Detta är en maskinell transkribering (KB-Whisper) av avsnittet som publicerades 2026-09-04. Fel kan förekomma.
Lyssna på avsnittet: 78: Therese Helander, så räddar samverkan komplexa byggprojekt
Transkribering
provtryckkontraktet. Jag försökte såhär, men vi kanske ska bo in i ett möte, men då hade vi ju samsyn, tyckte man. Den du hör prata är Therese Lander. Hon var med i avsnitt 20 förra gången, och det var några år sedan. Idag kommer vi prata om samverkansprojekt, lite grann om PMI och en del studier som är riktigt intressanta därifrån. Vi spelade in det här i en studie i Uppsala som inte jag hade varit i tidigare.
Så mitt ljud blev inte så bra. Men det är det som är viktigt. Så håll tillgod. Och lite reklam. Ni får gärna gå in på projektsimulator.se och prova vad jag har byggt där. Det har faktiskt varit några företag som redan har tecknat sig för abonnemang och tränat sina projektledare.
Riktigt roligt och jag lär mig mycket på det. Så projektsimulator.se. Lite mer reklam, AI-kurser. Det börjar bli fullt i september nu. I oktober finns det fortfarande plats för företagsinterna kurser. Och är det så att ni vill ha en öppen kurs eller ni vill ha en företagsinterna kurs, ni böbbar ihop fyra stycken, så kommer någon av oss och håller utbildning.
Det var all reklam för den här gången. Jag som har podden heter Mattias Ejbe och nu kör vi. Du vill lyssna på Projektledarpodden. En podd för dig som vill leda projekt- och vill lära dig mer av andra om projektledning. Vi har med oss Therese Lammö. –Vi var här för… –Fem år sen. Den här podden har bara funnits fem år. –Ganska tidigt. –Tidiga avsnitt. –Det var covid. –Ja, då startade jag podden.
Kan du börja med att berätta lite om dig själv och din bakgrund? Ja, jag är byggingenjör och har jobbat i samhällsbyggnadsbranschen sen 2009. Började min karriär på Forsmark, sedan Sveco och sedan tio år jobbade jag på Valros byggförening. Sen 2015 har jag varit aktiv i PMI som volontär. Och har bland annat varit ordförande, ansvarig för volontärer. och startade upp Samhällsbygnavstagen 2018. En mötesplats där vi kan samlas och öka projektkompetensen i vår bransch faktiskt.
Och sen har jag också, nu sen ett år tillbaka, blivit engagerad globalt med PMI. De har satsats jättemycket på samhällsbyggnad och startat upp ett nätverk i över hela världen. Europa var stist ut såklart, men jag är Europa ansvarig för Construction Ambassadors. Men för de som inte vet vad PMI är? Ja, PMI står för Product Management Institute och en global organisation för projektledning. Och arbetar bland annat med forskningscertifieringar och standarder.
Flera kanske känner igen PMP som är vår traditionella projektledningscertifiering. Men de jobbar ju väldigt aktivt med att ta fram nya forskning bland annat och som jag sa och har tagit fram en ny certifiering för samhällsbygdens branschen. Construction professionals. Och kan man vara medlem i PMI utan att ha gjort certifieringarna? Självklart. Majoriteten håller på att ta sig certifieringar eller är bara intresserad av projekt.
Så det är för alla branscher, inte bara samhällsbyggnad som sagt, utan vi är en liten del faktiskt. Men vi börjar bli större. Och ute i landet har ni träffar eller hur fungerar det digitalt eller hur håller man kontakt i en PMI? Ja, i Sverige har vi ett eget chapter, PMI Sweden Chapter, och vi är endast att bestå av volontärer. Vi är väl cirka hundra volontärer och vi har seminarier, vi har nätverksträffar och vår stora konferens som vi har varje år, Passion for Projects Congress, som vi turnerar runt i de olika delarna av Sverige. Och sen 2018 har vi också samhällsbyggnadsdagen som ett komplement.
Du nämnde det här med samhällsbyggnad och PMI. Varför tror du samhällsbyggnaden har blivit så aktuellt nu? Jag tror att vi står för väldigt mycket utmaningar globalt. Och även i Sverige som sagt, det här med alla infrastruktur och stora gigaprojekter som ska göras. Och man ser, PMI har tagit fram olika rapporter. talent gap och i år så tog man faktiskt fram en specifik för samhällsbyggnad och där man ser att vi står inför ett stort kompetensgap vi saknar ungefär 2,5 miljoner projektledare världen över fram till 2035 och i och med det så tror jag att man har sett eller vi har försökt tjata sen länge tillbaka, sen länge jag har varit aktiv i maj har jag globalt på alla våra träffar Bara på dem om det här.
Och certifieringen togs ju fram redan runt 2022. Komde olika beta-versioner. Så det är ju ganska nytt, men de börjar ju här nu. Förstå att vi ligger lite efter i vår bransch. Medelar du att samhällsbyggnadsbranschen ligger efter gällande projektledningskunskap eller? Ja, faktiskt.
