Helena Frisk, vinnare av Projektforums pris för årets projektledarebok med “Design Thinking och konsten att bemästra hajar”, delar sina djupa kunskaper om hur projektledare kan revolutionera sin problemlösning. I detta avsnitt av Projektledarpodden lär du dig trippeldiamant-modellen och konkreta verktyg för att skapa användarcentrerade lösningar som verkligen löser rätt problem.
Vad är Design Thinking?
Design thinking är en kreativ problemlösningsmetod som skiljer sig fundamentalt från traditionella tillvägagångssätt:
“Det är ett användar-centrerat och experimentellt iterativ process. Det vill säga att man utgår från människors personer, behov, upplevelser. Därifrån experimenterar man fram lösningar och provar hela tiden mot användaren.”
Metoden kommer ursprungligen från designfirman IDEO i Silicon Valley som paketerade sin metod runt 2010 och spred den globalt.
Trippeldiamant-modellen
Helena har utvecklat en förbättrad version av den klassiska dubbeldiamanten med tre diamanter för större tydlighet:
Första diamanten – Problemutforskning
- Öppna upp: Utforska och intervjua användare
- Smalna av: Identifiera och definiera det verkliga problemet
Andra diamanten – Idégenerering
- Öppna upp: Generera många kreativa lösningar
- Smalna av: Välja de mest lovande idéerna
Tredje diamanten – Beslut och testning
- Utveckla: Skapa prototyper och testa
- Implementera: Bygga den slutgiltiga lösningen
Point of View – Grunden för kreativitet
Efter problemutforskning formuleras en “Point of View” – ett specifikt perspektiv på problemet:
“Point of view ska riktas mot ett specifikt håll och ramma in. Men vissa begränsningar naturligtvis. Men därifrån då, för då har vi kommit till spetsen av den första diamanten. Vi har liksom… Det är som en laserstråle nu.”
Exempel från verkliga projekt
Myndighetsexempel: Teamet Laura upptäckte att handläggare inte kunde prestera optimalt på grund av sidoarbete – inte de ursprungliga antagandena om tekniska problem.
Gymägar-exempel: Stefan upptäckte att seniorer tränade för social samvaro och att orka med barnbarn – inte för traditionell fitness.
Vikten av empati och fältarbete
Design thinking kräver verklig kontakt med användare:
“Det värde som vi skapar, skapar vi ju för nån. Hur väl känner vi den typanvändaren eller de kunderna som vi är där för? Hur väl känner vi dem egentligen?”
Helena betonar skillnaden mellan verklig empati och antaganden:
- Inte enkäter utan personliga intervjuer
- Inte prata med mellanhänder utan direkt med användare
- Observera verkligt beteende, inte bara lyssna på vad folk säger
Praktiska verktyg för implementation
Workshopfacilitering
- Skapa trygghet: Öppen och lekfull atmosfär
- Ritualer: Incheckning och utcheckning
- Övningar: Uppvärmning för olika faser (intervju, idégenerering, prototyping)
Idégenerering
“Att kunna bejaka impulser från varandra när man befinner sig i team. Att kunna jobba tillsammans med idéer. Och hela tiden bejaka varandras bidrag i den här processen.”
Viktigt att skilja mellan idégenerering och värdering – aldrig göra båda samtidigt.
Prototyping och testning
- Snabb och billig prototyper
- Testa tidigt och ofta
- Observera användares faktiska reaktioner, inte bara deras åsikter
Organisatoriska utmaningar
Vanliga missuppfattningar
- “Det handlar bara om idéer” – Nej, det börjar med problemutforskning
- “Vi kan använda enkäter” – Personlig kontakt är avgörande
- “Vi kan prata med vår kundtjänst istället” – Direktkontakt med användare behövs
Kulturell förändring
“Det värde som vi skapar, skapar vi ju för nån. Det behöver ju inte betyda att man hela tiden håller på med en massa design thinking-projekt. Utan det handlar om mindsetet.”
För att integrera design thinking i organisationen krävs:
- Tillåtelse att ha processer utan garanterade resultat
- Beredskap för misslyckanden
- Tid för ordentlig användarforskning
- Gemensam begreppsförståelse
Helena Frisks mest värdefulla misstag
Som facilitator
“Det är att jag har styrt för mycket. Jag har inte lyssnat in deltagarna när de börjar få flow när det börjar hända saker. Då har jag blivit… Vår planering… Jag måste hålla tiden här.”
Motsatsen är också problematisk – för mycket frihet leder till irrelevanta diskussioner.
Som innovatör
Helena utvecklade tidigare produkter utan att testa dem med användare:
“Jag hade ju till exempel en sån här… konstnärsprojekt som jag skulle sälja. Jag jobbade ganska länge in i produktutvecklingen. När jag började sälja det var det ingen som ville ha det.”
Lärdomen: Testa så tidigt som möjligt – “bara en halvtimme efter man har fått idén kan man testa den.”
Integration i projektledning
Steg för att komma igång
- Prova förhållningssättet: Köp bok, gå kurs eller testa i liten skala
- Workshopa tillsammans: Prova med teamet på en verklig utmaning
- Bygga kultur: Integrera mindsetet gradvis i organisationen
Kritiska framgångsfaktorer
- Process-acceptans: Okej med oviss utgång
- Misslyckande-tolerans: Måste få göra fel för att lära
- Tidsresurser: Användarforskning tar tid
- Begreppsklarhet: Samma förståelse för termer
Faciliteringstips för projektledare
Skapa rätt atmosfär
- Lekfullhet och trygghet
- “Ja och…”-mentalitet istället för “Nej men…”
- Anpassa aktiviteter efter gruppens komfortnivå
Hantera olika personligheter
- Variera arbetsformer (grupp, par, individuellt)
- Visualisera allt som sägs
- Använd övningar som “värmer upp” rätt mindset för varje fas
Lyssna på hela avsnittet här för att höra fler konkreta exempel på design thinking-projekt, djupare diskussioner om faciliteringsteknik och Helenas personliga resa från misslycka produkter till att bli en av Sveriges främsta experter på användarcentrerad innovation.