapunkter som vi sen kan granska.

Så det kanske inte blir insamling. Nej, men jag tror ändå att vi måste se till att den här mängden data måste samlas in i projekten. Och vi kanske till och med behöver mäta på det på ett annat sätt. Och underhåll slutsatser att organisationen vill mycket data har en fördel framåt. Och det så är det nog liksom. Så kan det vara.

Förhoppningsvis kan vi automatisera så mycket som möjligt. Men som sagt, kolla på den om ni vill se detaljerade use cases. Gå in i nyhetsbrevet då. Och nyhetsbrevet är ju på LinkedIn. En annan studie då? Effektivisera rättssaker.

Ja men precis, det här var ju lite grann som en smäll på fingrarna. Stutsatsen är ju enkel. Har man ineffektiva processer så kanske man ska använda AI för att effektivisera dem. Det vill säga, som författarna drar liksom stutsatsen att vi gör massor med saker. Vi gör vissa saker som inte genererar så mycket värde. Vi kanske har möten som inte är värdegenererande, vi kanske har mail som inte genererar värde.

Varför ska vi då använda AI för att snabba upp de här sakerna som inte är så värdeskapande? Det kanske är bättre att vi tar ett steg tillbaka och tänker igenom vilka processer vi har. Vad gör vi i vår verksamhet som verkligen skapar värde? Att vi gör den tankomgivningen innan vi börjar automatisera så att allting går mycket snabbare. Du säger nånting. Som den linmänniska jag är, så älskar jag att höra det här.

Jag har inte sett nån säga det på det sätt som det står i den här artikeln tidigare. Det är självklart, men ibland behöver man läsa om de här självklarheterna. Det är inte självklart. Om man går ut i verksamheter och ser hur man själv gör– –så kanske man jobbar för mycket med effektivisera dåliga saker man gör. Ja, och det är ju precis kontentansamma fattat i ett par ord. Ja, djupdykning då?

Du skrev lite djupare om en artikel. Ja, men precis. Jag brukar välja ut en artikel som jag skriver lite mer om. Den här kopplar väl tillbaka igen till att man måste ha mycket data. Här kikade man på hur man kan förbättra PMO-uppgift. Man kan förutse projektförsäljningar, se om man kan förutse om projekt är i tid eller inte.

Matchar det till med rätt uppgifter? Kan man använda AI för att göra den typen av uppgifter? Kan man göra det på ett bra sätt? Det var också ett exjobb, då utgick man från en projektdatabas. I den här projektdatabasen fanns det information från 1645 projekt. Då är vi igen inne på storleksordningen.

Det är inte tio projekt det handlar om för att göra det effektivt. Det är inte heller 20. Här var det 1645 projekt. Så det är en bra reality check för vad som krävs för att man ska använda AI för beslutsfattning. Och så fanns det data om uppskattade timmar och faktiska timmar. Det är också något som jag ofta ser att man är ganska bra på att uppskatta timmar.

Sedan är man ganska dålig på att följa i kolumner på hur lång tid det faktiskt tog. Projektkategori, ansvariga personer, start och slutdatum för alla aktiviteter. Man hade en ganska solid datamängd. Man hade också tidrapportering med över 3 miljoner tidrapporteringsposter. Utifrån det här datat kunde man förutsäga projektförseningen med 87% träffsäkerhet. Det vill säga, hade man mycket bra data som gick in så kunde man använda det på ett bra och effektivt sätt.

Det gick också att optimera resursallokering. Man kunde också förutsäga projektförseningar. Så att kontentarna här ni kan läsa mer i veckobrevet men det är att igen försöka förtydliggöra att har man jättemycket data så kan man faktiskt använda det för att få bra beslutsunderlag. Det tidigare artikel som jag pratade om med AI Scrum, den sa att man behöver det. Men i djupdykningen har man mer tittat på datat. Har man haft tillgång till datat och tillämpat den och sett hur det funkar faktiskt– –så har man gått från teori och spekulation mer in i praktiskt användande– –och visat att det funkar om du har jättemycket data.

Grymt bra. Då är det dags för julen. Har du några speciella tankar och effektivitet eller AI som ska gör under jul och nyår? Jag vill jobba rent utforskande, eller inte jobba. Jag vill utforska och leka och testa bildgenereringsverktygen och videogenerering. Jag vill göra saker där jag inte har nåt som helst krav på att producera bra resultat.

Det får bli vad det vill. Du då, Mattias? Jag slåss med Co-Pilot. Vi har inte blivit kompisar än. Jag försöker hitta olika varianter. Jag har förstått att den är rätt bra på att svara på mejl. som gör att jag klickar på Copilot-knappen och sen pratar in.

Att svara på det här med lite informellt och ett ja, och så får jag ett svar. Och jag kommer nog, precis som du gör, leka mer med både Copilot men med andra också och se vad som går att göra. Mycket lek. Det är det man lär sig av. Ja, absolut. Vi ser det så.

Så med det så önskar jag alla god jul och gott nytt år och hoppas att ni har lyssnat på det här. Vi tar gärna feedback och återkoppling på det här avsnittet. Det blir som de andra. Det här är AI-klipp, det här avsnittet. Det blir inte lika fint som de vanliga avsnitten, men kanske tillräckligt bra. Så återkomma gärna med det.

God jul och gott nytt år till dig också, Daniel. God jul. Så hörs vi nästa år. –Gör vi. –Tack så mycket. Hej. Tack för att du har lyssnat på Projektledarpodden. Hör gärna av dig till oss med idéer, tips och förbättringsförslag.

Det gör du enklast via mail på lyssnare, snabelag, Projektledarpodden.se eller vid det sociala nätverk du föredrar.