Men det känns ju som projektledning kommer från samhällsbyggnadsbranschen. Många i vår bransch är väldigt tekniskt kunniga. och har erfarenhet av den biten ingenjörer. Men kanske saknar de traditionella kompetenserna för själva ledningen, projektledningen. Ledarskapet. Jag tänker våra modeller, om vi tänker på gamla propp, så har de här, många av dem, kom från Vattenfallsutbyggnaden och andra stora infrastrukturprojekt. Ja, jag kan säga, som sagt, jag är ju upplärd på Forsmark och Där var det väldigt hårt att drilla med riskhantering och intressanta ting av de bitarna.
Sedan då när man kommer utomför staketet så är det en helt ny värld. Då har jag LHU, då har jag en helt annan hänsyn när det gäller upphandling. Och det är vi också efter på Forsmark, den tiden som jag fick upp ögonen för samverkan. Där jobbade vi i samverkansprojekt utan att kalla det samverkan, men där jobbade vi tillsammans. Men efter det så har jag ju fått upp ögonen för samverkan och sett att det är det för mig det bästa sättet att driva komplexa projekt. Det är intressant, vi ska komma tillbaka till det med samverkan, men vi går tillbaka till det här med Talent Gap.
Du nämnde den rapporten. Ja. Berätta om vad är det för rapport, vad får man fram, vad har man sett? Ja, det är då The Construction Management Talent Gap Needs, Challenges and Opportunities och den kom i februari 2026. Och då ser man då att vi behöver attrahera, behålla, utveckla och överföra kan man säga. Det här är då globalt, men jag skulle säga att allt går att replicera även på Sverige.
En mansdominering bransch. Vi har otroligt mycket kompetens i kvinnor, men det är inte så många kvinnor i branschen. Så vi behöver attrahera kvinnor och vi behöver attrahera unga. Vi behöver behålla personalen och de som jobbar i projekten. Och det är också att skapa ett klimat, en struktur och där man vill vara och stanna och utveckla kompetensutveckling. Folk ser det som att det är en kostnad, men man ska se det som en investering.
Det är där vi brister i kompetensen. Vi måste lägga pengar nu och tiden att utveckla oss själva. Annars kommer vi inte klara den här utmaningen vi står inför. Och det gäller också det här att överföra. Vi står inför generationsväxling. Väldigt stor generation går i pension.
Men den kompetensen de besitter och den kunskapen, det gäller att få över det till de nya. Och då tycker jag att samverkan är också ett bra sätt att ta in dem och jobba tillsammans. Med mentorer och mentorskap. Och utvecklas och lära upp dem nya. I den här rapporten så hittar man ju de här problemen. Finns det några lösningar där i också?
Det måste ju alltid finnas en lösning. Jag skulle säga att det är ju den här olika kompetensen som man ser att vi behöver lyfta. Och det är ju framförallt kommunikation, ledarskap i samverkan och planering. förmåga att kunna planera. Det är också lite gärna att man vill gärna sätta spad i den backen direkt. Man backar hem, planera och se också sedan när man gör sin intressanthantering. Gör en ordentlig riskhantering och se liksom få konsekvenser.
Om en risk är på väg att fall ut, också se hur påverkar den helheten. Inte glömma den biten. Och även så har vi AI, vi vill inte glömma. Vi är en teknisk era, vi måste utveckla den och leva med den. Och tillsammans då, de nämner mycket med BIM och sådana saker också, det gör vi väldigt mycket i Sverige. Så vi ligger väldigt långt fram i Sverige redan, men vi kan ju alltid bli bättre och göra det mer effektivt.
Fortfarande är det ju krockar på bygget. Fortfarande behöver vi liksom samordna ritningar och installationsmöten och de bitarna. Och inte glömma relationerna. Vätta mer om relationerna och vad du tyckte var intressantaste i rapporten. Det är ju liksom, det intressantaste är ju faktiskt inte siffrorna i sig. Utan det är ju att vi behöver, jag måste bara säga att det är kvinnorna.
Jag tycker nästan att det är det intressantaste. Vi har en otrolig kompetens i världen och att vi inte har tagit vara på den. Och så står det i rapporten, eller? Ja. Men även i Sverige tycker jag att vi är en mannsdominering. och vi börjar få ta plats. Men fortfarande ser man ju lite igen det här av den äldre generationen som har ja men lilla gumman, du ska skriva protokollet den attityden och att man som kvinna vågar ta sin plats tror jag är jätteviktigt.
Vad ser du här? Ser du att kvinnor att det är att det finns en outnyttjad potential i antal personer eller är det någon kompetens som man som man kan se på normal fördelningskurvan är mer hos kvinnor än hos män. Jag skulle säga dels att det finns en outnyttjad kompetens, eller att det finns en anfall personer som inte använder. Men också tror jag faktiskt lite av de här mjuka parametrarna. Våga, kanske fråga mer. Våga att man kanske inte är, vara ödmjuk, att man kanske inte besitter alla kompetens utan det här är jag bra på, men jag behöver ta hjälp.
Och det tror jag är en styrka, för ensam är inte stark. Projekt är någonting vi gör tillsammans, ett team. Så det handlar om att bygga relationerna, också att kunna se och våga säga att det här är jag bra på, men jag behöver någon som tar ekonomin, jag behöver någon som gör det här. Det är lederskap för mig, att kunna våga delegera och be om hjälp. En intressant sak är att PMI har kommit med flera, nu när de satsar på samhällsbyggnad, en annan rapport, Design to Deliver. How relationship management drives infrastructure project success.
