Den svenska regeringen presenterade i maj 2025 sin Digitaliseringsstrategi 2025–2030 och arbetar mot målet att Sverige ska tillhöra världens tio ledande AI-nationer. Svenska myndigheter använder redan AI i konkreta tillämpningar inom skogsvård, sjukvård och förvaltning. För projektledare i offentlig sektor och bolag med offentliga uppdragsgivare är strategins inriktning ett direkt ramverk att förhålla sig till.
Sveriges AI-strategi – huvudpunkter
- I maj 2025 presenterade den svenska regeringen Digitaliseringsstrategi 2025–2030. Ett genomgående tema är att använda AI för att öka effektivitet och konkurrenskraft i såväl offentlig som privat sektor (källa: Regeringskansliet, 2025-09-22).
- Nästa steg är att ta fram en AI-specifik strategi för Sverige, som ska presenteras under första halvåret 2026 (källa: Regeringskansliet, 2025-09-22).
- Skogsstyrelsen använder en AI-bildigenkänningslösning för att identifiera granar angripna av granbarkborre via flyg- och satellitdata — ett kostnadseffektivt sätt att övervaka stora skogsarealer (källa: Regeringskansliet, 2025-09-22).
- Pensionsmyndigheten har en chattbot kallad Penni som besvarar allmänna pensionsfrågor och kopplar klienter vidare till experter vid behov (källa: Regeringskansliet, 2025-09-22).
- Kungliga biblioteket har utvecklat en egen AI-modell för taligenkänning som är tränad specifikt på svenska språkets variationer. Riksarkivet har utvecklat en AI-modell som kan läsa handskriven svenska från 1600-, 1700- och 1800-talen (källa: Regeringskansliet, 2025-09-22).
- Flera regioner använder AI för att analysera prover och röntgenbilder. Uppsala Akademiska sjukhus testar AI-assisterade kameror för att analysera patientrörelsemönster i syfte att förebygga fallskador (källa: Regeringskansliet, 2025-09-22).
- I februari 2026 presenterade regeringen sin AI-strategi med målet att Sverige ska tillhöra världens tio ledande AI-länder. Strategin inkluderar en nationell AI-koordinator för svenska språkmodeller och ett lagstiftningsförslag för att underlätta datadelning mellan myndigheter (källa: Regeringskansliet, 2026-02-25).
Vad detta betyder för projektledare
- Offentliga AI-uppdrag kräver kännedom om strategins inriktning. Digitaliseringsstrategin 2025–2030 och den kommande AI-strategin anger vad offentliga beställare förväntas prioritera. Projektledare som levererar till myndigheter, regioner eller kommuner bör följa strategins fem fokusområden och anpassa sina erbjudanden och leveranser efter dessa.
- Datadelning mellan myndigheter kan öppna nya möjligheter. Det planerade lagstiftningsförslaget om datadelning mellan myndigheter kan skapa förutsättningar för AI-projekt som kräver tillgång till data från flera offentliga datakällor. Projektledare bör bevaka när detta träder i kraft och vilka datamängder som blir tillgängliga.
- AI för administration minskar manuellt arbete i offentlig verksamhet. Tillämpningarna inom Pensionsmyndigheten, Skogsstyrelsen och Riksarkivet visar hur AI kan avlasta administration och frigöra resurser för kärnverksamhet. Projektledare som driver liknande interna effektiviseringsprojekt kan använda dessa som referensfall i beslutsunderlag.
- Regional och kommunal sektor är ett prioriterat implementationsområde. Regeringen lyfter specifikt AI:s potential för kommuner och regioner med vikande befolkningsunderlag — att minska administration för att frigöra tid för kärnverksamhet. Det är ett direkt argument för AI-projekt i dessa organisationer.
Vanliga frågor
Vad är Sveriges Digitaliseringsstrategi 2025–2030? Digitaliseringsstrategin 2025–2030, presenterad av den svenska regeringen i maj 2025, sätter riktningen för digitalisering i Sverige inom fem strategiska områden: digital kompetens, digitalisering av näringsliv, offentlig förvaltning, välfärdstjänster och uppkoppling. AI-användning är ett genomgående tema i strategin (källa: Regeringskansliet, 2025-09-22).
Vad är Sveriges mål med AI? Sveriges mål är att tillhöra världens tio ledande AI-nationer. Regeringen presenterade i februari 2026 landets första heltäckande AI-strategi med fokus på effektivare myndigheter, tydligare regler för näringsliv och bättre förutsättningar för forskning (källa: Regeringskansliet, 2026-02-25).
Hur används AI i svenska myndigheter? Konkreta exempel inkluderar Pensionsmyndighetens chattbot Penni, Skogsstyrelsens bildigenkänning för granbarkborre, Kungliga bibliotekets taligenkänningsmodell för svenska och Riksarkivets AI för handskriven text från 1600–1800-talen. Flera regioner använder AI för att analysera prover och röntgenbilder (källa: Regeringskansliet, 2025-09-22).
När presenteras Sveriges AI-strategi? Den AI-specifika strategin för Sverige presenterades i februari 2026. Den innehåller bland annat en nationell AI-koordinator för svenska språkmodeller och ett planerat lagstiftningsförslag om datadelning mellan myndigheter (källa: Regeringskansliet, 2026-02-25).
Källa: Sweden leading the way in artificial intelligence / Regeringskansliet, publicerad 2025-09-22.
Läs även
- Utredningen om AI-förordningen – Sverige anpassar sig till EU AI Act
- Kristersson EU AI Act paus – brist på standarder bakom kravet
- Svenskt AI-konsortium bygger AI-fabrik med NVIDIA
- AI Sweden – kortspelet Sanning eller konsekvens