Det togs samt nu i juli, så det är ganska färsk. Ett samarbete med Migs och P3 och University College of London. Den visar ju på de här mjuka parametrarna. Och det är lite som jag säger när man är vacker tillbaka till riskhantering. Ofta är man såhär, ja men det är teknik, det är ekonomi, det är tider och det är det här. Men relationerna då?
Det är de som bygger projektet och driver det framåt. Om du inte får med teamet, om du inte har tilliten, då kommer du aldrig nå dit. också att se då när du gör en diskantering relationerna och tidigt ha en åtgärdsplan innan vi får konflikter och se att också våga byta ut. Vi funkar inte då, jag matchar inte. Och då får man säga vem ska kliva av? Vem ska vi byta ut? Vem kan vi ersätta och vem är viktigast för projektets framgång?
Och så våga ta beslutet, jag känner att jag passar inte här. Jag kan inte bidra och våga säga att nu känner jag att jag kan inte bidra mer. Jag har gjort mitt. Vår relation fungerar inte. Det är inte projektets bästa. Projektets bästa är att jag faktiskt lämnar över till någon annan.
Det här låter ju sägas att relationer är viktiga projekt men sen har vi de här stora infrastrukturprojektarna som miljardprojekt. Det fattas beslut, det skrivs kontrakt och sen som genomför en organisation och jag tror väl att få som tänker så att ja men det här är ju relationer utan det här handlar om vårt kontrakt. Ja, men apropå kontrakt då kan vi säga en liten rolig sak här då. Du har ju lite erfarenhet av då några stycken samhällsbetsprojekt, komplexa, mindre komplexa. Men en sak jag har lärt mig är här i kontraktet. att det är ett papper som, ja vi tar fram ett papper här, vi skriver på det.
Och så lägger man det i bordsbådan. Sen så tar man fram det sen när man då kommer till fas 2. Eller inför dig som behöver diskutera det. Sen ser man att, ja men, vi har ju inte Samsy. Jag läser det på det här sättet. Men såhär står det ju.
Och det viktigaste, jag vill skicka med faktiskt, provtryckkontraktet direkt. När ni är sams, när allting är liksom där, fluff, fluff och det allting är bra. Provtryck det, se, testa scenarion. Vad händer då? Hur ser vi på det här om det här faller ut? Det är mitt viktigaste medskick nästan.
Berätta mer, hur provtrycker man ett kontrakt? Dels så får man läsa det upp och ner och sitta tillsammans och diskutera punkt för punkt. Vad betyder det här? Till exempel, vi har ju självkostnad att stå i kontraktet. Vad är självkostnad för dig? För mig betyder det här.
Det är av min erfarenhet att det är väldigt olika. Och det är en viktig fråga för mig. För mig är samverkan självkostnad, transparent, tillit. Och då är det inte en timmkostnad. Då är det en självkostnad. Och alla ska ju såklart tjäna en kärlek som har pengar.
Och för projektets bästa. Och jag står inte fullständigt i vad man ska tjäna. Eller vinsten för mitt företag. Jag pratar om projektet. Ofta bygger vi sammansnyttiga fastigheter. Vi bygger för någon.
Vi bygger för barn. Vi bygger för äldre. Och de… Istället för att vi ska ta massa vinster här och där, så kan vi ge dem någonting. Att projektet håller sin budget och att de kan få kyl i alla rum. Och sen kan man också ge dem ett värde.
Man måste också titta på värdet när projektet är klart. Du måste titta på driftkostnader efter. Du tittar inte bara på vad projektet kostar nu, utan också lägga rätt pengar så att vi får ett värde över tid. och er själva investeringskostnaden. Projektets värde efter. Du pratar om samverkansprojekt. För de som inte är i samhällsbyggnadsbranschen så kanske man inte vet vad samverkansprojekt är.
Så beskriv det. Beskriv det jämfört med andra typer av projektformer. Och hur du tänker kring dem här. Samverkan är uppdelat då i två faser. Samverkan för mig traditionellt. Och i fas ett när man då ska…
Man har en programhandling här och så har man vad man ska göra för någonting. Och då i ett tidigt skede handlar man upp entreprenören när man faktiskt ska rita och designa systemhandlingar. Och tillsammans då med entreprenören handlar man upp strategiska underentreprenörer. Och jag tycker att det är bra när man har strategiska underbetreprenörer som både har konsulterna som ritar och faktiskt ledande montörer. Så man inte tappar erfarenheten från det som britades som den som ska byggas. Och då sitter man helst tillsammans en dag i veckan i projektstudio och jobbar igenom allting.
Och under den här tiden jobbar man med kalkylen. och får in som man har som träffsäkert riktpris som möjligt. Och då, i tidigt skedde även kontraktet. Att man protyker kontraktet om att jobba med riskhantering, inte senthantering och alla däremot uppplanering. Sen inför fas 2 så skriver man ett kontrakt på den riktsamman som man kommer överens om. Och sen jobbar man då tillsammans och bygger det här. Fördelen är då, som jag ser, att man har handlat upp under entreprenörerna på samma villkor som huvudentreprenören.
Det ska vara transparent och det ska vara tillit att öppna böcker. Självkostnad. Och självkostnad gäller ju då för strategisk UU också. För det funkar inte om vi köper upp UU eller entreprenören, totalentreprenören är självkostnad och sen har de fast pris ner. Det funkar ju inte. Jag vet att det ser ut så.
Det finns så många varianter. Men äkta samverkan, om man tittar på bygghärarna, bland annat hur de, och standardkontrakten, så bygger de på det här sättet. Om man har, men gemensamma ekonomimöten, byggmöten, samverkansmöten, om man jobbar då hela tiden med att ha den här öppna kulturen och fokus på projektets bästa. Inte på företagets bästa, utan man jobbar för projektets bästa. Om man jämför med traditionellt då? Ja men då är det lite mer att en traditionell talantepenadus säger här, löst det här problemet och sen har inte jag så mycket att säga till dem.
Och sen kan det bli så. Och det vi kommer prata om här är ju rätt mycket om samverkansprojekt och fördelarna med dem. Men hur uppnår man det här som du säger att man ska göra med att få tillit och liknande? Det är ju lätt att säga att vi ska ha tillit, vi ska öppna böcker. Men så finns det ju de här som tycker att de själv är entreprenörer och ska vara lite smarta. Ja, men jag har varit med om alla möjliga varianter.
Men jag tror att det är viktigt att man har ju oftast, ser man det, motstånd till den första workshopen, startworkshopen som man har. Att, ja, varför ska vi gå dit för? Och en massa flum i flum. Och sen ska vi sitta där och prata, lära känna varandra. Ja, men sen kommer de ju sluta projektet sedan och säger. Du, Therese.
Det var ju ganska bra att vi hade de där workshopsarna. Lärde känna varandra. För då var det ju mycket lättare sen när man skulle be om hjälp eller ha frågor. Sen, projektetens gång. Och så få förståelse för hur folk kommunicerar med varandra. För då vet man, känner man, vet man.
Du kanske behöver en kaffe på morgonen. Här, varsågod kaffe. Sen kan vi prata. Eller att du kanske är väldigt kort i din kommunikation. Du är inte sur. Det är bara kort i skrift.
Så då behöver man inte till upp de sakerna när man får en ganska direkt e-mail eller någonting. För då vet ju föräldrar att känna dig. Att du är inte sån. Så jag tror att de här mjuka parametrarna, vi kommer tillbaka också till Prodits Succes-rapporter lite grann, att de här mjuka parametrarna, de är jätteviktiga. Att jobba in i relationerna och skapa tilliten. Tillit är väldigt lätt att rasera.
Det är någonting du måste bygga på hela tiden. Varför har du tilliten? Då vet du! att du faktiskt vill projektets bästa och inte har en dold agenda. Och det här med dold agenda har du en klump i magen och är bara, det är något som skaver och då blir det liksom att något litet som skaver och tar man inte tag i det direkt då, då blir det ganska stora konsekvenser sen. För då tappar du till den helt och det är väldigt svårt att bygga upp den sen och det tar tid. Men det här syns ju sällan i de här stora miljardkontrakten.
Det är inte det här man har fokus på. Nej men jag tror nog att för att de ska lyckas behöver man lägga mer fokus på det. Och i mitt globala PYMAY-team som jag har nu, har vi många olika diskussioner här. Vad gör man då? För där är det många som sitter i gigantiska, så miljardprojekt i Sverige, där sitter de i miljomprojekt, det är gigantiska projekt de pratar om där. Och där är liksom, vi pratar mycket bara i nyckeln.
Och där är ju relationen vi kom tillbaks till. Att faktiskt fokusera och lägga tid på det. Och lära känna varandra. Och se varandra. Uppskattning. Jag tror också det gör att man känner också en stolthet i projektet.
Att man får liksom en uppskattning vad man faktiskt gör. Bra jobb i klappaxeln. Då känner man ju såhär, ja, det här var ju, det kändes ju bra. Jag vill ju leverera. Jag vill ju göra bra. Jag tror man bidrar bättre.
Om man tänkt sig det här som behövs att vi ska lära känna varandra, finns den här kompetensen hos dagens projektledare? Jag tror det. Det gäller bara att plocka fram den. Jag tror nog att om vi säger så här på samhällsbundensdagen så har jag varje gång haft att vi ska faktiskt jobba någonting med henne att leka. Lego eller nåt. Använda händerna, det är kreativa.
Jag tror vi måste tänka tillbaka och lite när vi var barn, lekandet. Hitta den lusten, leklusten och det sociala och få, det sitter, ja det är ju alla. Någonstans i alla fall. Och det är så kul också när man ser då på tidig samtidigtstidens dagar när vi haft legosessionerna att först är det lite så, ska vi lägga med Lego? Men så sitter de där och ser att tillsammans när man skapar de här uppgifterna och ser helheten, att de växer med uppgiften och minns. Så jag tror att vi alla har det inom oss, det gäller bara att plocka fram det.
Så om du skulle ge tips vad man kan göra i sitt nuvarande projekt som projektledare för att bara komma lite närmare här? Jag tror att det handlar om att bara ta en lunch. Alltså vi ska börja det enklaste. Igår hade jag en jättetrevlig lunch med två projektkollegor i mitt projekt och pratade om allt som inte om projektet gör. Små saker, tips och tricks, lärt mig väldigt mycket om ett nytt land. Men det finns alltid någonting hos en annan person som du kan lära någonting av.
Och som du får personlig sak av den personen så får du också en annan känsla och förståelse. Du kan alltid ändra ett första intryck skulle jag säga. Om du har en dålig, om du inte fått en så bra start, ta en lunch, prata med varandra. Ännu bättre att ha en stor workshop eller bjud till, jag kan säga så här, en erfarenhet i ett projekt där kommunikationen var katastrof. Alltså det var, det var, nej det gick inte. Då tog vi in extern konsulthjälp.
Och hade faktiskt hjälp. Och lära oss att kommunicera med varandra. Och det blev bättre. Från att vara katastrof. Till att faktiskt kunna, nej men, ha trevligt tillsammans. Och vilja projektets bästa igen.
Så det går att vända. Du pratar om det här med workshop. Vad gör man på den här workshopen? Dels plockar man fram projektets, om vi pratar startworkshopen, tillsammans med projekt. Förutom att lära känna varandra så har man ju olika övningar för att se spelägde projektet, kultur, projektets mål. Vad ska vi leverera?
Vad är liksom projektet? Sätt ihop och sen får man ju signera det, att det här köper jag in mig på, det här jag kommer att leverera. Och elever den kulturen och de målen som vi faktiskt har satt. Och det gör man ju tillsammans. Och då får man också den här delaktigheten. För 25 år sedan på bygden då, då fick man ofta en eller två dagar gärna med övernattning på ett konferenshotell.
Och så fick man göra sin plan, man fick sitta tillsammans och göra de här sakerna. Jag upplever inte att man har den tiden eller tar den kostnaden idag. Nej, det gör man faktiskt inte. Man brukar göra numera till bara tacksvetoritet. Jag tror att det är väldigt viktigt att man skulle investera i den kostnaden. Jag tror att man kan få igen den mångfald till slut.
Det är som vi pratade om tidigare, att man lägger investerare för kompetens. Det är samma sak där. En liten kostnad i det stora hela om du lyckas då nå projektets mål. Men samhällsbyggnadens projekten blir allt mer komplexa. Hur får du ihop allt det? Då måste vi backa tillbaka till det här med intressanthantering också, säger jag.
Det sa jag alltid att man måste bygga teamet och organisera sig. att det handlar inte om att jag kan inte det själv. Vi kan det här tillsammans med de här olika kompetenserna och att man också kan planera, kommunicera och den förmågan att leda samverkan. Och intressenthanteringen är A.O. och det är så många gånger som man inte ens gör dem i projektet. Vi har en intressentlista, det är det här, det är politiker och det är projektgruppen och sen har vi grannar. Ja, men det är så mycket mer än bara det. Och det är det som kommer byta nissansen sen, om man inte gör det här.
Upps, vi glömde. Så jag tror att det är väldigt, väldigt viktigt att lägga den tiden i planeringen, tillsammans med riskhanteringen. För de sitter ju tillsammans lite grann. Och se också vilka ska man göra ett projekt som jag hade långt tillbaka till, som jag kanske berättade om sist jag kommer ihåg. Men där vi hade en hel by emot oss för att vi inte fick kommunicera. Det är också intressant.
Kommunikation och intressanthantering hänger ihop. Och där hade jag bakgrund att henne fick inte kommunicera. Men sen när vi liksom lyckades få kommunicerare att visa allting hade vi bara en emot oss, och det var Instagrammen. Då fick vi höra att det här blev så bra. Då slog alla på bröstet som hade haft nånting emot projektet. Det visste vi.
Så det handlar om att kommunicera intressenthantering och riskhantering. Har du något tips om intressenthantering? För det är en sak att göra på den första workshopen. Men har du något tips om hur man ska göra det här levande? För jag upplever att den kanske är med i planeringen, men ett bra projekt måste helt uppdatera sin intressenthantering lika väl som risklistan. Ja, det är bra.
Jag brukar faktiskt ha en klassisk Excel. Man kan vara olika mallar och så, men jag har Excel. och faktiskt följer upp och sen ser, kopplar sig ändå till kommunikationsplanen. Hur ska vi kommunicera med de här? Och är det veckobrev eller informationsbrev eller är det möten? Och sen liksom har man då, säger att det är någon intressent som kan påverka väldigt mycket. Och då gäller det väldigt tydligt att faktiskt informera dem.
Och inte glömma det, då måste man ju ha det. Men då står det där, men vi ska ha veckomöten eller vi ska ha månadsmöten. och faktiskt då åker in ett förståsamt och sen har det en kallas en möteserie. Så jag tror att det är… Och sen som sagt, titta på den, uppdatera den. Ja, jag har det som en punkt då på mötena. Att den finns med.
Det finns såklart med också i projektplanet som har bilagat den. Men att man pratar om den. Ofta när man pratar om stora samhällsbyggnadsprojekt så brukar de komma i tidningarna när de misslyckas eller när det inte går bra. Berätta lite om det här. Ja, det är ju då att… Oftast är det väl budgeten eller tiden eller…
Och jag tror nog att man skriver ju sällan om när det går bra. Majoriteten av projekten som misslyckas…troar jag handlar om…men precis det vi har pratat om. Att man inte har gjort sin hemläxt och sin planering. Och… Det är också väldigt viktigt att när man sätter… Jag vet inte om det är samverkansprojekt eller traditionella projekt, men när man sätter sig in i en riktkostnad tror jag att det är väldigt viktigt att man också tar tiden att arbeta den så att den är så sann som möjligt.
För att sedan kunna lyckas nå den. För det är också det här med att prata med dåligt agenda, att man kanske höjer den eller någonting för att sedan öka sin egen vinst. Men jag tror att det är viktigt att man också ser i de här projekten, försöka läsa mellan raderna vad som faktiskt har gått snett. Men jag tror att det sällan är det, jag tror att det sitter faktiskt i relationerna, snarare än det tekniska. Så vad krävs av en projektledare då för att leda ett komplext samhällsbyggnadsprojekt? Det är en väldigt komplext fråga.
Jo, jag skulle säga att det krävs förmågan att bygga teamet. Att man vågar säga att man inte kan allt. Men tillsammans kan man det. Att hitta de kompetenser. Det är fördelen som projektledd i ett stort samverkansprojekt. Att man tillsammans gör en bra…
Eller, medbeställaren. Gör en bra upphandling så man får rätt entreprenör. Och tillsammans med den entreprenören lägger tid… energi och upphandlingar till att äga skulden och entreprenörer. Och då bygger du ditt team med rätt kompetenser. Och tar tiden att intervjua dem, personkemin, vi pratar mycket om det, att det ska ju ändå funka, vi ska kunna jobba tillsammans. Mitt senaste projekt har varit en fantastisk projektteam.
Det fungerar ju strålande faktiskt, man ska säga. Och det är också för att vi tog den här tiden, vi gjorde intervjuerna. För att se liksom individerna som faktiskt ska sitta med på de här mötena och leverera. Och sen också kunna fatta beslut innan du har all information. För det är komplext. Du måste våga ta beslut utan att ha allting 100% tror jag.
Det är jättesvårt. Du måste kunna gå vidare. Sen får du saker som kanske ligger på risklistan. Att det är en risk eller se. Men du måste våga ta beslut. Du måste ha mandat att ta beslut.
Det är en annan sak. Har du inte mandaten kommer aldrig lyckas. Men många beställare av samhällsbyggningsprojekt är offentliga. Det låter sig säga att vi har intervjuer och vi ska se till att det fungerar bra med oss. Men med LOU och liknande, då skulle många säga att det här går inte att handla upp då. Men jag håller inte med om det faktiskt.
Om man tittar på bygghärarna har väldigt bra kurser information hur man som bygghärare kan stärka sin kompetens och göra upphandlingar. Har man inte kompetens innehåll så får man faktiskt ha hjälp att göra en bra upphandling. Man behöver inte göra en upphandling på pris. Det handlar om att göra det på kvalitet. Och jag tycker att det är viktigt att entreprenörer ska ha en skärlig vinst. Det ska vara en skärlig procent.
För är det någon som prisar in sig, då kommer det sen något annat att det ska hämtas hem de här pengarna. Skälevinst. Vi ska alla ha skälevinst. Vi måste ju få betalt för det vi gör. Och sen tror jag också att det är jätteviktigt då att våga låta det ta tid när man gör upphandlingen. Och bjuda in, och kanske innan man då, man vet att man har ett stort projekt, bjud innan alla entreprenörer.
Hej, här är projektet kommer. Det här informerar alla och alla får samma information, det är inga konstigheter. Och sen får man då in, under själva upphandlingen och utvärderingen, så har man en utvärderingsgrupp som förstår vikten av vad man faktiskt ska utvärdera och att man har en presentation som stödjer då det skrivna anbudet. Man måste också kunna visa att det är floskler som står där. Man lever upp det och är kan man bevisa. Man lever som man lär.
Hur kan de visa det? Man märker ganska snabbt om det är någon annan som har skrivit anbudet. När man ställer frågor kring anbudet eller hur de ska presentera hela. Och man behöver inte vara prestationsskills, det är inte det vi säger. Men man hör och ser om de känner hur de känner i projektet och för samverkan. Men nu gör du det mätbart så att vi efteråt kan visa på att du inte valde en entreprenör bara på grund av att vi är kompisar med dem.
Det är ju, det ser ju ut som en utvärderingsgrupp. Och du har olika saker du ska fylla i och parametrar. Klarar de de här kraven? Har de fått med de här bitarna i sin presentation? Då är det en femma. Har de inte det så kanske en fyra.
Jag kan säga att jag har suttit i fler upphandlingar. Det jag helst hade hoppats klascha på en annan entreprenör för magkänslan. Men de presterade kanske inte, så då blev det liksom rätt ska vara rätt ändå. Du har ju mycket erfarenhet av projekt som går bra, men du har också mycket erfarenhet av projekt som går dåligt. när du lyckas kanske få till det så det går bra. De här som går dåligt när ni får till det, berätta lite mer om sådana erfarenheter. Jag tror att det handlar mycket om…
Måste jag säga att riskhanteringen och hur man ser på risker. Jag hatar om risker, intressent hantering och kommunikation. Men jag är upplärd på Forsmark. Riskhanteringen där är fantastisk, hur man jobbar med riskhanteringen och vad man fick lära sig och utbildningarna. Jag tror att det är jätteviktigt att man jobbar mer aktivt med dem. Som sagt, inte bara de här tekniska riskerna.
Också de organisatoriska. Jag tjatar alltid, jag har alltid en risk med att samverkan ska hålla hela projektet. Men det är jätteviktigt. Det krävs en energi, det krävs en beställarsidan också. Inte bara entreprenören ska man upp. Man måste även beställa den.
Det räcker liksom inte att kasta… som projektledare själv. Jag kan inte bara driva samverkan. Jag måste också ha ett team. Det är en lärdom. Beställande måste också man vilja. Och så sen lita på, när man får den här tilliten, lita på att entreprenören vill projektets bästa.
Och lita då på mig som projektledare när jag säger att de vill projektets bästa. Och så tro på mig då. Och ge mig tillit till mig och mandat att driva projektet. För det är när jag inte har 100 procent mandat som det också blir svårt att driva det på det som jag tycker är rätt sätt. Jag tycker det är intressant att se hur mycket lärdomar man kan dra, men jag förstår också att det är mycket svårare att handla upp något sånt här för en offentlig aktör. Och när jag sitter där som chef och ska sajna av det här att nu ska vi köpa upp det här Och så är det lite luddigt i kanten att vi har tillit.
Om en tidning kommer att fråga mig, men visste du inte det innan? Nej men vi hade tillit till dem. Ja men det här, okej. Vi måste ju också, till exempel ekonomi. Det är inte så att vi bara, ja men det här är en faktura. Hej jo, vi skriver på den.
Vi granskar ju också underlagen. Och säkerställer rimligheten. Vi vet ju också vad vi har handlat upp, vad vi har utfört. Och vilka handlingar som tagits fram. Och sen under själva produktionen så vet vi ju, då har vi ju en tidplan som stämmer över en som. Men ligger vi här, ja bra.
Så det är ju inte så att vi inte granskar. Vi har också tillgång till systemen. Ingen man kan logga in och se allting, alla underlag och så att. Nej nej nej, det jag menar är att min kunskap av ekonomi är sådär. Därför tar jag alltid in någon controller eller någon som hjälper mig med de bitarna. Att man inser sina egna begränsningar.
Jättebra och jag tror att det är många inte tänkt på att ofta i de här projekten så finns det mycket mer transparans. Så det kanske till och med så att man har mer kontroll än vad man har i vanliga projekt. Bara för att det är öppna böcker och liknande. Ja men det skulle jag faktiskt säga. Ett projekt som hade tidigare, då hade jag en kontrolllöse som var med. Och då gick vi igenom alla fakturer och alla underlag.
Bygghärdekostnader, rubb och stubb och varje månad så hade vi en fin presentation till stygupen. där vi hade framdrift en prognos och förklarade varför. Vi har lite budgetförändringar, varför har de tillkommit? Stenkål på allting, varför? Det var den här beställningen, det behövdes beroende av att verksamheten vill ha ett tillägg. Den godkände vi på det här mötet. Så jag skulle säga att man har mer kontroll, fast det kanske inte syns utåt.
Men tillitenskap gör ju också att det blir en behaglig resa. Du behöver inte granska 75 000 dokument. Utan du kan välja ut några stycken sen som du bara kontrollerar. Förutom de uppenbara fakturerna såklart. Samverkan har du ju nämnt som en av lösningarna på våra problem inom samhällsbyggnad. Är det samma sak i hela världen?
Men jag tror det, även om man inte använder samverkan som arbetsform, så tror jag att samarbete är nyckeln till framgång. Vi står ju inför, det här som pratade om från ambition till genomförande, vi har ju otroligt mycket visioner och saker som ska genomföras. Men har vi då förmågan att klara genomförandet? Det är det som jag skulle säga att det är det viktigaste som jag faktiskt vill skicka med. För att klara det så behöver vi göra viss antal saker. Det fokuserar på att attrahera, få fler till branschen.
Vi behöver arbeta mer med intressenthantering, risker, planering- och kompetensutveckling. I kompetensutveckling lägger jag även där med satvering. Kan du berätta om den här specifika satveringen för samhällsbyggnaden? Ja, Construction Professional. Den består av fyra block som man gör digitalt. Och de täcker in de här bitarna.
Det är kommunikation, det är upphandling, det är planering och styrning. Och efter de här modulerna så är det ett misstantal frågor som man följer upp. Och sen är själva certifieringen fyra timmars examen, likt PMP, med situationsanpassade frågor. Jag kan ens ha skrivit tenten en gång. Jag pluggade lite för dåligt. Det som mina bryster är faktiskt engelskan.
Jag jobbar bara på svenska. Jag tycker att jag kan allting väldigt bra. Men omsätta upphandlingar och risker med mina favoritområden till de engelska kontexterna misslyckades jag lite med. Det finns två certifierade i Sverige. Vi räknar med att det precis blir en tredje. Totalt finns det 279 certifierare i hela världen.
Det går väldigt mycket fram mot USA och Afrika. Varför ska jag certifiera mig? Jag skulle säga att det är en kvitto på din kompetens. Vi står inför de här utmaningarna. Och jag skulle säga att i och med de här modulerna så får du också ett kvitto på att du behärskar de här orsakompetenserna. Också ett kvitto till beställare om de ska anlita en konsult.
Att du faktiskt kan. Du har PMP har du som grunden. Det här är ett komplement skulle jag säga. Och för att ta certifiering så måste du jobba tre år i branschen. Så det är inte någon vem som helst kan certifiera sig. Utan det är också ett kvitto då på att du förstår och har kompetenser.
Kompetens får man även på samhällsbyggnadsdagen som du nämnde här i början. Så berätta lite grann om den. Ja, temat i år är ju då från ambition till genomförande. Så leder vi framtidens samhällsbyggande. Och jag satt ju faktiskt temat utifrån rapporten. Det här är ett krap.
Jag hade nästan varit åt det här hållet ändå på temat som hade tänkt mig. Men jag fick liksom lite vatten på mig kvar och kände att det här är verkligen rätt och en röd tråd. Och i år är vi faktiskt i Uppsala, min hemstad, och 16 november. Och vi, jag skulle säga att jag tycker varje år att vi har ett fantastiskt uppsättning av talare. Men i år är extra stolt faktiskt. Vi har Lille Rosander från Bygghöraren.
Och som jag nämnde tidigare tycker jag att jag ser verkligen upp till dem och hur de jobbar med samverkan. Så jag är otroligt nöjd och stolt att hon kommer. Så har jag också John Hanne som är expert på samverkan. Och sen har jag även fått Uppsala stadsbyggnadstirektör Christian Lundberg som talare. Och vi har en moderator Malin Kinstedt som kommer att knyta upp hela dagen. Och det är en röd tråd.
Och sen kommer vi så självklart vara kreativa efter lunch som inte somnar. Och hur gör man för att få vara med om det här då? Ja, man går in på samhällsbyggnadsdagens hemsida, vi kanske kan lägga en länk. Vi har 100 platser, jag har valt att begränsa det. Att alltid inte ha för mycket platser för att vi ska ha nätverkandet. Runda bord, vi kommer vara på Katalin.
Som har väldigt bra scenutrustning, det är mycket konserter där. Väldigt kända för det. Så vi har bra teknik. Runda bord för nätverkandet. Det är en viktig del av dagen för mig. Nätverkandet.
Och vi har bra med pauser och mingel efter. Vi lägger en länk som du sa i anteckningen till det här avsnittet. En fråga jag alltid ställer är om du har gjort några misstag som andra kan lära sig av. Du har ju redan berättat i förra podden fem år sedan, men du kanske har hunnit med några nya. Alltså misstag, jag tycker att jag har pratat ganska mycket om misstag här. Men jag måste knyta tillbaka till det här då att kontraktet, provtryckkontraktet.
Jag försökte att vi såhär, men vi kanske ska gå in i ett möte men då hade vi ju samsyn, tyckte man. Men nej, vi hade inte samsyn. Så att det är mitt största medskick, mestvis. Provtryckkontraktet. Och det gäller alla. Åsett vilken upphandlingsform.
För det står där. Och man har så olika glasögon när man läser det. Samma mening. Förstår du inte? Det handlar om perspektiven, vad man har för perspektiv. Så det är ett misstag.
Sen skulle jag säga att självkostnad, som jag också brinner för, där man ska få en skärlig vinst. Misstaget liksom att man inte riktigt säkerställer förståelsen för självkostnad. Det finns också bygghandelsutrymme, det finns jättefint beskrivet vad självkostnad är, men att det ändå kan vara så svårt att leverera. Sådär. Jättebra. Här tror jag man kan även lägga till ett misstag jag har gjort.
När jag tar över det och andra har skrivit kontraktet. Och sen säger de, nej men vi är överens. Och sen kommer vi in helt nya personer och tar över det här. Utan att sätta oss in i det. Och sen upptäcker man en bra bit in i projektet att vi tolkar de här sakerna olika. Och det har jag inte gjort en gång.
Det har jag gjort flera gånger. Istället för att börja från början och faktiskt alla vid rummet. Nu tar vi och försöker förstå vad det är de har bestämt sig för innan. Nu har jag kommit på en risk som man alltid ska med sin risklista. Kontraktet. Den var nyl faktiskt, tack för den.
Att man faktiskt måste provtrycka kontraktet för dem, en åtgärdsplan och man inte glömmer bort det. Och en ansvarig. Väldigt viktigt. Ansvarig för risken. Jättebra och kanske någon aktivitet till den. Om man vill ha tag på dig eller få kontakt med dig, hur gör man det enklast?
LinkedIn skulle jag säga. Eller… Vi lägger en länk där i anteckningarna. Idag har vi fått höra mycket om samhällsbyggnad, samverkan och PMI. Jag hoppas att alla tyckte att det här var intressant. Vi ses snabbare än om fem år.
Tack för att ni tog dig tid. Tack för att du har lyssnat på Projektledarpodden. Höll gärna av dig till oss med idéer, tips och förbättringsförslag. Det gör du enklast via mail på Lyssnare, Snabela, Projektledarpodden.se eller vid det sociala nätverk du föredrar.